Regler om förprövning av djurstallar – oförutsägbara och otidsenliga

Openstens gård. Foto: Tina Dahl.

Reglerna om förprövning av djurstallar har funnits i någon form sedan 1973 och syftet från början var att stärka djurskyddet då förutsättningarna på den tiden var annorlunda jämfört med idag. Förprövning omfattar bl.a. utrymmen, inredning, utfordringsanläggningar, klimat och brandskydd. Antalet förprövningsärenden över tid har minskat något och uppgick 2014 till drygt 1000.  (Jordbruksverkets förprövningsstatistik 2015). En total kostnadsbild över vad förprövningen kostar har aldrig presenterats, men de administrativa kostnaderna har skattats till ca 4,6 mdr kr (NUTEK 2006:02).

Reglerna skapar en oförutsägbar risk om som kan påverka investeringsbeslut negativt.  Ett annat stort problem med förfarandet är att länsstyrelsen beslut om anläggningen kan komma att ifrågasättas vid tillsyn av djurskydd och har därmed inte den bindande rättsliga innebörd som kan ställas på ett myndighetsbeslut.  Dessutom skiljer sig tiden för handläggning och enhetligheten i ställda krav åt mellan olika länsstyrelserna. Sammantaget blir regelverket och tillämpningen därmed rättsosäker.

Openstens Bondgård

Tina Dahl

Mats Larsson, Tina Dahl och deras äldsta son Fredrik driver ett lantbruk, Opensten Bondgård AB. Gården ligger utanför Limmared i Västra Götaland. Idag sysslar de främst med mjölkproduktion och gården omsatte ca 5.6 mkr år 2014. Gården har 5,5 årsanställda, inklusive familjen själv. De har ca 200 mjölkkor.

Förprövning i långbänk

År 2013 gjorde familjen en större investering i en produktionsanläggning med robot för ca 200 mjölkkor. I samband med detta ville de bygga ut kostallet och då använda en ny typ av byggnad med lösa väggar för att kunna variera ventilation och temperatur på ett smidigt sätt. Valet föll på väggelementet Lumitherm, som används till liknande byggnader för djurhållning runt om i Europa. Tina Dahl berättar:

– Att söka förprövningstillstånd är inget nytt för oss. Vi har byggt om flera gånger och då ingår det att söka förprövning, även om det känns onödigt krångligt och byråkratiskt. Det brukar dock ta lång tid innan vi får svar och därför är det svårt att planera för när vi kan börja bygga.

Förprövning av djurstallar infördes från början för att säkerställa att djuren skulle ha en bra miljö. Den som söker måste skicka in beskrivningar till länsstyrelsen om utrymmen och mått, liggytor och utgödslingssystem, utfordrings anordningar, klimatregleringar, fönster, belysning, brandskydd och mycket mer. Sen ska länsstyrelsen godkänna detta och besiktiga det hela innan den nya byggnaden får användas.

– Vi vill förstås bygga fina och bra stallar till våra kor; det är inte det som är problemet. Problemet är att det hela är rättsosäkert. Det finns inga nationella gemensamma riktlinjer och inget hindrar en länsstyrelse att i efterhand underkänna en byggnad som deras kollega tidigare godkänt. Detta blev vi väl varse.

Tina och hennes familj ansökte alltså om förprövning under början av april år 2013 och skickade alla handlingar som krävdes till länsstyrelsen i Västra Götaland.

Länsstyrelsen svarar – och vill ha mer

– Inledningsvis gick det rätt snabbt, redan i mitten av april 2013 fick vi ett meddelande från länsstyrelsen om att de ville ha vissa kompletteringar gällande ventilation, öppningsyta, ljusgenomsläpp för dagsljus m.m. Detta kunde vi ordna ganska enkelt, berättade Tina Dahl.

Däremot fick de också krav på sig att skicka in intyg om att materialet i Lumitherm uppfyller Lantbrukets brandskyddskommittés standard om svårantändligt material. Det blev en svårare nöt att knäcka.

– Med tanke på att Lumitherm används runt om i Europa och att vi – ett litet företag – inte själva kan genomföra nödvändiga brandtester, så blev detta krångligare. Vi kontaktade tillverkaren i Kanada, som ställde sig frågande till kravet eftersom olika certifikat redan fanns kopplade till produkten. Det tog en evig tid att gräva i detta, suckar Tina Dahl.

Lumitherm. Foto: Tina Dahl.

Lumitherm inget nytt

Av en slumpartad händelse fick Fredrik under sommaren år 2013 reda på att en lantbrukare i Stockholms län använt Lumitherm och fått godkännande för denna byggnad – av länsstyrelsen i Stockholms län. Via kontakter med lantbrukaren samt länsstyrelsen i Stockholms län fick de ut det beslut som de fattat i ärendet. Familjen kontaktade länsstyrelsen i Västra Götaland och hänvisade till det beslut deras kollegor fattat i Stockholm.

– Nu tycker man att det borde gå snabbt för länsstyrelsen att ge oss besked, men nej. Det gick flera månader då vi inte hörde någonting och till slut så fick vi stöta på. Då landade det i att byggnaden skulle besiktigas och detta skedde utan anmärkningar. Nu hade det gått nästa ett helt år sen vi började med den här processen.

Dyrt och krångligt, helt i onödan

Familjen bedömer de totalt lagt ca 40 timmar på ärendet för att försöka förhålla sig till länsstyrelsens krav och reda ut frågan. Vidare bedömer de att de haft 36 tkr i kostnader för extern hjälp som de köpt för att kunna leverera de handlingar som ska bifogas med ansökan.

– Det fanns ju inget att välja på om vi nu ville ha ett nytt fint stall till korna. Vi hade dock hellre lagt en del av de här resurserna på att utveckla vårt företag.

Vad är lösningen på problemet?

– Förprövningen är omodern genom att byggnaderna och lösningarna idag i många fall är standardiserade och medför onödiga processer genom att respektive länsstyrelse istället betraktar varje ärende som helt unikt. Eftersom utgångpunkterna ändrats mycket sedan regelverket infördes är kravet rimligt att reglerna helt enkelt avskaffas, menar Tina Dahl. Det finns inte längre den legitimiteten med reglerna med tanke på att förutsättningarna i grunden har ändrats för dessa byggnader.

– Kraven på byggnader bör istället kunna ställas genom t.ex. funktionskrav gällande utformningen av fastigheten med avseende på ljus, brandskydd, ventilation etc. Denna regleringstyp har tillämpats inom t.ex. bygg- och bilbranschen i decennier. Varför skulle inte det kunna fungera när det gäller djurstallar, avslutar Tina Dahl.

Effekter – Tid och pengar till annat

Om detta krångel hade förbättras och förenklats, vad hade det inneburit för ditt företag?

– Vi hade kunnat ägna väsentligt mindre tid och pengar åt byråkrati och istället sysslat med att utveckla företaget. Mer flexibilitet och mindre osäkerhet i hur projekten ska kunna planeras och genomföras hade också varit av bra. Detta visar också att bra innovationer som nya och smarta material blir svårare att börja använda, då reglerna inte hänger med. Länsstyrelsens prövningsmetod gynnar inte nya tekniska och smarta lösningar då de inte idag har möjlighet eller kunskapen om det senaste inom utvecklingen av stallbyggnationer. Dessutom hade vi kanske blivit kvitt de långa handläggningstiderna hos länsstyrelsen, avslutar Tina Dahl.

Förslag till åtgärder och vidare information

Det aktuella exemplet visar att regelverk kan bli obsoleta till följd av att omvärlden i grunden förändras och förutsättningarna idag ser väsentliga annorlunda ut jämfört med år 1973 när kravet infördes. Ekonomisk specialisering är en trend som finns i alla branscher och det gäller även således byggnader och system för djurhållning.

Förslaget från branschen är därför att regelverket avskaffas och att byggnader istället funktionsgranskas, det vill säga att man tittar på att stallet fungerar i praktiken och inte bara i teorin. Idag granskas stallarna utifrån djurskyddsregler, och inte utifrån om stallet fungerar väl i drift eller inte. Men det viktiga är ju att de är rationella och byggda utifrån djurens välbefinnande. Lantbrukaren behöver stöd inför sin expansion inte begränsningar.

Djurskyddslagen skyddskrav kan således omhändertas med annan utformning och som samtidigt säkerställer ett mer rättssäkerhet vid tillämpning av djurskyddslagen. Den ökade förutsägbarheten kommer minska riskerna och således gynna investeringar i branschen.

Sveriges regering har antagit en svensk livsmedelsstrategi med mål om ökad livsmedelsproduktion. För att målen ska nås behövs det göras främjade åtgärder mot de företag som står inför en investering och utveckling. Där har bemötande hos myndigheter en avgörande roll.

Läs mer om hur förprövningsreglerna påverkat Openstens Bondgård och näringen i NNRs rapport ”Systematisk Utvärdering – Politiskt ansvarstagande för effektivare regler” sid 31-37 här.

Vill du veta mer, kontakta även LRF och erika.brendov@lrf.se tel +46 8 787 5190