Intervju med Helena Lindahl (C), ordinarie ledamot, ledamot i näringsutskottet

Helena Lindahl (C)

1. Hur ser ditt parti på behovet av att minska företagens regelbörda?

Det finns dolda kostnader för jobbskaparna i form av regelkrångel, som kostar såväl tid som pengar att hantera. Centerpartiet vill aktivt arbeta för att varje regelverk som påverkar företagare ska vara ändamålsenligt och enkelt. Det ska vara lätt för företagare att göra rätt. Företagare ska kunna ägna tid åt att skapa tillväxt och nya jobb istället för att fylla i blanketter. Många regler är onödiga och dyra, både för företagen men också för samhället. Därför vill vi minska på företagens regelbördor och istället fokusera på deras möjligheter att utveckla sitt företag.

2. Hur ser ditt parti på att införa en stoppfunktion som innebär att ett regelförslag inte får gå vidare i processen förrän statliga Regelrådet anser att konsekvensutredningen uppfyller kraven?

I Centerpartiet har vi tidigare föreslagit liknande hantering av nya regler. Nya reglers effekt på företagens kostnader bör alltid utredas grundligt. Centerpartiet vill införa ett krav på ”en regel in – en regel ut”. Nya regler som innebär ökade kostnader bör kombineras med regelförenklingar som minst kompenserar dessa kostnadsökningar. Vi anser också att fler regler bör ges så kallade solnedgångsklausuler, som innebär att en regel ges ett slutdatum vid vilket det måste visas att dess fördelar fortsatt överstiger dess nackdelar för att regeln ifråga ska få vara kvar.

3. Hur ser ditt parti på att systematiskt utvärdera regler och regelverk i efterhand för att se om syftet med regelverket uppnåtts till minsta möjliga kostnad? – Vilka regelverk som berör företag anser ni behöver utvärderas först?

Det är högst rimligt att utvärdera regler för att se huruvida dess syfte är uppnått eller inte, och till vilket pris. På så sätt kan en kontinuerlig utvärdering och rensning ske av regler som innebär orimliga kostnader för företagen – och dessutom inte heller bidrar till dess syfte.

Inte minst kommunala regelverk leder ofta till problem för företag. Regelverken och dess tillämpning skiljer sig mellan kommuner, myndigheter och ibland mellan enskilda tjänstemän. Detta bidrar till otydlighet och osäkerhet. Därtill är kopplingen mellan inbetalda avgifter och genomförda inspektioner ofta dålig. Små företag har sällan tid, energi eller resurser att överklaga orättvis, orimlig eller rättsosäker regeltillämpning. Här utgör Rättviks-modellen ett föredöme, där avgifter konsekvent sätts i relation till faktiskt utförda kontroller och de kommunala tjänstemännen har ansvar för att hjälpa företagare att förstå och följa de kommunala regelverken.

Alla kommuner behöver arbeta målmedvetet med att minska det lokala regelkrånglet. Det kan bland annat göras genom att vissa tillståndsansökningar automatiskt ska godkännas om de inte behandlas inom en viss tid. Det är också viktigt att i större utsträckning mäta och jämföra regelkrånglet mellan kommuner, för att underlätta för kommunerna att lära av varandra.

4. Vilka mål eller delmål avser ditt parti att sätta för att sänka företagens regelkostnader under mandatperioden?

För oss är införandet av solnedgångsklausuler och kravet på ”en regel in – en regel ut” viktiga mål som vi hoppas kan genomföras under mandatperioden.

5. Företagen har under ett flertal år angett att förbättringar och förenklingar av regelverken är särskilt viktiga inom områdena skatt/moms, arbetsrätt och arbetsmiljö, miljö och specifika branschregler. Vilka konkreta förbättrings- och förenklingsåtgärder vill ditt parti vidta på vart och ett av dessa områden?

Vi tycker det är viktigt med ett generellt regelförenklingsarbete inom alla områden. Men för att nämna några exempel inom just dessa sektorer vill vi ersätta 3:12-reglerna med ett enklare system. Dagens 3:12-regler som bestämmer hur stor del av ett företags vinst som beskattas som inkomst av tjänst respektive som kapital är för krångliga. Vi vill också reformera LAS så att kompetensen och inte anställningstid blir det viktiga vid en eventuell uppsägning. Dessa två förslag skulle underlätta för många företag. Vi vill också att direkta och indirekta skatter och avgifter ska sänkas och tydliggöras. Med mer transparens blir debatten om vad som är rimliga skatte- och avgiftsnivåer mer rättvisande. Vidare måste det bli enklare att beviljas F-skattsedel och vi vill se över nya former för detta, vi kallar det för C-skattsedel. Utgångspunkten generellt ska vara att myndigheter ska underlätta, inte försvåra, för människor som vill starta företag. För att stötta företagare i uppstartsfasen är det också viktigt att skatten på de första intjänade kronorna är låg.

Dagens regler för kassaregister gör det onödigt krångligt för ambulerande handlare att bedriva verksamhet, bland annat på marknader. Vi anser att kraven tydligare måste anpassas till småföretagarnas verklighet och reglerna bör ses över. Inom Centerpartiet verkar vi för att till exempel torghandlare ska undantas från detta krav.

Vi vill också att det ska gå snabbare att söka tillstånd för att få etablera en verksamhet enligt miljöbalken. Du ska inte behöva vänta i flera år på att få sätta igång. Vi anser också att uppgiftslämning till myndigheter bara ska behöva lämnas till ett ställe och att man generellt sett måste sätta en maxgräns för handläggningstider som fördröjer företagare att bedriva eller starta sin verksamhet.

Ett exempel inom miljöområdet är att vi vill underlätta för mikroproducenter av förnybar el, bland annat genom att slopa momsplikten för dessa producenter. Inom jordbrukssektorn vill vi också se över regelverket för att minska den byråkratiska belastningen och öka rättssäkerheten och förutsägbarheten utan att försämra den svenska djurvälfärden.

6. Hur ställer sig ditt parti till att införa en definition av/kriterier för vad gold-plating är samt införa krav på att dessa ska redovisas i konsekvensutredningen?

Regelförenklingsarbetet är förstås angeläget även på EU-nivå, därför ställer vi oss positiva till ovan nämnda förslag. Vi kan dock inte idag säga vilka exakta åtgärder som får den bästa effekten i praktiken. Vi delar dock NNR:s åsikt om att konsekvensutredningar ska ingå i beslutsunderlag varje gång nya regler ska införas.

Dela den här sidan