Tydliga, välfungerande och kostnadseffektiva regelverk för företagande är viktigt för att näringslivet ska kunna bli konkurrenskraftigt och bidra till samhällets tillväxt. Utvecklingen går dock åt fel håll med ökade kostnader och en regelbörda som stadigt ökat.

Näringslivets Regelnämnd NNR har därför tillsammans med sina medlemmar tagit fram 72 konkreta regelförbättringsförslag inom 17 olika regelområden. Förslagen syftar till att ge riksdag och regering näringslivets prioriteringar i arbetet med regelförbättring under kommande mandatperiod.

– Vi har tyvärr under en längre tid sett att beslutsfattarnas engagemang för att förbättra de regelverk som berör företagen varit lågt. Därför vill vi hjälpa till och visa var insatser behöver göras. Detta är förslag som företagen själva prioriterar och bör därför vara av stort intresse för de politiker som tycker att näringslivet har en viktig roll i vårt samhälle. Vi förutsätter att våra förslag blir en flitigt använd åtgärdskatalog och att det skapas en process för att ta hand om dem, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.

Tyvärr upplever landets företagare att regelbördan och krånglet över tid har ökat kraftigt. NNRs årligen genomförda SKOP-undersökningar visar att dubbelt så många företagare anser att det blivit lite eller mycket krångligare att följa statliga regler på fyra år. Tillväxtverkets rapport (från 13 april 2017) visar på en kraftig ökning av företagens administrativa kostnader. Under 2016 ökade dessa med 3,6 miljarder kr, och sett över en fyraårsperiod har kostnaderna ökat med 1,2 miljarder kr per år i löpande priser.

– Ett genomförande av våra förslag skulle påverka företagens verksamhet positivt, till exempel i form av tidsbesparing, kostnadssänkning, ökad investeringsbenägenhet och/eller minskad osäkerhet. Dessutom är regelförbättringar i stort sett kostnadsneutrala att genomföra, vilket borde vara positivt ur beslutsfattarnas synvinkel. Så, det är bara att börja pricka av listan, säger August Liljeqvist, sakkunnig NNR, som arbetat fram och sammanställt förslagen tillsammans med NNRs medlemmar.

I anslutning till de flesta av förslagen presenteras en översiktlig bedömning av i vilken omfattning företagen kan gynnas vid ett genomförande. Det kan vara en uppskattning av antalet företag som skulle beröras eller antalet ärenden som skulle förenklas. Vissa av förslagen är av mer övergripande karaktär och presenteras då som utredningsförslag.

– Regelverken är en viktig del av vår konkurrenskraft. Många andra länder i EU har insett detta och jobbar hårt med att göra regelverken för företagen så smidiga att följa som möjligt. Även på EU-nivå sker det ett ambitiöst regelförbättringsarbete. Vill vi stå oss i den allt tilltagande globala konkurrensen och digitaliseringen bör vi också göra det samma, avslutar Andrea Femrell.

Förslagen är en del av ett reformpaket för regelförbättring som NNR kommer att presentera inför kommande mandatperiod. För att arbetet ska bli lyckosamt krävs att det skapas en process inom regeringskansliet att ta om hand förslagen. En tydlig process skulle dessutom leda till ett stort engagemang från näringslivets sida i att bidra med förslag och lösningar i arbetet.

Läs ”Näringslivets förslag till regelförbättringar i Sverige 2018-2022” här.

 

Andrea Femrell, VD, Näringslivets Regelnämnd NNR
Tel: 073-020 56 80
andrea.femrell@nnr.se