Statskontoret har på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för Regelrådet att få utökade uppgifter att ta om hand regelförbättrings- och konsekvensutredningsarbetet när det gäller införlivande och genomförande av EU-lagstiftning. Utredningen visar på en del brister som finns idag, såsom en avsaknad av tydliga och övergripande principer på den politiska nivån, samt att regeringskansliet saknar mottagningskapacitet och beredskap för att ta emot förenklingsförslag i existerande lagstiftning. Dock landar utredningen tyvärr inte i några stora konkreta åtgärdsförslag, utan snarast i en lägesbeskrivning där samtliga problem kvarstår.

– Resultatet av Statskontorets utredning kommer inte som en överraskning. Utredningen bekräftar det näringslivet och även andra utredningar har påpekat de senaste åren; det måste till ett politiskt ledarskap och en process för regelförbättringsarbetet inom regeringskansliet. Både den faktiska och upplevda regelbördan har stadigt ökat. Samtidigt sätts Sveriges konkurrenskraft på spel om vi inte ens har vägledande principer när vi ska genomföra eller förbättra genomförandet av EU-lagstiftning i Sverige, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.

Statskontoret föreslår trots allt några åtgärder för att utöka Regelrådets granskningsarbete. Bland annat föreslås att göra granskningarna av EU-konsekvensanalyser obligatoriska på samma sätt som gäller för Regelrådets granskningar av svenska konsekvensanalyser. Vidare att Regelrådets granskningar bör ta hänsyn till den digitala utvecklingen. Ett hinder för en sådan granskning är, enligt Statskontoret, att det för närvarande inte är tillräckligt tydligt på vilket sätt regelgivarna ska ta hänsyn till digitaliseringsaspekten.

– De uppgifter som Regelrådet föreslås få har viss relevans men NNR är tveksam till om de kommer att ge något resultat. Det saknas idag reella möjligheter att se till att regelverket för konsekvensutredningar följs och dessutom är efterfrågan på konsekvensanalyser från politiker och beslutsfattare tyvärr mycket svag. För att åtgärda detta måste ett krav på komplettering och återremittering av bristfälliga konsekvensutredningar till Regelrådet införas, alltså en slags stoppfunktion. Regelrådet behöver dessutom förstärkas och göras till en egen myndighet, med ett eget kansli och anslag, säger Christina Fors, sakkunnig på NNR.

Även om det saknas vitala delar i arbetet med regelförbättring och att genomföra och förbättra EU-lagstiftning så behöver startsträckan inte vara alltför lång när det gäller att vidta åtgärder.

– Regeringens senaste budgetar säger att kostnader till följd av regler ska minska. Två utredningar, EU på hemmaplan och denna från Statskontoret, pekar på vad som saknas och vilka åtgärder som behöver vidtas. NNR har tidigare utrett och visat på behovet av en förstärkt process avseende det svenska arbetet med EU-lagstiftning. Flera EU-länder har processer och forum och arbetar aktivt med frågan. En insikt torde därmed finnas hos regeringen. Det som återstår är politisk handlingskraft att genomföra, avslutar Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.

Statskontorets rapport finns att läsa här.

 

För mer information, kontakta:

Andrea Femrell, VD, Näringslivets Regelnämnd NNR. Tel: 073-020 56 80.

Christina Fors, Sakkunnig, Näringslivets Regelnämnd NNR. Tel: 072-717 70 92.