Tillväxtverket publicerade den 13 april sin årliga rapport av hur företagens kostnader påverkas av nya eller ändrade regler. Resultaten visar på en fortsatt kraftig nettoökning av de totala regelkostnaderna – för år 2017 med hela 4,4 miljarder kr. Bara de administrativa kostnaderna har under den senaste femårsperioden ökat med 1,2 miljarder per år i löpande priser. Detta innebär att nästan hela den sänkning av kostnaderna som gjordes perioden 2006-2012 nu är utraderad.

– Siffrorna är oerhört bekymrande. De bekräftar också de mätningar som NNR och NNRs medlemmar gjort och som visar att företagen upplever att regelkrånglet ökar. Resultatet visar att de små åtgärdernas tid är förbi och att det är dags att göra något radikalt om svenska företag ska behålla sin konkurrenskraft framgent, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.

Regelverk på EU-nivå står för en stor del av de administrativa kostnaderna år 2017, bland annat de som rör åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Här har Sverige gått längre än vad direktivet kräver, vilket lett till att regelverket därmed blir konkurrenshämmande för svenska företag. Den införda nationella kemikalieskatten är ytterligare ett exempel på att företag utanför Sverige får en fördel jämfört med företag baserade i Sverige.

– Utformningen av olika regelverk påverkar tillväxtförutsättningarna och ska svensk tillväxt – och därmed svensk välfärd – tryggas måste reglernas påverkan på företagens konkurrensmöjligheter minimeras. Lagstiftaren måste ställa krav på effektivitet i regelgivningsprocessen och överimplementering av EU-rätten måste så långt som möjligt undvikas, fortsätter Andrea Femrell.

De åtgärder som Tillväxtverket lyfter omfattar såväl tydligare målstyrning på förenklingsområdet som att det bör beaktas vad företagen tycker om reglerna, vilka NNR ställer sig helt bakom.

– Det behövs ett helt batteri av åtgärder på olika nivåer för att uppnå kostnadseffektiva regler. NNR har i sin programförklaring ”Ny mandatperiod, nya möjligheter – Regelreformer för ökad konkurrenskraft och tillväxt” gett näringslivets lösningar på frågan om hur vi får ett effektivare regelverk. Ska vi nå dit krävs dock en tydligare styrning och praktiska åtgärder. När det gäller regelförbättring är det inte främst viljan som räknas – utan det faktiska utfallet, avslutar Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.

Tillväxtverkets rapport ”Regler som påverkar företagens ekonomi och konkurrenskraft 2017” finns här.

NNRs programförklaring ”Ny mandatperiod, nya möjligheter – Regelreformer för ökad konkurrenskraft och tillväxt” finns här.

 

För mer information, kontakta:

Andrea Femrell, VD, Näringslivets Regelnämnd NNR. Tel: 073-020 56 80.
andrea.femrell@nnr.se