Regler behövs som ett viktigt verktyg för att skapa förutsättningar för företagen att kunna verka på en fungerande marknad. Effektiva och ändamålsenliga regler bidrar i förlängningen till att företag ges möjlighet att utvecklas och växa och därmed bidra till ökad tillväxt. Samtidigt utgör reglernas utformning och ibland existens, hinder för företagen, vilket skapar osäkerhet, en minskad investeringsvilja och en ökad byråkrati. Det finns därför ett stort behov av att kontinuerligt utvärdera, förbättra och förenkla regelverket.

För att regelförbättringsarbetet ska få genomslag krävs att förändringar som görs i existerande regelverk är sådana som företagen i Sverige efterfrågar. Varje beslut om nya eller ändrade regler måste utgå från det regleringsalternativ som medför lägst kostnader för berörda företag och samtidigt uppfyller syftet med regleringen.

Företagen i Sverige omfattas av en mängd lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Kostnaderna för svenska företag, bara att administrera det statliga regelverket, uppgick 2012 till ca 90 miljarder kr enligt Tillväxtverket. Därtill kommer kostnader för skatter och avgifter (finansiella kostnader) och investeringar till följd av regler (materiella kostnader).

Regler inom områdena skatt och moms, arbetsrätt, specifika branschregler, miljö samt plan- och byggregler anses av företagen utgöra de största hindren för att växa (NNRs SKOP-undersökning 2016). Varje år fyller företagen i ca 96 miljoner blanketter som 90 svenska myndigheter begär in (Bolagsverket 2013).