I Arbetsmiljöverkets Väglednings-PM för tillsyn av dagsljus och utblick i arbetet finns skrivelser som om de tillämpas fullt ut kommer skapa en ohållbar situation på många arbetsplatser. Det handlar om kraven på dagsljus, som i många branscher och lokaler kan bli omöjliga att uppfylla fullt ut. I befintliga och äldre lokaler är det orimligt att rikta kategoriska dagsljuskrav, som i praktiken riskerar leda till dyra ombyggnationer eller till och med flytt för i övrigt fullt fungerande verksamheter.

Arbetsmiljöverkets lösning där kraven inte går att uppfylla är att de arbetstagare som inte har tillgång till dagsljus på arbetsplatsen ska kompenseras med 15 minuter extra rast varannan timme.

Det innebär risk för ett rejält tapp i produktivitet, med höga kostnader som följd, och stora svårigheter med exempelvis schemaläggning. Dessutom skulle det innebära orättvisa och risk för osämja på arbetsplatsen om en arbetstagare med samma uppgifter och arbetstider men i en annan del av lokalen enbart på grund av placeringen av deras skrivbord skulle få fler eller längre raster än kollegan närmre fönstret.

Att personalen istället skulle cirkulera för att få tillgång till dagsljus är inte heller alltid möjligt eller lämpligt, många arbetar med utrustning eller program som bara med svårighet går att flytta och få skulle nog uppskatta att få sitt arbete avbrutet för att byta plats flera gånger om dagen.

Dagljusaspekterna och de fördelar de ger måste vägas mot de ekonomiska kostnader som Arbetsmiljöverkets tolkningar av kraven innebär. Nuvarande vägledning beaktar inte dessa konsekvenser i tillräcklig grad.

Exakta

Exakta är ett företag med gamla anor, tryckeriverksamheten härstammar från 1800-talet. Idag är man cirka 260 anställda och har huvudkontor i Malmö.

1994 byggde man om lokalerna, för att utnyttja ytan bättre men också för att få in mer dagsljus.

Ulrik Wehtje

– I den del av lokalerna som vetter mot norr går det bra, men på motsatt sida är det svårt. Inte minst eftersom vi bor i Sverige, och solen står lågt tre fjärdedelar av året. Låg sol innebär störande ljus. Hos oss har personalen satt papp för fönstren eftersom ljuset stör, både den manuella granskningen och maskinerna, som arbetar med fotoceller och annat.

Ulrik Wehtje, verksam i Exakta, är oroad över vilka konsekvenser reglerna om utblick och dagsljus kan komma att få för företagets verksamhet. Han har hör talas om råden om utblick från arbetsplatsen tidigare, men inte att det var ett krav. Han tycker Arbetsmiljöverket går onödigt långt, och dessutom är otydliga med vad som gäller.

– Vad får vi bestämma själva? Det jag gjorde av eget initiativ för att förbättra arbetsmiljön då är ett lagstadgat krav nu. Vägledningen menar att man bör kunna se horisont, himmel och mark. Men om man tittar sig omkring ser det ju inte ut så. Hur ska det gå inne i en storstad, till exempel, med hög, tät bebyggelse?

Regelverket lämnar allt för stort utrymme för godtycke, menar Ulrik Wehtje, och skapar en osäkerhet för den enskilde företagaren.

– Om man kan uppfylla några av kraven men inte alla, vad händer då? Det är inte definierat. Det innebär att det finns risk för ett stort mått av godtycke vid en arbetsmiljögranskning.

Hade kraven tillämpats fullt ut hade man på sikt inte kunnat vara kvar i sina nuvarande lokaler menar han – då hade behövt bygga om. Och på kort sikt blir risken stor för osämja i arbetsgruppen om reglerna tillämpas fullt ut, och därmed motsägelsefullt nog för försämrat arbetsklimat.

– Det blir märkligt om den anställde på ena sidan skärmväggen får arbeta full tid, men kollegan på andra sidan får rast femton minuter varannan timme. Man kan ju rotera arbetsplatser, men vem vill byta skrivbord flera gånger om dagen? Och var går gränsen? Ska några få rast men inte andra? Ska vi inte kunna vara i våra lokaler? Måste vi flytta runt personalen varje dag? Det blir en gränsdragningsproblematik.

Ulrik Wehtje tycker att Arbetsmiljöverket går för långt, och tror inte att utformningen av lokaler är något större problem för de flesta arbetsplatser. Hittills har det gått att lösa på företagen, menar han, och det skulle det ha gjort även i framtiden.

– Vill någon ha dagsljus så fixar vi naturligtvis det, det går ju oftast att lösa inom personalgruppen.

Förslag till åtgärder och vidare information

Arbetsmiljöverket bör i samråd med företagsföreträdare se över omfattningen av kraven på dagsljus och utblick. Kraven måste sättas in i ett helhetsperspektiv av hur den övriga arbetsmiljön ser ut. Ett krav på dagsljus och utblick får inte leda till att man skapar andra negativa effekter i arbetsmiljön. Väglednings PM bör skrivas om och ge större möjligheter till flexibilitet.

Alternativet är att konkurrenskraften för svenska företag riskeras att försvagas då tid och pengar som hade kunnat gå till att utveckla företaget, nyanställa eller göra mer signifikanta förbättringar av arbetsmiljön istället läggs på att försöka uppfylla oklart formulerade krav på utblick och dagsljus, oavsett hur arbetsmiljön ser ut i övrigt.

Flexiblare regler för kraven på utblick är ett av förslagen i NNRs rapport ”Näringslivets förslag till regelförbättringar i Sverige 2018-2022”. Rapporten i sin helhet kan du läsa här.

Vill du veta mer, kontakta även Fastighetsägarna och Rikard Silverfur på 08-613 57 20 eller rikard.silverfur@fastighetsagarna.se.