Anita Roll är Vd för QTEMA, ett konsultföretag med 20 anställda som funnits i trettio år. Anita menar att sjuklöneansvaret slår fel, och blir en orimligt tung börda för företagen. De bidrag som finns för höga sjuklönekostnader är otillräckliga och svåra att få ta del av. Personalintensiva tjänsteföretag som QTEMA är dessutom extra känsliga för höga sjuklönekostnader, eftersom sjukfrånvaro hos de anställda också på ett mycket direkt sett slår mot intäkterna.

Men i stort sätt alla företag påverkas av sjuklönereglerna. Enligt Försäkringskassans ”Återrapportering av Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare” (2016) uppgick arbetsgivares kostnader för sjuklön till över 20 miljarder kronor. Regeringens ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare uppgick till 890 miljoner kronor till 44 000 arbetsgivare (2016).

Av de arbetsgivare som 2015 fick ersättning var 73 procent mindre arbetsgivare med en total lönekostnad på högst 3 miljoner kronor per år. Dessa arbetsgivare fick i genomsnitt tillbaka 55 procent av sin totalt inrapporterade sjuklönekostnad och tog därmed del av 40 procent av den totala utbetalade ersättningen.

Se Anita berätta om hur sjuklöneansvaret slår mot små företag i filmen nedan.


Förslag till åtgärder och vidare information

Sjuklöneansvaret har inte nått sitt syfte och arbetsgivarens ansvar slå fel. Det framgår av att sjuklöneansvaret inte påverkar sjuktalen och att sjukfrånvaron är lägre i små företag. Åtta av tio småföretag vill ha bort sjuklöneansvaret (2013). Ett begränsat sjuklöneansvar för de minsta företagen leder till ökad lönsamhet och därigenom expansionsmöjligheter för småföretagen och en ökad sysselsättningstillväxt.

Sjuklöneansvaret är att dra arbetsgivaransvaret alltför långt. Utöver den principiella utgångspunkten att arbetsgivare endast ska betala ut ersättning för utfört arbete – allt annat är att föra över statens ansvar på arbetsgivare – innebär sjuklöneansvaret en betydande risk för företagare som riskerar stora kostnadsökningar för sjuka medarbetare. Personalintensiva tjänsteföretag där personalkostnader är den största utgiftsposten, påverkas i än högre grad av sjuklöneansvaret och arbetsgivarkostnader.

För att göra riskfördelningen mellan staten och små företag mer rimlig bör ersättningen för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare höjas för att täcka 100 procent av totala lönekostnader på högst 3 miljoner kronor.

Vill du veta mer, kontakta Företagarna och Erik Ageberg på 0733-305277 eller erik.ageberg@foretagarna.se.

Fler förslag på hur det går att förenkla för svenska företag kan du läsa om i NNRs rapport ”Näringslivets förslag till regelförbättringar i Sverige 2018 – 2022”. Rapporten i sin helhet kan du läsa här.