Ökad insikt bör borga för reformer

Att regelbördan är stor och medför hinder för att företagen ska kunna växa är något som vi på NNR länge påpekat. Glädjande nog är detta en insikt som sprider sig till allt fler. Undersökning efter undersökning gjorda av såväl regeringens egna myndigheter som näringslivet visar att bördan växer och att kostnaderna ökar.

Den statliga myndigheten Tillväxtverkets undersökningar ”Företagens villkor och verklighet” samt ”Regler som påverkar företagens ekonomi och konkurrenskraft 2017”, statliga Regelrådets årsrapport 2017, NNRs årliga SKOP-undersökning 2018, Svensk Handels undersökning ”Värsta reglerna”, LRFs rapport ”En förenklad miljötillståndsprocess för djurhållande företag” samt Svenskt Näringslivs rapport ”Lättare regelbörda för näringslivet” visar alla på samma, nedslående resultat – att regelbördan ökar.

Tillväxtverkets undersökningar visar också att bara under de senaste två åren har företagens totala regelkostnader till följd av nya och förändrade regler ökat med 10 mdr kr. De administrativa kostnaderna har ökat med 1,2 mdr kr årligen i löpande priser sedan 2013 – totalt 6 mdr kr. Detta innebär att nästan hela den sänkning av de administrativa kostnaderna som skedde under åren 2006-2012 är nu utraderad.

Vi går nu mot en valrörelse som blir mer intressant än på länge då det är svårare än vanligt att gissa några vinnare på förhand. De som lyckas skapa störst utrymme för tillväxt och därmed resurser till våra gemensamma åtaganden kommer att ha störst handlingsutrymme. Det är här frågan om regelförbättring kommer in som ett viktigt verktyg för att uppnå detta. Passa på att fråga dina politiker när du träffar dem på gator och torg efter sommaren. Hur vill de förenkla och förbättra för företagen och därmed bidra till tillväxt och välfärd i vårt land?

Vi på NNR önskar dig en riktigt skön och krångelfri sommar!


Andrea Femrell,
VD Näringslivets Regelnämnd NNR


Seminarium om bokslut och framtid för regelförbättringsarbetet

Den 12 juni anordnade NNR ett välbesökt frukostseminarium med titeln ”Regelförbättring för företagen – bokslut och framtid”. Andrea Femrell, VD NNR, inledde med att berätta om hur NNR uppfattat regeringens regelförbättringsarbete under den senaste mandatperioden. Därefter talade SKOPs Örjan Hultåker om den bild landets företagare har av regelförbättringsarbetet. Denna bild är ingalunda ljus och undersökningarna SKOP genomfört åt NNR de senaste åren stöds av Tillväxtverkets undersökning som visar att en fjärdedel av SME-företagen anser regelkrångel vara det största hindret.

Läs mer om seminariet och se filmer därifrån här.


Välkommet besked av näringsministern om myndighetssamordning – men i senaste laget

I Dagens Industri den 20 juni uttalar näringsminister Mikael Damberg att han vill se en ”radikalt reducerad byråkrati för landets företag”. Han tänker lagstiftningsvägen ge 67 myndigheter ett uppdrag om att samordna sitt uppgiftsinhämtande från företag.

– Detta är mycket välkommet för Sveriges företag, men knappast något nytt. Vi från näringslivet har under lång tid påtalat behovet av att samordna uppgiftslämnandet och samtidigt varnat för att företagens regelbörda fortlöpande blir både tyngre och dyrare, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR

Det hade också varit bra om detta initiativ kommit tidigare, då frågan utretts flera gånger och flera konkreta förslag funnits, menar Andrea Femrell.

Läs NNRs presskommentar här.

Läs om vilka myndigheter som omfattas av regeringens nya förordning här.


”Hjälp Sveriges företag – skrota personalliggarna”

Personalliggare har hittills kostat företag hundratals miljoner kronor. Men de uppfyller inte sitt syfte – att motverka skattefusk. Riksdagens skatteutskott har nyligen haft en hearing i ämnet och från näringslivets håll är budskapet är tydligt: avskaffa personalliggaren. Om detta skrev några företrädare för Sveriges företagare, däribland NNRs VD Andrea Femrell på SVD Debatt.


Kommissionens nämnd för lagstiftningskontrolls, Regulatory Scrutiny Board, arbete

NNR deltog den 15 juni vid Regulatory Scrutiny Boards (RSB) årliga konferens. Nämnden granskar och yttrar sig över alla kommissionens utkast till konsekvensbedömningar samt större utvärderingar liksom kontroller av ändamålsenligheten hos gällande lagstiftning. Temat för RSBs konferens var denna gång granskning och utvärdering. Betydelsen av såväl granskning som bra utvärderingar lyftes bl a fram i förste vice ordförande i kommissionen Frans Timmermans inledningstal. Han uppmanade i detta även till ett förändrat fokus i EU- arbetet för att se till att tillföra ett mervärde till den nationella nivån; ”där mindre kan göras bör mindre göras vilket även bör gälla på nationell nivå”. Timmermans betonade också vikten av att konsekvensbedömningar görs av parlamentet och rådet vid signifikanta ändringar av kommissionens förslag.

Läs mer här.


Följ NNR på Facebook

Följ Näringslivets Regelnämnd, NNR på Facebook genom att klicka här.

Debattartikel: Företagen behöver färre – inte fler regler

Företagandet och ett bra företagsklimat är grunden för Sveriges välstånd och utveckling. Ineffektiva, krångliga och dyra regelverk hämmar företagens möjligheter och förmåga att anställa och expandera. Detta skriver representanter från näringslivsorganisationer, däribland NNRs VD Andrea Femrell, i Göteborgsposten.


Företagare om Regelkrångel, Klings Krångel och Veckans Förbättringsförslag

Ni missar väl inte alla exempel på företagens olika regelbördor som NNR publicerar på sin hemsida och Facebooksida? För det första har vi det som finns under vinjetten Företagare om regelkrångel. Där finns intervjuer med företagare, ibland som reportage och ibland som film, som berättar just om vilket regelkrångel de upplevt och hur de skulle vilja att det löstes. Varje vecka publicerar vi Veckans Förbättringsförslag , vilka är exempel ur rapporten ”Näringslivets förslag till regelförbättringar 2018-2022” som NNRs medlemmar presenterar. Sist, men inte minst har vi Dick Klings krönikor som går under titel Klings Krångel på NNRs regelblogg. Där ger Dick Kling sin syn på olika former av alla hinder som ett undermåligt regelverk medför.


Österrikiskt ordförandeskap i rådet andra halvåret 2018

Det österrikiska ordförandeskapet lyfter fram tre prioriterade områden för att uppnå sitt måtto ”Ett Europa som skyddar”:

1. Säkerhet och kampen mot olaglig migration.

2. Säkerställa välståndet och konkurrenskraften genom digitalisering.

3. Stabilitet i det europeiska grannskapet – EUs perspektiv på västra balkan/sydöstra Europa.

I programmet poängteras att för att på ett hållbart sätt säkra välstånd och konkurrenskraft måste EU undvika överreglering och göra framsteg på områdena innovation och digitalisering. Små- och medelstora företag, start-up- och tillväxtföretag nämns särskilt i det österrikiska programmet. Österrike tar också på sig att systematiskt tillämpa ”Think small first”- principen inom alla policyområden.

Österrike lyfter också särskilt upp att landet kommer att fortsätta med regelförbättringsagendan genom att använda existerande verktyg och initiativ som bas. En annan prioritet är att ytterligare utveckla och fördjupa den inre marknaden och att ta bort byråkratiska hinder. Vad gäller den digitala inre marknaden kommer ordförandeskapet att arbeta för att fullfölja förslaget om en ”Single Digital Gateway” som anses kunna leda till signifikanta minskningar av den administrativa bördan och utgöra ett första steg mot en implementering av endast en gång principen.

Det österrikiska ordförandeskapsprogrammet finns att läsa här.


Regelförbättringsförslag om moms skickat till EU-kommissionens Refit platform

NNR skickade i våras in sju nya förslag till EUs Refit platform. NNR skickar nu in ytterligare ett förslag till plattformen, för Bankföreningens räkning. Förslaget rör en översyn av reglerna i EUs momsdirektiv om undantag för mervärdesskatt för försäkrings- och finansiella tjänster. Förslaget handlar mer konkret om att genomföra en översyn av tillämpningsområdet och undantagen i momsdirektivet vad gäller försäkrings- och finansiella tjänster och förtydliga definitionerna av dessa för att uppnå en större harmonisering av tillämpningen inom EU. Vidare att introducera en vid valmöjlighet för näringen att beskatta finansiella tjänster samt tillåta så kallad kostnadsdelning för företag vars kärnverksamhet består i omsättning av finansiella tjänster och försäkringstjänster. Förslaget handlar också om att ändra och förtydliga reglerna rörande så kallade momsgrupper. Bankföreningen bedömer att förslaget kan leda till en substantiell minskning av den administrativa bördan och kostnaderna för näringen. Det bidrar också till att finansiella företag och försäkringsföretag kan konkurrera på lika villkor på EUs inre marknad.

Läs förslaget i sin helhet här.

Läs de sju förslag som NNR skickade in tidigare i vår här.