Idag gäller tillståndsplikt för verksamheter såsom äldreboenden, stödboenden och hem för vård och behandling inom socialtjänstlagen – om verksamheten drivs av bolag, föreningar, samfälligheter, stiftelser eller enskilda individer. Tillståndet beslutas av Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Kommuner som bedriver verksamheten i egen regi behöver inte söka tillstånd. Det räcker med en anmälan till IVO.

För att tillstånd ska beviljas behöver verksamheten uppfylla krav på god kvalitet och säkerhet, till exempel krav på att föreståndaren och övrig personal ska ha lämplig utbildning och erfarenhet och att lokalernas utformning är ändamålsenlig. Det är orimligt att inte alla verksamheter, oavsett vem som driver dem, måste uppfylla samma krav. Detta snedvrider förutsättningarna för privata aktörer att verka inom socialtjänsten.

Norlandia är ett norskägt företag som funnits sedan 90-talet. Man bedriver äldreomsorg, förskolor och patienthotell och har cirka 3500 anställda inom 90 verksamheter i Sverige.

Kerstin Stålskog

Kerstin Stålskog är VD för företaget sedan fem år tillbaka men har arbetat inom vård och omsorg i hela sitt liv. Hon började arbeta på ett ålderdomshem i slutet av åttiotalet innan hon tog sin sjuksköterskeexamen 1980 och har arbetat som chef och ledare inom branschen sedan 1990.

– För oss som privat företag som framförallt driver äldreomsorg på entreprenadavtal innebär tillståndsplikten stor osäkerhet, berättar hon.

När en upphandling för drift av ett äldreboende annonseras, lämnar företaget ett anbud till respektive kommun. När man senare fått ett besked om att man vunnit upphandlingen skriver man ett avtal med kommunen. Direkt efter signering av avtalet skrivs en ansökan om tillstånd till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

IVI gör då en bedömning av företaget, lokalerna på äldreboendet, utbildning och erfarenhet för den tilltänkta verksamhetschefen, med mera. Handläggningstiden från IVO tar därefter ett antal månader innan man får besked om tillstånd.

– Under tiden vi inväntar besked om tillstånd, måste vi ändå påbörja allt arbete inför övertagandet som innebär bland annat information/information till boende, närstående och medarbetare, rekrytering, schemaläggning, planering av leverantörer, med mera. Men vi måste invänta besked om tillstånd, innan vi kan slutföra hela övertagandet.

– I värsta fall har vi inte hunnit få beslut om tillstånd innan avtalsdatum för övertagande börjar, vilket då leder till att kommunen eller dåvarande privata aktör måste fortsätta driften, eftersom vi inte kan överta innan vi fått ett beslut i handen.

Tillståndsplikten omfattar alla verksamheter, förutom de som drivs av kommunerna.

Risken är stor att antalet upphandlingar minskar, eftersom det finns en risk att kommunerna först lägger ett stort arbete på hela upphandlingsprocessen, och därefter riskerar att den som vunnit upphandlingen inte får tillstånd på grund av till exempel lokalernas utformning.

Men eftersom tillståndsplikten inte gäller kommunerna, får de fortsätta driva äldreomsorg i de lokaler som en privat utförare inte får tillstånd för.

– Och även om vi som privata utförare inte får vår verksamhetschef godkänd, kan samma person arbeta som chef i ett kommunalt boende, då de inte behöver ansöka om tillstånd för ”föreståndare”.

Kerstin Stålskog vänder sig inte mot en granskning av den tänkta verksamheten som sådan, men har svårt att förstå varför kraven är så olika på olika utförare.

– Jag tycker det är rimligt att någon form av tillstånd krävs för att driva äldreomsorg, då vi inte vill se oseriösa aktörer inom branschen, men det måste vara samma förutsättningar oavsett vem som driver verksamheten. Det är orimligt att det är olika villkor då det är samma tanter och farbröder som bor där!

– Om lokalerna inte ger oss som privata utförare tillstånd att bedriva verksamhet i, kan lokalerna heller inte fungera för kommunen att driva samma verksamhet i då samma personer bor där och samma medarbetare arbetar där.

Förslag till åtgärder och vidare information

För att komma tillrätta med de olika förutsättningarna och skapa likvärdiga förutsättningar oavsett utövare bör det finnas en generell tillståndsplikt för verksamheter inom socialtjänstlagen som omfattar såväl kommunalt som privat drivna verksamheter.

Likabehandling mellan privata och kommunala verksamheter tar bort en snedvriden konkurrens och minskar företagens osäkerhet. Åtgärdsförslaget ökar förutsättningar att investera i välfärden genom att vinna avtal/ upphandlingar. Cirka 800 verksamheter skulle gynnas vid ett genomförande av åtgärdsförslaget genom att samma förutsättningar då gäller för alla i branschen. Det handlar främst om äldreboenden och stödboenden för funktionshindrade och finns spridda i kommuner över hela Sverige.

Att införa lika tillståndsplikt i socialtjänstlagen oavsett regiform är ett av förslagen i NNRs rapport ”Näringslivets förslag till regelförbättringar i Sverige 2018 – 2022”. Rapporten i sin helhet kan du läsa här. Förslaget har nr 66 i rapporten.

Vill du veta mer, kontakta Almega Vårdföretagarna och Sabina Joyau på sabina.joyau@almega.se.