37 procent av landets företagare tycker att reglerna har blivit krångligare det senaste året, enligt en ny undersökning från Näringslivets Regelnämnd NNR utförd av SKOP. Det är fler än i någon tidigare undersökning. Endast tre procent anser att reglerna enklare än för ett år sedan. De områden som upplevs vara de allvarligaste regelhindren är skatte- och momsregler, specifika branschregler, arbetsrätten, miljöregler samt plan och byggregler.

NNRs undersökning bekräftar även det som bl a Tillväxtverkets färska mätning av regler som påverkar företagens kostnader och konkurrenskraft visar. Dessa tillsammans visar på en faktisk och upplevd ökad regelbörda som ökat dramatiskt de senaste åren.

– Siffrorna talar sitt tydliga språk. Det har tyvärr blivit både dyrare och krångligare för företagen att följa regelverken. Regeringens regelförbättringsarbete, i den mån det varit fråga om något, har med andra ord misslyckats. De mål som förra regeringen hade om enklare regler och minskade regelkostnader till år 2020 kommer sannolikt inte att kunna uppnås. Samtidigt är det öppet mål för den nya regeringen att ta sig an frågan och därmed ändra utvecklingen, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR

Områdena i NNRs undersökning visar tydligt vilka delar som behöver ses över av regeringen och myndigheterna i ett förbättrings- och förenklingshänseende. Regeringen måste börja arbeta mer systematiskt och med flera olika reformer samtidigt, med tanke på att problembilden är så vid till sin karaktär.

– En uppenbar utgångspunkt bör vara att gå igenom de områden som företagen identifierat som mest problematiska och snabbt sätta igång med att förenkla och förbättra reglerna, samt ta om hand de förslag som näringslivet lämnat in, fortsätter Andrea Femrell .

För den regering som tar regelförbättringsfrågorna på allvar finns det gott hopp om att det kan leda till ökad tillväxt och fler framgångsrika företag. Nästan vartannat företag i undersökningen anser att antalet anställda och/eller försäljningen kan öka med regelförändringar som minskar kostnader och risker. Det ställer dock krav på lagstiftarna att alltid efterfråga ordentliga konsekvensanalyser – något som inte sker i dag.

– Nya och förändrade regler måste underkastas krav på godkända konsekvensanalyser från Regelrådet som visar att en regel uppnår sitt syfte till lägsta möjliga kostnad. Vidare måste Sverige bli bättre på att genomföra regler som kommer från EU-lagstiftning utan att överimplementera dem. Det är fullt görbart om viljan och intresset finns, menar Andrea Femrell.

NNRs SKOP-rapport finns här.

Dagens Industri skriver om NNRs SKOP-rapport här.

Läs NNRs kommentar till Tillväxtverkets rapport om företagens regelkostnader här.

 

För mer information, kontakta gärna:

Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR på 073-020 56 80 eller andrea.femrell@nnr.se.