Många olika lagar och regler styr företagens vardag i Sverige. Det är inte lätt att försöka efterleva dem alla. Dessutom krockar regelverken ibland, vilket försätter företagen i krångliga situationer. Det blir svårt att navigera och veta vilka lagar och regler som gäller när de står i konflikt till varandra.
Det finns flera anledningar till att det blivit så här. En av dem är sättet på vilket den svenska förvaltningen är uppbyggd. Riksdagen stiftar lagar. Därefter ska en struktur med olika nivåer i form av län, kommuner och självständiga myndigheter tillämpa dem. Ofta har instanserna olika ansvarsområden och betonar olika regelverk. Kommunen säger en sak och Länsstyrelsen kanske säger en annan. Därtill görs nästan aldrig några utvärderingar med nödvändigt systemperspektiv.
Dessutom utvecklas inte alltid praxis med domar som fastställer rättsläget i en takt som är önskvärt. Tjänstemännen i förvaltningen fortsätter ofta att tolka de aktuella reglerna på olika sätt. Detta medför att det ofta uppstår oväntade konsekvenser som lagstiftaren inte kunnat förutse.
Det är svårt för beslutfattare att i förväg kunna förutse alla konsekvenser vid beslut om nya eller ändrade regelverk. Givet denna osäkerhet och komplexitet är det naturligtvis viktigt med konsekvensutredningar före beslut fattas och att det görs utvärderingar med rätt perspektiv.
NNR presenterar här ett antal exempel där det uppstått tydliga målkonflikter på olika områden. Berörda företag måste förhålla sig till detta, vilket medför kostnader och onödiga risker. I förlängningen påverkas rättssäkerheten på ett sätt som inte är önskvärt.
Många fler exempel på målkonflikter finns. Därför måste arbetet med att förbättra och förtydliga lagar och regler som berör företagen intensifieras. Vidare är det viktigt att följa upp fattade beslut och inte arbeta med de rigida stupstockar som så ofta präglar arbetet i svensk förvaltning. Med bättre och tydligare regelverk kan företagen fokusera på sina kärnverksamheter istället för att lägga resurser på att tolka vad som gäller. Så skapas fler jobb och mer välstånd, vilket hela samhället tjänar på.
Här nedan finns några exempel på målkonflikter:
Bättre upphandling – mer välfärd för skattepengarna
Målkonflikten: Omotiverade ska-krav vid offentliga upphandling genererar onödiga kostnader för det offentliga. Upphandlingsprocesserna måste bli effektivare för att fler företag ska kunna vara med i konkurrensen om kontrakten. Den offentliga sektorns utmaningar Behovet av skolor, äldreomsorg och annan välfärd kommer att öka i Sverige under de kommande tio åren.[1] Andelen barn, unga och äldre i […]
Säkerhet och god hygien på arbetsplatserna måste gå att förena
Målkonflikten: Livsmedelslagstiftningens krav på rengöring hamnar ibland i konflikt med arbetsmiljöreglerna. Det finns regler för att förebygga halkolyckor som gör att golven blir svåra att rengöra. Lagstiftning kring livsmedel och arbetsmiljö Två lagstiftningar som tydligt påverkar restaurangbranschen är Livsmedelslagen och Arbetsmiljölagen. Livsmedelslagstiftningen syftar till att skydda konsumenterna så att livsmedlen är säkra.[1] I dagsläget är […]
Ska fler bostäder byggas måste kommunerna följa lagen
Målkonflikten: Sedan 2015 ska samma byggregler gälla i alla kommuner enligt 8 kap 4 § PBL. Trots detta tillämpar fortfarande en del kommuner särkrav. Detta är ett hinder för att bygga fler och billigare bostäder. Behovet av bostäder Att hoppa på den där drömutbildningen eller att ta det nya jobbet man blivit erbjuden är stora […]
Informationsutbyte mellan banker och myndigheter måste bli effektivare
Målkonflikten: Bankerna har att ansvar för bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism. Här är informationsdelning viktig. Det finns i dag vissa lagreglerade möjligheter till informationsdelning mellan myndigheter och banker och även mellan banker och banker. Möjligheterna är dock så begränsade att de hindrar effektivt informationsutbyte. Lagstiftningen kring informationsutbyte Bankerna fyller en viktig funktion i […]