Många olika lagar och regler styr företagens vardag i Sverige. Det är inte lätt att försöka efterleva dem alla. Dessutom krockar regelverken ibland, vilket försätter företagen i krångliga situationer. Det blir svårt att navigera och veta vilka lagar och regler som gäller när de står i konflikt till varandra.

Det finns flera anledningar till att det blivit så här. En av dem är sättet på vilket den svenska förvaltningen är uppbyggd. Riksdagen stiftar lagar. Därefter ska en struktur med olika nivåer i form av län, kommuner och självständiga myndigheter tillämpa dem. Ofta har instanserna olika ansvarsområden och betonar olika regelverk. Kommunen säger en sak och Länsstyrelsen kanske säger en annan. Därtill görs nästan aldrig några utvärderingar med nödvändigt systemperspektiv.

Dessutom utvecklas inte alltid praxis med domar som fastställer rättsläget i en takt som är önskvärt. Tjänstemännen i förvaltningen fortsätter ofta att tolka de aktuella reglerna på olika sätt. Detta medför att det ofta uppstår oväntade konsekvenser som lagstiftaren inte kunnat förutse.

Det är svårt för beslutfattare att i förväg kunna förutse alla konsekvenser vid beslut om nya eller ändrade regelverk. Givet denna osäkerhet och komplexitet är det naturligtvis viktigt med konsekvensutredningar före beslut fattas och att det görs utvärderingar med rätt perspektiv.

NNR presenterar här ett antal exempel där det uppstått tydliga målkonflikter på olika områden. Berörda företag måste förhålla sig till detta, vilket medför kostnader och onödiga risker. I förlängningen påverkas rättssäkerheten på ett sätt som inte är önskvärt.

Många fler exempel på målkonflikter finns. Därför måste arbetet med att förbättra och förtydliga lagar och regler som berör företagen intensifieras. Vidare är det viktigt att följa upp fattade beslut och inte arbeta med de rigida stupstockar som så ofta präglar arbetet i svensk förvaltning. Med bättre och tydligare regelverk kan företagen fokusera på sina kärnverksamheter istället för att lägga resurser på att tolka vad som gäller. Så skapas fler jobb och mer välstånd, vilket hela samhället tjänar på.

Här nedan finns några exempel på målkonflikter:

Dela den här sidan