Riksdagsseminarium: Stärkt konkurrenskraft genom effektivt genomförande av EU-lagstiftning

Morgonen den fjärde december bjöd riksdagsledamöterna Peter Helander (C) och Helene Hellmark Knutsson (S) in till ett fullsatt riksdagsseminarium på temat ”Stärkt konkurrenskraft genom effektivt genomförande av EU-lagstiftning”, där Näringslivets Regelnämnd NNR presenterade sin nya rapport ”Stärkt konkurrenskraft genom ett effektivare genomförande och tillämpning av EU-lagstiftning”.

Peter Helander (C), ledamot i Näringsutskottet, hälsade välkommen och berättade att när han planerade seminariet räknade med kring trettio till fyrtio anmälda, men församlade var nu nästan nittio. Det visar på det engagemang som finns för frågan, menade Halander – och vilken viktig fråga det är för näringslivet.

Andrea Femrell, VD för Näringslivets Regelnämnd NNR, höll med om att det är en viktig fråga – och en fråga som NNR och dess medlemsorganisationer har arbetat med i många år.

Andrea Femrell, Helene Hellmark Knutsson, Christina Fors, Susanne Karlsson och Peter Helander

Christina Fors som författat NNRs rapport berättade kort om rapportens innehåll och syfte. Likaså om de 13 sammanställda EU-lagstiftningsexempel som visar på överimplementering i Sverige. Hon konstaterade att en stor del av de svenska regelverken har sitt ursprung hos EU, och att det därför är av yttersta vikt att de implementeras enhetligt över hela unionen. Ändå upplever NNR och dess medlemsorganisationer att det i det svenska genomförandet finns stora problem med överimplementering och tillämpning som leder till ökade kostnader och försämrad konkurrenskraft.

Fors berättade att näringslivet erfar att det finns en stor förbättringspotential för det svenska arbetet med EU-lagstiftning, och att problemet med överimplementering och ineffektiv tillämpning kvarstår.

Exempel på överimplementering kan vara att tillämpningsområdet utvidgas till att gälla fler företag och branscher än EU kräver, att sanktionerna är strängare i Sverige än vad som är nödvändigt eller att man behåller svensk lagstiftning  som är mer omfattande än vad som krävs av det aktuella direktivet. Exempel på ineffektiv tillämpning kan vara att striktare tolkningar görs av EU-lagstiftningen.

NNRs genomgång av de 13 lagstiftningsexemplen visar att den svenska överimplementeringen och tillämpningen medför extra kostnader och konkurrensnackdelar för både små och stora företag. Vidare att beslut också har fattats om överimplementering utan att nyttan påvisats eller att kostnader och andra konsekvenser utretts. Även att striktare tolkningar inte lett till bättre måluppfyllelse. Avsaknad av utvärderingar gör att kostnader och konkurrensnackdelar kan bestå.

I rapporten föreslås ett antal åtgärder för att komma tillrätta med problemet, bland annat att införa en princip om att EU-direktiv ska införas i svensk lagstiftning på ett sätt som inte försämrar företagens konkurrenskraft, och att ställa tydligare krav på redovisning av överimplementering i konsekvensutredningarna i samband med genomförande av EU-lagstiftning. Ett annat förslag är att inrätta en process och ett forum beträffande genomförande och tillämpning av EU-lagstiftning.

Susanne Karlsson från Transportföretagen berättade om konkreta exempel på överimplementering på järnvägsområdet, där Sverige gick händelserna i förväg och tidigt införde långtgående regleringar för en bredare grupp företag än vad EU krävde. Det har lett till att reglerna varit svåra att anpassa i takt med att det kommer nya och kompletterande regler från EU som ska genomföras.

Hon skulle gärna se fler grannkontroller – neighbour checks – och titta på hur exempelvis Danmark genomför samma regelverk. Det kan ju inte vara rimligt att Sverige ska ha så mycket mer långtgående implementering än på andra sidan Öresundsbron. Karlsson menade också att det är viktigt att ta sig tid för utvärdering och uppföljning.Lars Hjälmered (M), ordförande i Näringsutskottet, berömde NNR och dess medlemmar för att lyfta konkreta exempel – något som är lätt att företräda och kommunicera både gentemot väljare och kollegor inom politiken.

Han lyfte fram vikten av ledarskap men även att det landar ut i processen. Hur inför man då strukturer som motverkar överimplementering? Brett i Näringsutskottet finns ju ingen generell önskan om överimplementering utan resonemang om gold-plating har snarare ett brett stöd, konstaterade Hjälmered. Hur undviker man det då konkret? Vi har en viktig diskussion framför oss om exempelvis Regelrådets roll och även delvis kring kommittédirektiven. Det behövs ett bättre underlag för det som kommer in i systemet och som senare remitteras menade han.

Lars Hjälmered

De nya reglerna för vattenkraftverk är ett exempel. Under de närmsta tjugo åren omprövas alla gällande tillstånd mot moderna miljökrav. Politiken kan naturligtvis inte styra över enskilda domstolar i sina domslut eller om EU-kommissionen anser att vi lever upp till EUs vattendirektiv. Samtidigt skriver politiken på flera ställen i förarbetena att alla undantag EU-lagstiftningen medger ska utnyttjas, men lyssnar alla berörda myndigheter? Den politiska viljan måste få bättre genomslag och det är en av de svårare frågorna. Myndigheterna är och ska vara självständiga, politiker ska inte gå in och styra i enskilda fall, men vi måste samtidigt diskutera hur de folkvalda kan styra myndigheterna tydligare.

Helene Hellmark Knutsson (S), vice ordförande i Näringsutskottet, påpekade att det är viktigt att påminna om att EUs inre marknad är en succé och har skapat otroligt många arbetstillfällen och en fri marknad för 500 miljoner människor. Dessutom möjligheter till att skriva frihandelsavtal med fler. På en sådan marknad är naturligtvis regelverk viktiga, men de får inte skapa hinder för det vi faktiskt vill åstadkomma.

Hon tror att alla är överens om att det blir för mycket regelkrångel. Vår organisation med extremt många smala sektorsmyndigheter är inte jättebra för att klara de svåra och komplicerade utmaningar vi har idag Det har blivit extremt regelstyrt istället för målstyrt. Det finns en djup oro för att göra fel. Det som var poängen och som skulle göra det rättssäkert har blivit ett hinder då allt görs med hängslen och livrem, konstaterade Hellmark Knutsson. Hon lyfte även fram behovet av att titta på vad andra gör och att myndigheterna måste samverka och ge service.

Peter Helander berättade att lagstiftarna lämnar mycket av arbetet med implementering till myndigheterna, men myndigheterna arbetar i stuprör och riskerar utifrån sitt snäva perspektiv att överimplementera, för säkerhets skull. Det behövs därför ett större perspektiv såsom vad nya regler betyder för jobben, för konkurrenskraften etc.

Det nya tobaksdirektivet är ett exempel på hur fel det kan gå, menar Helander, som nyligen talat med en ICA-handlare som berättade att hon behövt lägga flera dagar på att ta fram dokumentation till kommunen. Där hon bodde krävdes det femton olika dokument, i andra kommuner räcker det med ett. I Helsingborg kostar proceduren 12 500 kronor, i andra 1000 kr.

Men om alla är så ense, varför ser det ut som det gör, frågade Andrea Femrell de samlade talarna.

Myndighetsstrukturen har gjort mycket bra, svarade Peter Helander, men de drar iväg. Och som riksdagsledamot kan man inte förklara för väljarna att det är myndigheterna som bestämt vissa saker – det är ju de folkvalda som ska bestämma.

Och hur får vi nya principer på plats?

Helene Hellmark Knutsson föreslog att man exempelvis börjar med ett främjandeuppdrag, och skriver in detta i regleringsbreven. Hon lyfte också näringsminister Ibrahim Baylans förenklingsresa och uppdrag till Tillväxtverket, som hon underströk ska utmynna i konkreta förenklingsförslag.

Peter Helander konstaterade att svaga underlag är ett problem, och att konsekvensanalyser inte kommer upp ordentligt i genomförandeprocessen. Men överimplementering, även om syftet är gott, riskerar att slå ut svenska företag. Det måste gå att väga konkurrenskraft och implementering mot varandra, precis som görs i exempelvis Danmark, Storbritannien och Tyskland.

Helene Hellmark Knutsson avslutade seminariet och tackade för det stora engagemang NNR och dess medlemmar visar. Hon lovade att driva på med kollegorna i Näringsutskottet och sade samtidigt att hon gärna tog emot fler inspel från näringslivet.

Ladda ner NNRs rapport ”Stärkt konkurrenskraft genom ett effektivare genomförande och tillämpning av EU-lagstiftning” här
Se Christina Fors presentation här
Se Susanne Karlssons presentation här

 

Dela den här sidan