Stor potential för regelförenkling i Sveriges kommuner
Huvudsyftet med Näringslivets Regelnämnd, NNRs projekt om kommunal regelförenkling är att uppmuntra kommuner att se över sin tillämpning av regler som berör företagen. Förhoppningen är att det ska bli mindre kostsamt, mer förutsägbart och enhetligt för företag. Regelförenkling framhålls ju av regeringen som tillväxtskapande åtgärd och då bör detta arbete ske även på den kommunala nivån, där många företag möter regelverken.
Näringslivets Regelnämnd presenterar nu fyra rapporter i serien Regelförenkling på kommunal nivå.
Den första rapporten heter Företagens väg in till kommunen och handlar om kommunerna erbjuder företagen ”En väg in”. Glädjande nog visar sig de flesta av de kommuner som svarat på enkäten ha en sådan funktion; hela 172 kommuner av de 197 som svarat. Tillgänglighet är en viktig fråga för företagen. Kommunerna utövar tillsyn över ett flertal verksamhetsområden som påverkar de flesta företagarnas vardag. NNR vill ge rekommendationen att alla kommuner bör inrätta ”en väg in”. Funktionen ska ge företagen samlad information om vilka regler som är gällande, samordna olika ansökningar och följa upp företagens ärenden.
Rapport två i serien heter Serveringstillstånd. Denna visar bland annat att knappt hälften av de svarande kommunerna har servicegarantier för serveringstillstånd och att handläggningstider och avgifter varierar kraftigt. Exempelvis kan det skilja nio veckor för handläggningen av samma tillståndsärende och 24 000 kr för ett tillsynsärende. Med anledning av resultaten i rapporten ger NNR följande rekommendationer: att alla kommuner ska ha en servicegaranti för serveringstillstånd, att de bör ta maximalt tre veckor på sig att fatta beslut om ett sådant samt att avgifterna bör ha en tydligare koppling till motprestation gentemot det enskilda företaget.
Den tredje rapporten, Miljöfarlig verksamhet, handlar om kommunernas avgifter för anmälan av miljöfarlig verksamhet samt avgifter och rutiner för tillsynsarbetet. Även här finns avgiftsskillnader på över 10 000 kronor mellan kommunerna. En stor majoritet av de som har svarat (88,6 %) tar ut tillsynsavgift årligen, men enbart en tredjedel gör faktisk tillsyn varje år. Några tar inte ut någon avgift alls, utan låter tillsynen bekostas av skattemedel. NNRs rekommendationer är att alla kommuner ska tydligt redovisa vilka faktorer de räknat med när de fastställt avgiftsnivåerna och att de också ska visa på sambandet mellan tillsynsavgiften och motprestationen i form av faktisk tillsyn.
Bygglov är namnet på den fjärde rapporten i projektet. Undersökningen visar på stora skillnader i både handläggningstider och avgifter som berör bygglov, till exempel så kan handläggningstiden variera med hela nio veckor för samma typ av ärende mellan olika kommuner. Knappt hälften av de svarande kommunerna hade infört servicegarantier för byggloven och avgifterna var nio gånger högre i den dyraste kommunen än i den billigaste. Därför vill NNR bland annat rekommendera alla kommuner att införa en servicegaranti för bygglov, att kommunerna bör fatta beslut om bygglov som följer detaljplan på maximalt tre veckor, från det att ansökan är komplett, och att bygglovsavgifterna bör ha en tydligare koppling än idag till kommunens motprestation gentemot det enskilda företaget.
En generell rekommendation till kommunerna gällande alla områden är även att de löpande bör utvärdera vilka effekter deras tillämpning av regelverket har för företagen.
NNRs undersökning genomfördes under en treveckorsperiod i månadsskiftet oktober/november år 2010. Undersökningen utformades som en webbenkät och sändes via e-post till samt liga 290 kommuner. Mottagarna av webbenkäten identifierades via kommunernas hemsidor. Undersökningens frågor togs fram av NNR i dialog med företagare och experter. Rapporterna bygger på en enkätundersökning som är gjord av företagen Questback och finns att ladda ner på