Implementeringsrådet lämnar förslag för ett mer effektivt och företagsnära genomförande av EU-rättsakter

Implementeringsrådet har i sin första delrapport med bedömning av hur arbetet med EU-rättsakter kan bedrivas och genomföras i svensk rätt, presenterat en analys och en rad förslag för att förbättra Sveriges arbete med EU-lagstiftning. De samlade rekommendationerna syftar till att göra det svenska EU-arbetet mer proaktivt, effektivt och anpassat till näringslivets verklighet.

Rådet pekar på behovet av en mer proaktiv och företagsanpassad process för att minska regelbördan och stärka svenska företags konkurrenskraft. Bland de centrala rekommendationerna finns förslag om starkare nationell styrning för att undvika överimplementering eller överanpassning i svensk rätt.

Rådet lyfter också fram behovet av nationella konsekvensanalyser och säkerställande av kompetens kring ekonomiska analyser av förslag till EU-rättsakter samt en närmare dialog med näringslivet under hela förhandlingsarbetet genom tex samrådsgrupper. Rådet rekommenderar också att experter och berörda sakmyndigheter knyts närmare förhandlingsarbetet och att det ställs tydliga krav på dessa att beakta företagsperspektivet i ev. underlag som de tar fram. Likaså att ev. nationellt utredningsarbete initieras tidigare och att kunskapsöverföring från tjänstemän som deltagit i förhandlingarna säkerställs.

Implementeringsrådet konstaterar att dess arbete fyller en viktig funktion. Genom sin oberoende funktion och arbetssätt med dialog med branschorganisationer och företag har rådet tidigt kunnat identifiera risker för överimplementering, onödig regelbörda och ökade administrativa kostnader för företag redan innan regelverken är föreslagna eller färdigförhandlade. En utgångspunkt för rådets analyser och rekommendationer är de principer för genomförande och tillämpning samt kriterier för att definiera överimplementering som rådet har antagit.

För att korrekt bedöma hur nya regler påverkar företag och svensk konkurrenskraft föreslår rådet ytterligare utveckling av verktyg, tydligare metodik och en större öppenhet för olika analysmetoder. Implementeringsrådet lyfter fram sitt eget pågående arbete med att utveckla modeller för kostnadsberäkning och analys av konkurrenskraftspåverkan som en väg framåt. I bilaga till rapporten beskrivs också de beräkningsexempel rådet hittills genomfört utifrån Implementeringsrådets beräkningsmetod gällande påverkan på svensk konkurrenskraft. Rådet presenterar också ett helt nytt beräkningsexempel kring genomförandet av Konsumentmaktdirektivet som riskerar att bli oproportionerligt kostsamt och rättsosäkert på grund av bla avsaknad av övergångsregler och formellt beslut om myndighetsansvar.

Avslutningsvis betonar rådet i rapporten behovet av en sammanhållen process från förhandling i Bryssel till nationell tillämpning. Rådet rekommenderar även en starkare nordisk samverkan när det gäller arbete med och genomförande av EU-rättsakter samt modellutveckling.

Läs rapporten i sin helhet här.