Kristdemokraterna om regelförbättring

NNRs intervjuserie med talespersoner för regelförbättringsfrågor fortsätter – här presenterar vi Camilla Brodin som är kristdemokrat och ledamot i Näringsutskottet!

1. Hur ser ditt parti på behovet av att minska företagens regelbörda?

Företagare belastas av regelbördor och byråkrati i en oacceptabel omfattning. Detta är något som nästan alltid kommer upp när jag träffar företagare. Vi vet också att undersökning efter undersökning pekar på samma sak. Sex av tio företagare ser regelbördor som ett hinder för dem att växa, vilket är mycket allvarligt. Kristdemokraterna har lagt en radförslag kring detta och är ständigt öppna för fler förslag från näringslivet och dess representanter. 

2. Vilka mål eller delmål har ditt parti eller avser ditt parti att sätta för att sänka företagens regelbörda och regelkostnader under mandatperioden?

Kostnaderna har ökat år efter år och den utvecklingen måste vändas. Arbetet måste ges högre prioritet än vad det får idag. Vi anser att en sammanhållen handlingsplan med tydliga mätbara mål kring hur regelbelastningen ska minska ska tas fram och för att säkerställa att planen följs ska regeringen återkommande redovisa för riksdagen hur arbetet med planen fortlöper.

3. Vilka konkreta regelförbättringsåtgärder/områden är mest prioriterat för parti? Varför just dessa?

Några exempel, utöver en sammanhållen handlingsplan, är att vi menar att det behövs modeller som skyddar företag motutvecklingen med ständigt växande pålagor. Här kan vi lära av andra länder. Vi vill till exempel införa principen ”en regel in, en regel ut”, som bland annat tillämpas i Tyskland, och som innebär att när nya regler införs ska regellättnader genomföras i minst samma omfattning.

Digitaliseringen kan nyttjas ännu mer i förenklande syfte. Till exempel vi vill se en garanti om att företagare bara ska behöva lämna myndighetsuppgifter en gång och att dessa sedan slussas vidare. 

Vi vill motverka överimplementering av EU-direktiv eftersom det försvagar våra företags konkurrenskraft mot företag i andra länder. Här kan vi exempelvis hämta inspiration från Danmarks arbete med strukturerade grannkontroller, dvs granskning av hur implementering har skett i andra länder, och deras implementeringsråd. 

Personalliggarna har skapat bekymmer för många företag där små misstag ger stora bötesbelopp och skapar ständig oro över att göra fel. Svartarbete ska naturligtvis motverkas men personalliggarna är inte rätt medel. Vi vill utreda ett avskaffande av dessa för de flesta branscher, med reservation för att åsikterna varierar något mellan branscher och att det kan finnas skäl att behålla dem inom till exempel byggbranschen. 

En förutsägbar och god myndighetsservice är också viktigt och har vi föreslagit att servicegarantier ska inrättas. 

4. Kan ditt parti tänka sig att införa ett krav på komplettering och återremittering av bristfälliga konsekvensanalyser till Regelrådet för att öka konsekvensutredningarnas kvalitet? Om inte, hur vill ditt parti förbättra konsekvensutredningarnas kvalitet?

Det är inget förslag vi driver. Risken är att effekterna kan bli väl långtgående. Men vi är beredda att se över andra sätt att säkerställa ändamålsenliga konsekvensutredningar. Det är naturligtvis oacceptabelt att nästan hälften av de granskade utredningarna ifjol inte höll måttet.

5. Hur ser ditt parti på att inrätta ett råd eller forum som kan ge råd till regeringen i frågor som rör regelförbättring samt ett effektivt genomförande och tillämpning av EU-lagstiftning (som t ex Danmark har)?

Det är vi positiva till och har lagt förslag om i riksdagen.