NNR Nyheter 1 2026

Det spelar fortfarande stor roll i vilken kommun man driver ett företag i Sverige. Vi på NNR har tillsammans med våra medlemmar på olika sätt larmat i flera år, men skillnaderna är fortfarande omotiverat stora på flera områden. Detta enligt vår nya rapport som ni kan läsa mer om nedan.

Det finns mycket kommunerna skulle kunna göra för att garantera likvärdiga och rättvisa regelverk över hela landet. Tyvärr varierar dock intresset när det gäller att arbeta med det lokala företagsklimatet. Risk finns därför att utvecklingen i alltför hög grad kan kommat att präglas av godtycke, snarare än av gemensamma principer, vilket i längden är orimligt.

Ett antal statliga myndigheter, däribland länsstyrelserna, har de senaste åren fått konkreta förenklingsuppdrag av regeringen. När det gäller kommunerna så är det helt upp till dem själva att arbeta med förenkling och tillämpning. Men ska förenkling och effektivare tillämpning uppnås på riktigt måste hela myndighetskedjan, inklusive kommunerna, hållas ihop.

Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) påtalar i sin antikrångelrapport från 2025 behovet av att förenkla långa och krångliga processer. Detta pratar Ella Kardemark, kommunalråd i Halmstad den som lett SKRs arbete, mer om i vår senaste Regelpodd.

Det är hög tid att regeringen tillsätter den utredning som ”förenklingsutredningen” (SOU 2021:60) föreslog och som bör titta på hur kommunerna ska arbeta med genomförandet av målen för förenklingspolitiken samt arbeta med tillämpning av service- och rådgivningsskyldigheterna enligt förvaltningslagen

Sverige har inte råd att låta kommunala skillnader hämma företagsamheten.

Det spelar stor roll i vilken kommun du driver ett företag. Ett serveringstillstånd kan till exempel vara fyra gånger så dyrt och ta fyra gånger så lång tid som i grannkommunen. Näringslivet har larmat om detta i många år, men skillnaderna kvarstår enligt NNRs nya granskning.

I rapporten Kommungranskning 2025 – Datainsamling från kommunernas hemsidor har Näringslivets Regelnämnd (NNR) med hjälp av AI kartlagt information om kommunal regeltillämpning.

– De stora skillnaderna är svårmotiverade. De snabbaste kommunerna skiljer sig till exempel väldigt mycket åt vad gäller förutsättningar och storlek. Därmed borde det finnas stor potential att snabba upp handläggningstiderna och att sänka priserna över lag, säger August Liljeqvist, sakkunnig på NNR.

Läs mer här.

Regelrådets årsrapport för 2025 visar en tydlig och oroande försämring av kvaliteten på statens konsekvensutredningar. Endast 41 procent av de granskade utredningarna bedömdes uppfylla kraven enligt förordningen om konsekvensutredningar. Nivån är den lägsta på tio år och innebär ett betydande steg bakåt jämfört med de senaste verksamhetsåren där andelen godtagbara utredningar legat omkring 60 procent.

– Många förslagsställare har uppenbarligen haft svårt att leva upp till de bredare och mer omfattande krav som numera ställs på konsekvensutredningar. Särskilt problematiskt är dock att flera av de mest centrala analyserna, såsom konkurrenspåverkan, kostnader och effekter för små företag – krav som funnits länge – fortfarande är bristfälliga, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd.

Läs mer här.

Förenklingsrådets årsrapport för 2025 visar att det finns möjligheter till mycket stora kostnadsbesparingar för svenska företag genom att arbeta med konkreta förenklingsåtgärder. Bara de 30 förslag som hittills kvalificerats av rådet visar på en möjlig total besparing på 15,5 miljarder kronor årligen.

– Förenklingsrådets arbete gör skillnad och är ett mycket viktigt verktyg i regelförenklingsarbetet. För första gången har vi en funktion som systematiskt går igenom, kvantifierar och utreder förenklingsförslag på ett systematiskt sätt, i nära dialog med såväl beslutsfattare som näringsliv. Som rapporten visar är potentialen för förenklingar och kostnadsbesparingar mycket stor, varför rådets viktiga arbete behöver fortsätta flera år framöver, säger Andrea Femrell, VD för Näringslivets nämnd.

Läs mer här.

Förenklingsrådet föreslår att kraven på finansiell säkerhet för fordon under 3,5 ton sänks för företag som bedriver yrkesmässiga godstransporter i Sverige.

– Förenklingsrådets förslag innebär såväl stora lättnader för små företag och för företag som har ett stort antal fordon, som att kraven blir mer harmoniserade med EUs regler och de krav som gäller i övriga nordiska länder. Det visar också att det finns mycket att hämta för svenska företag och svensk konkurrenskraft genom att så långt som möjligt undvika att överimplementera EU-lagstiftning i svensk rätt, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd (NNR).

Läs mer här.

I rapporten redogörs för rådets arbete under året med fokus på de underlag till svenska ståndpunkter, så kallande yttranden, som rådet lämnat till regeringen inför eller under förhandlingsarbetet med EU-lagstiftning, för att på så sätt säkra företagsperspektivet och undvika onödiga kostnader. Totalt lämnades tio underlag tillståndpunkter och två rekommendationer om genomförande in under år 2025.

– Implementeringsrådet fyller en mycket viktig funktion när det gäller att stärka svenska företags konkurrenskraft genom att påverka hur EU-lagstiftning utformas och införs i Sverige. Rådets arbete har verkligen kommit igång och även om det är svårt att i detalj se vad som hänt med de yttranden som rådet tagit fram, råder det inget tvivel om att företagar- och konkurrenskraftsperspektivet stärkts i och inför det svenska förhandlingsarbetet i EU, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd.

Läs mer här.

– Det spelar fortfarande stor roll i vilken kommun du driver ett företag. Ett serveringstillstånd kan vara fyra gånger så dyrt och ta fyra gånger så lång tid som i grannkommunen. Näringslivet har larmat i flera år, men enligt vår nya granskning kvarstår skillnaderna.

Det skriver Andrea Femrell, VD på Näringslivets Regelnämnd och August Liljeqvist, sakkunnig på Näringslivets Regelnämnd och rapportförfattare, i Sydöstran.

Läs mer här.

Sveriges 290 kommuner spelar stor roll för hur företagen upplever och påverkas av regelkrångel och tillämpning av olika regelverk. Kommunerna är eller åtminstone borde vara en viktig aktör i arbetet med regelförenkling. Idag är det dock upptill varje enskild kommun hur den vill och kan jobba med näringslivsfrämjande åtgärder, företagsklimat och regelförenkling.

Sveriges kommuner och Regioner (SKR) har tillsatt en programberedning som nu presenterat 20 olika förslag på hur det kan bli enklare för kommunerna och i kommunerna. Detta diskuterar Andrea Femrell med Ella Kardemark, kommunalråd i Halmstad tillika programberedningens ordförande, i månadens avsnitt av Regelpodden.

Läs mer oh lyssna här.

När helheten summeras målar rapporten upp en tydlig bild – kommunernas praktiska regeltillämpning skiljer sig betydligt åt och dessa skillnader får direkta konsekvenser för företagens vardag. Ojämlika handläggningstider, stora prisskillnader, varierande tillgänglighet och otydliga avgiftsmodeller påverkar både förtroendet för myndigheterna och företagens förutsättningar att växa. NNR efterlyser därför större transparens, bättre intern samordning och en mer enhetlig tillämpning av regelverken över hela landet.

Det skriver August Liljeqvist, rapportförfattare och sakkunnig på NNR, på Regelbloggen.

Läs mer på Regelbloggen.

NNR har svarat på kommissionens Call for evidence inför den kommande kommunikationen om regelförbättring, som väntas publiceras under årets andra kvartal.

NNR fokuserar i sitt svar på fyra områden: Stärka dialogen med intressenter och förbättra tillgången till tydlig och samordnad information om regler, Förbättra konsekvensbedömningar och konkurrenskraftskontroller, Delegerade- och genomförandeakter samt Säkerställa högkvalitativt genomförande.

Läs mer här.

Regeringen har i ett så kallat icke‑papper lämnat konkreta förslag till EU‑kommissionen om hur EU:s konkurrenskraft kan stärkas och hur regelbördan för företag kan minskas.

NNR har bidragit med synpunkter i kommissionens call for evidence, och många av dessa återfinns glädjande nog i regeringens icke‑papper, inte minst vad gäller rådets och parlamentets ansvar i lagstiftningsprocessen.

– Återhållsamhet med nya regler och konsekvensbedömningar genom hela lagstiftningsprocessen, i nära dialog med näringslivet, är avgörande för att säkerställa att regler endast tas fram när det verkligen är nödvändigt och inte hämmar företagens konkurrenskraft, säger Christina Fors, sakkunnig på NNR.

Läs mer här.

NNR har tillsammans med sex av sina medlemsorganisationer undertecknat ett öppet brev till civilminister Erik Slottner för att uppmärksamma regeringen på allvarliga problem kopplade till genomförandet av EU:s konsumentmaktsdirektiv.

Brevet rör branschföreträdarnas oro för bristen på övergångsregler i den svenska implementeringen av EUs konsumentmaktsdirektiv och avsaknaden av behörig myndighet att föra dialog med.

Läs mer här.

Vi finns på Facebook, Linked In och på Instagram. Lyssna också gärna på vår podcast Regelpodden och läs om konkreta exempel på företagens regelbörda på Regelbloggen.