NNR Nyheter 3 2026

I dagarna släpptes Näringslivets regelnämnds (NNR) återkommande granskning av myndigheternas regleringsbrev. Vi kan glädjande nog konstatera att mycket har hänt. Av 26 granskade myndigheter är det 22 som har ett uppdrag att på något sätt arbeta med regelförbättring, en betydande förbättring jämför med för fem år sedan, då bara sex av de granskade myndigheterna hade motsvarande uppdrag.

Samtidigt visar en fördjupad genomgång av 13 myndigheters slutrapporter av deras särskilda regelförbättringsuppdrag att myndigheterna har tolkat uppdragen väldigt olika och kommit olika lång i sitt arbete.

Det är tydligt att myndigheternas arbete med regelförbättring och effektivisering behöver ske regelbundet och långsiktigt om det ska ge resultat. Ett regelförbättringsuppdrag bör därför finnas i varje myndighets instruktion, i stället för som idag i särskilda myndighetsuppdrag som tar slut efter genomfört uppdrag. Det är en av flera lågt hängande frukter för vilken regering som än tar vid det viktiga arbetet i höst.

Samtidigt visar vår årliga regelbarometer som tar tempen på Sveriges företagare att en stor majoritet inte tycker att regelförbättringsfrågan tar tillräcklig plats i valrörelsen.

En stor majoritet av de tillfrågade företagen (68 procent) anser att politikerna ägnar för liten uppmärksamhet och arbete åt regelförbättringar och förenklingar. Detta trots att det för många av Sveriges företag är en avgörande fråga inför höstens val. En majoritet (53 procent) svarar att frågan om regelförenkling absolut eller kanske kommer att påverka deras partival i årets riksdagsval. Men det är bara 10 procent som tror att ledande politiker i stor utsträckning kommer att diskutera företagens regelbörda under valrörelsen.

Regelfrågan är avgörande för Sveriges företag och för Sveriges ekonomi. Ändå upplever en majoritet att frågan inte tas på tillräckligt stort allvar av politikerna. Det skapar naturligtvis en stor frustration, och borde vara en varningssignal för de hoppfulla kandidater som nu kämpar om svenska folkets stöd.

Nu stundar sommarledighet för många, även om många av Sveriges företag kämpar vidare i hettan, men snart tar den riktiga valrörelsen fart och efter det regeringsbildningen.

Vi på NNR arbetar vidare för att hålla regelförbättring högt upp på agendan i både valrörelsen och efteråt, och finns alltid här för att hjälpa och stötta de kandidater, partier och regeringsalternativ som vill arbeta för företagens – och därmed Sveriges – bästa.

Näringslivets Regelnämnd (NNR) lanserar Regelförbättringsagendan 2026 – 40 förslag för effektivare företagsregler. Regelförbättringsagendan är ett underlag för både nuvarande och kommande regering att kunna åstadkomma verklig och varaktig regelförbättring som slår igenom i företagens vardag.

– Våra återkommande mätningar visar att i princip varje regering de senaste mandatperioderna haft svårt att leverera en regelförbättringspolitik som på riktigt märks i företagens verksamheter. Samtidigt är förutsättningarna för att sänka regelkostnaderna och effektivisera regelverken bättre än på länge, säger Andrea Femrell, VD för NNR.

Läs mer här.

Det är även i år betydligt fler företagare/företagsledare (28 procent) som upplever att det har blivit krångligare än som anser att det blivit enklare (5 procent) att följa de statliga reglerna i jämförelse med hur det var ett år tidigare. Detta trots regeringens ambitiösa satsningar på regelförenkling. För en majoritet av företagen kan regelfrågan avgöra hur de lägger sin röst i höst.

Det visar Regelbarometern, Näringslivets Regelnämnds (NNR) årligen återkommande undersökning av hur företagen upplever regelbördan.

Läs mer här.

Nästan var tredje företagare tycker att reglerna har blivit krångligare det senaste året, enligt en undersökning från Näringslivets Regelnämnd (NNR).

”Regelfrågan kan bli en valvinnare bland företagare – om någon politiker vågar ta den”, säger NNR:s vd Andrea Femrell, till TN.

Läs mer här.

Svenska företag pressas av skyhöga regelkostnader samtidigt som EU och Sverige fortsätter att bygga ut regelverken. Resultatet är sämre konkurrenskraft, lägre tillväxt och färre jobb. Politikerna måste börja förenkla på riktigt, skriver Andrea Femrell, VD på Näringslivets Regelnämnd, i en debattartikel i Affärsvärlden.

Läs mer här.

Näringslivets Regelnämnd (NNR) har gjort en genomgång av 13 myndigheters slutrapporter med anledning av de förenklingsuppdrag de fått av regeringen. Genomgången visar bland annat att samtliga myndigheter antingen redan har genomfört eller föreslår förändringar i sina föreskrifter. Däremot saknar en majoritet av myndigheterna bedömningar av vilka effekter deras förslag får för företagen. Flera myndigheter signalerar behov av förändringar i överliggande nationella regelverk eller på europeisk nivå.

– Effekterna av myndigheternas förslag är oklara och saknas i många fall, vilket kan försvåra prioriteringen av förslag framgent. Detta behöver förbättras i det framtida arbetet. Likaså är vår bedömning att det i mycket större utsträckning än idag finns utrymme att föreslå fler förändringar och förenklingar i överliggande lagstiftning, säger August Liljeqvist, sakkunnig på NNR och den som granskat myndigheternas återrapportering.

Läs mer här.

De löpande kostnaderna för företagen att hantera regler minskar för första gången på flera år. Under år 2025 minskade företagens årliga regelkostnader med 4,5 miljarder kronor. Minskningen beror nästan uteslutande på EUs uppskjutna krav på hållbarhetsrapportering, vilket innebär en sänkning av de årliga kostnaderna med 11,6 miljarder kr.

– Det är positivt att regelkostnaderna nu äntligen minskar för första gången på väldigt länge. En minskning är nödvändigt om vi ska ha konkurrenskraftiga och innovativa företag i Sverige och Europa. Samtidigt ska vi inte glömma bort att minskningen beror på att kraven för att uppfylla regelverket skjutits upp i två år. Merparten av kostnaderna är inte borta, de kommer bara senare, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd (NNR).

Läs mer här.

Förenklingsrådet föreslår att regeringen ska arbeta för en ändring av EU:s prisinformationsdirektiv så att det blir möjligt för Sverige och andra medlemsstater att undanta livsmedel från kravet att ange 30-dagarspris vid prissänkningar.

– Förenklingsrådets förslag innebär lättnader för butikerna inom dagligvaruhandeln, i synnerhet de små med en låg omsättning. Även konsumenterna gynnas genom att fler och förmånligare erbjudanden kan lämnas, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd (NNR).

Läs mer här.

När Näringslivets Regelnämnd (NNR) nyligen presenterade Regelförbättringsagendan 2026 med 40 förslag för effektivare företagsregler på NNR:s stämmoseminarium, diskuterade företrädare för fyra riksdagspartier hur regelbördan kan minska och vad som krävs för att reformer faktiskt ska märkas i företagens vardag.

I panelen deltog Oliver Rosengren (M), Josef Fransson (SD), Martin Ådahl (C) och Daniel Vencu Öhrlund (S).

Lär mer här.

Hur fungerar egentligen arbetet med att förbättra företagsregler i praktiken och vad krävs för att det ska få verklig effekt? Det var huvudfrågan när företrädare för Regelrådet, Förenklingsrådet och Implementeringsrådet möttes under Näringslivets Regelnämnds stämmoseminarium för ett samtal om erfarenheter, utmaningar och framtida behov i regelförbättringsarbetet.

I panelen deltog Anna-Lena Bohm, ordförande för Regelrådet, Nils Fjelkegård, kanslichef för Förenklingsrådet och Anders Johannesson, ordförande för Implementeringsrådet.

Läs mer här.

Hur väl rustat är egentligen det svenska myndighetssystemet för att hantera förändring, regelförenkling och snabb samhällsomvandling? Och ligger problemen i reglerna – eller i själva systemet som skapar och tillämpar dem?

Det blev utgångspunkten för ett av de mer idédrivna samtalen under NNR:s stämmoseminarium, där Nicklas Skår, expert på konstitutionella frågor och totalförsvar vid Svenskt Näringsliv, Lotta Stern, vd för Ratio – Näringslivets forskningsinstitut, och statsvetaren och politiske chefredaktören Stig-Björn Ljunggren diskuterade myndighetskultur, politiskt ansvar och relationen mellan stat och näringsliv.

Läs mer här.

Hur ser justitieminister Gunnar Strömmer på sin roll i regelförbättringsarbetet? Hur förhåller sig det brottsbekämpande arbetet till arbetet med att förenkla för den stora majoriteten seriösa företag? Vilka reformer och förenklingsförslag kan vi se framför oss på justitieministerns område, och vad vill han gå till val på gällande företagarfrågorna?

Detta och mer därtill diskuterar NNRs VD Andrea Femrell med justitieminister Gunnar Strömmer i Regelpodden.

Lyssna här, eller där poddar finns.

Är Moderaterna nöjda med vad som åstadkommits när man nu haft inflytande över regelförbättringspolitiken i snart fyra år? Vad är nästa steg och vad vill man gå till val på och göra ytterligare om man vinner väljarnas och företagarnas förtroende i september?

Detta och mycket mer diskuterar Moderaternas näringspolitiske talesperson Jesper Skalberg Karlsson med NNRs VD Andrea Femrell i Regelpodden.

Lyssna här, eller där poddar finns.

Inför valet har Regelbloggen frågat partiernas regelpolitiska talespersoner om vad de tycker är de viktigaste regelförbättringsfrågorna, och vad de vill göra för att förenkla för företagen om de får väljarnas förtroende i höst.

Läs intervjuerna här.

Irland tar över EU‑ordförandeskapet vid en avgörande tidpunkt för Europas framtid. I en snabbt föränderlig omvärld kommer de beslut som EU fattar under denna period att påverka unionens utveckling under lång tid framöver. Vilka frågor kommer att prioriteras under det irländska ordförandeskapet? Hur ser Irland på konkurrenskraft, regelförbättring och frågor av betydelse för den gröna näringen?

Det var temat när Irlands ambassadör i Sverige Barbara Jones mötte Lennart Nilsson, ordförande för Cogeca och styrelseledamot för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Andrea Femrell, VD för Näringslivets Regelnämnd (NNR) för att diskutera de irländska prioriteringarna inför ordförandeskapet hos LRF. Cogeca är en del av LRF:s europeiska paraplyorganisation Copa-Cogeca.

Läs mer här.

Regelförenkling har på kort tid blivit en betydligt mer central fråga inom EU. Men kommer unionen lyckas minska regelbördan den här gången, eller riskerar ambitionerna att stanna vid nya processer och nya målformuleringar?

Det var utgångspunkten när NNR samlade Daniel Svensson, särskilt sändebud för regelförenkling vid Sveriges ständiga representation vid EU, Gunnar Hökmark, tidigare Europaparlamentariker (M), och Göran Grén, ordförande för BusinessEuropes arbetsgrupp för regelförbättring, för ett samtal om EU:s framtida regelförenklingsarbete.

Läs mer här.

Vi finns på Facebook, Linked In och på Instagram. Lyssna också gärna på vår podcast Regelpodden och läs om konkreta exempel på företagens regelbörda på Regelbloggen.