NNR Nyheter 4 2026

Sverige har röstat och väntar på en ny regering. Ska man utgå från de röda linjerna inom svensk politik just nu kommer den nyligen omvalde talmannens uppdrag inte att bli lättare denna gång, jämfört med 2018. Vi kan sålunda stå inför en lång regeringsbildningsprocess innan vi med säkerhet vet vilka som kommer att styra landet de närmaste fyra åren. Det gör det i sin tur svårt att sia om vad som kan tänkas hända på regelförbättringsområdet.

Sett till utvecklingen på regelområdet över lång tid så skulle prognosen kort kunna sammanfattas med att regeringar kommer och regeringar går, men regelkrånglet för företagen det består.

Varför har det blivit så kan man fråga sig. Den helt övervägande majoriteten av våra beslutsfattare är ju inte för mera krångel, åtminstone inte när de tillfrågas om saken. Som vanligt så finns det inte en förklaring, utan flera. Frågar ni mig skulle jag säga att det beror på att politik och förvaltning i regel prioriterar annat. De har inte heller haft koll på vilka effekter och vilken påverkan det fått och inte heller brytt sig, eller tvingats bry sig, i tillräcklig utsträckning.

Det är ju det där med hur man löser problem och vilket eftermäle man vill ha. Det ligger i en politikers natur att ärligt och uppriktigt vilja lösa ett samhällsproblem. Och det löses ju bäst med en regel. Då har man visat handlingskraft. Men vilken betydelse och vilka effekter får regeln för helheten och på lång sikt? Det är tyvärr för de flesta inte lika intressant. Det har i sin tur inneburit att det inte finns någon koll på om syftet uppnåddes och till en rimlig kostnad.

Dock har vi glädjande nog fått se ett skifte under den senaste mandatperioden. Strukturer, såsom Förenklingsrådet och Implementeringsrådet, har inrättats för att mota regelbördan och förenkla. Konkreta förenklingar har genomförts. Myndigheter och länsstyrelser fick förenklingsuppdrag och även kommunernas roll som del i och möjliggörare av regelförenkling uppmärksammades genom en utredning. År 2025 minskade dessutom regelkostnaderna för första gången på mycket länge. Det ska tilläggas att det inte heller rått några större politiska motsättningar i arbetet för att uppnå denna utveckling. Samtidigt bör sägas att inte vara emot något, är inte samma som att prioritera något.

För näringslivets del är det viktigt att de senaste årens positiva utveckling fortsätter och att den nya regeringen prioriterar frågan. Man får inte glömma bort att företagens regelkostnader i skrivande stund är ca 385 miljarder kr och att årliga nettoökningar av företagens regelkostnader i princip varit legio ända sedan 2013. Det går sålunda inte att vila på hanen eller montera ned vad som byggts upp.

Land byggs inte bara av lag utan även av konkurrenskraft och tillväxt. För tillväxt krävs kostnadseffektiva regelverk och för kostnadseffektiva regelverk krävs regelförbättring.

Vi på NNR står i beredskap för att hjälpa den tillträdande regeringen med detta – hur en sådan regering än må se ut.

Implementeringsrådet har i sin första delrapport med bedömning av hur arbetet med EU-rättsakter kan bedrivas och genomföras i svensk rätt. I rapporten pekar rådet på behovet av en mer proaktiv och företagsanpassad process för att minska regelbördan och stärka svenska företags konkurrenskraft.

Läs mer här.

Regeringen har nu beslutat förlänga Implementeringsrådets uppdrag till den 31 december 2030 och förstärker dessutom Förenklingsrådets och Regelrådets finansiering under 2026.

Läs mer här.

Regeringen har beslutat att om ett nytt mål för att mäta företagens regelkostnader som innebär att företagens kostnader att efterleva regler ska vara lägre år 2037 än år 2027.

Läs mer här.

Från och med årsskiftet skärps kravet på vad ett företag får påstå ur miljö- och hållbarhetssynpunkt. Men fortfarande saknas besked om vad som gäller för allt som redan finns i lager. Om inte regeringen snabbt inför en övergångsperiod kommer vi att tvingas slänga varor för enorma belopp, skriver NNRs Andrea Femrell tillsammans flera företrädare för näringslivet på DN Debatt.

Läs mer här.

– Den sittande regeringen har storsatsat på regelförbättring och genomfört flera rejäla reformer. Ändå upplever företagen att situationen fortfarande blir värre. För den som vill vinna företagarnas röster i valet bör regelförbättring alltså stå högt upp på agendan. Det skrev NNRs VD Andrea Femrell i en debattartikel i Barometern.

Läs mer här.

Jakten på årets regelförbättrare 2026 – en utnämning som ska uppmärksamma den eller de som gjort märkbara insatser i kampen mot regelkrångel- är i full gång. Nominera din kandidat till Näringslivets Regelnämnd (NNR) i senast den 16 oktober.

Läs mer här.

Daniel Svensson är särskilt sändebud för regelförenkling vid Sveriges ständiga representation vid EU i Bryssel. Regelbloggen har intervjuat honom för att höra mer om hans uppgift och hur Sverige arbetar för regelförbättring i EU.

Läs mer här.

Håkan Hillefors är Departementsråd och chef för enheten för näringsliv, innovation och marknader. Regelbloggen har intervjuat honom för att höra mer om hans uppgift och hur departementet arbetar för regelförbättring.

Läs mer här.

I sitt State of the Union-tal konstaterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att EUs ekonomi måste röra sig snabbare för att kunna konkurrera globalt. Det innebär bland annat att tillståndsprocesser måste kortas på såväl europeisk som nationell nivå och att den administrativa bördan för SME-företag måste kapas.

Läs mer här.

Vi finns på Facebook, Linked In och på Instagram. Lyssna också gärna på vår podcast Regelpodden och läs om konkreta exempel på företagens regelbörda på Regelbloggen.