1. Hur ser ditt parti på behovet av att minska företagens regelbörda?
Det är angeläget att skapa långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt svenskt näringsliv. Jobb skapas av företag som växer och anställer. En viktig förutsättning för att de ska kunna fortsätta växa och anställa är att vi inte har fler regler än nödvändigt och att de som finns är förutsägbara och tydliga. Under alliansregeringens tid vid makten minskade de administrativa kostnaderna för företagen med 7 miljarder kronor och närmare 600 förenklingsförslag genomfördes för att göra vardagen lättare för företagen. Det tillväxthämmande regelkrånglet för företagen har sedan 2006 minskat från 30 till 22 procent, enligt undersökningar av Tillväxtverket. Men det finns fortsatt mer att göra. Vi vill fortsätta sänka kostnader och lätta på regelbördan.
2. Hur ser ditt parti på att införa en stoppfunktion som innebär att ett regelförslag inte får gå vidare i processen förrän statliga Regelrådet anser att konsekvensutredningen uppfyller kraven?
En av anledningarna till att alliansregeringen instiftade och lät permanenta Regelrådet var just för att granska kvaliteten i konsekvensutredningarna. Det vore en långtgående förändring ge Regelrådet makt att stoppa lagförslag som rådet anser vara otillräckliga. Jag delar intentionerna i förslaget att regering och myndigheter ständigt behöver bli bättre på konsekvensutredningar, men tror också mycket på en modell som nu arbetats fram.
3. Hur ser ditt parti på att systematiskt utvärdera regler och regelverk i efterhand för att se om syftet med regelverket uppnåtts till minsta möjliga kostnad? – Vilka regelverk som berör företag anser ni behöver utvärderas först?
Staten har gott om expertmyndigheter som kontinuerligt följer upp och utvärderar olika delar av den statliga verksamheten såväl som genomförda reformer och lagförslag. Det ska de fortsätta göra. IFAU, Statskontoret, Riksrevisionen med flera gör ett gediget arbete med just detta.
4. Vilka mål eller delmål avser ditt parti att sätta för att sänka företagens regelkostnader under mandatperioden?
Alliansregeringen har ett bra facit när det gäller att sänka företagens regelkostnader. Det är jag stolt över. Därför känner jag att det är angeläget att vi går vidare och fortsätter förenklingsarbetet och minskar kostnaderna för företag även framöver. Detta kan dock ske på många olika sätt. Exempelvis ett frihandelsavtal mellan EU och USA där man kan komma överens om standarder och andra regelförenklingar skulle få en större inverkan på svenska exportföretag än många lagändringar vi kan göra här på hemmaplan.
5. Företagen har under ett flertal år angett att förbättringar och förenklingar av regelverken är särskilt viktiga inom områdena skatt/moms, arbetsrätt och arbetsmiljö, miljö och specifika branschregler. Vilka konkreta förbättrings- och förenklingsåtgärder vill ditt parti vidta på vart och ett av dessa områden?
Förutom de regelförenklingar som genomfördes under alliansregeringen har Moderaterna presenterat en rad nya förslag som vi gärna ser blir verklighet senast vid ett maktskifte 2018:
1. Vi vill göra det lättare att starta nya företag genom att kravet på aktiekapital halveras till 25 000 kronor.
2. Vi vill att det blir enklare för fler att våga ta steget och bli entreprenör genom att rätten till tjänstledighet förlängs från de sex månader som gäller i dag till åtminstone ett år.
3. Vi vill göra det enklare att växa och anställa genom att så kallade ”mikroföretag” undantas från en del administration så att de kan fokusera mer på att driva verksamheten framåt än på administration.
4. Vi vill ge Skatteverket i uppdrag att mäta och kartlägga den tid företag ägnar åt skatteadministration och att föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen.
5. Vi vill höja beloppsgränsen för förenklad faktura för att underlätta företagens hantering av mervärdesskatten. (från dagens 2.000 kronor till 4.000 kronor)
6. Vi vill ställa krav på att alla myndigheter och kommuner sätter en tydlig tidsgräns för handläggningstider.
6. Hur ställer sig ditt parti till att införa en definition av/kriterier för vad gold-plating är samt införa krav på att dessa ska redovisas i konsekvensutredningen?
Det skulle underlätta på många områden att ha en gemensam definition av gold-plating så att onödig byråkrati kan undvikas. Som bland annat NNR och Regelrådet själva påpekat så finns det många olika definitioner. Då är det viktigt att komma ihåg att arbetet med en gemensam definition inte nödvändigtvis behöver bli den som NNR tar sin utgångspunkt i. Här måste man vara försiktig, annars är risken att man institutionaliserar gold-plating.