Företagens regelkostnader minskade 2025
De löpande kostnaderna för företagen att hantera regler minskar för första gången på flera år. Under år 2025 minskade företagens årliga regelkostnader med 4,5 miljarder kronor. Minskningen beror nästan uteslutande på EUs uppskjutna krav på hållbarhetsrapportering, vilket innebär en sänkning av de årliga kostnaderna med 11,6 miljarder kr. Det enskilt mest kostsamma regelverket som tillkom under år 2025 var Riksbankens krav på svenska kreditinstitut och filialer till utländska kreditinstitut om inlåning i Riksbanken, vilket uppgår till 5,6 miljarder kr per år.
Tillväxtverket har nyligen presenterat sin rapport om regler som påverkar företagens kostnader och konkurrenskraft år 2025. Den visar att företagens årliga regelkostnader minskar för första gången på länge under 2025, med 4,5 miljarder kr. Med minskningen skattas nu de totala årliga regelkostnaderna för företagen till knappt 385 miljarder kr.
– Det är positivt att regelkostnaderna nu äntligen minskar för första gången på väldigt länge. En minskning är nödvändigt om vi ska ha konkurrenskraftiga och innovativa företag i Sverige och Europa. Samtidigt ska vi inte glömma bort att minskningen beror på att kraven för att uppfylla regelverket skjutits upp i två år. Merparten av kostnaderna är inte borta, de kommer bara senare, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd (NNR).
För år 2025 sjönk regelkostnaderna som andel av BNP marginellt, från 6 procent år 2024 till 5,9 procent år 2025.
– Regeringen behöver ett nytt och tuffare mål för att minska regelkostnaderna om det ska märkas någon skillnad. Ett kvantitativt nettominskningsmål om minst 10 miljarder kr under en tioårsperiod och som omfattar alla typer av kostnader är rimligt. Ett sådant mål behöver följas upp varje år, med delmålsättningen att kostnaderna inte ska öka något enskilt år under tidsperioden, fortsätter Andrea Femrell.
En övervägande del av de uppmätta förändringarna av regelkostnader går att spåra till beslut på EU-nivå.
– EUs betydelse kan inte underskattas. Sverige måste vara en tydlig röst för förenkling och konkurrenskraft inom unionen, vilket denna mätning är ett bevis på. Samtidigt ligger flera förenklingsförslag på EUs bord i de så kallade Omnibus-paketen. Här behöver Sverige vara aktivt och se till att dessa verkligen blir av, avslutar Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd (NNR).
Läs Tillväxtverkets rapport
här.
För mer information, kontakta gärna:
Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd
Mobil: 073-020 56 80
