Statliga Regelrådet publicerade den 22 februari sin årliga granskningsrapport av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, regeringen och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när nya eller förändrade regler för företag föreslås. Endast i drygt hälften av fallen (53 procent) godkändes konsekvensutredningarna, vilket är en försämring med föregående år då 66 procent godkändes. Flest godkända återfinns hos förvaltningsmyndigheterna medan offentliga utredningar uppvisar lägst andel godkända konsekvensutredningar – 42 procent.

– Det är tråkigt att år efter år behöva konstatera att förbättringar uteblir eller inte blir bestående över tid. Det visar att systemet som sådant behöver förstärkas. Ett beslut om nya eller förändrade regler bör inte få fattas förrän konsekvensutredningen är komplett och fått godkänt av regelrådet. För detta krävs såväl en översyn av systemet som en politisk prioritering att det är viktigt, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.

Regelrådet skriver i sin rapport att pandemin präglat verksamheten och att dess uppgifter till stor del fick sättas åt sidan eftersom personalresurserna behövdes på annat håll inom Tillväxtverket. Detta ledde till färre yttranden. Enligt Regelrådet är det sannolikt att flera av de ärenden som inte lämnades yttranden på hade konsekvensutredningar som inte uppfyller kraven som de granskas emot. Vidare konstateras också i rapporten att samtliga remisser med företagseffekter inte remitterats till rådet, vilket blivit särskilt tydligt avseende dem som tillkommit med anledning av Covid-19.

– Ingen har undgått pandemin. Samtidigt så bör pandemin verkligen vara en orsak till att redogöra för effekterna av de regelförslag som läggs. Det är ju oerhört viktigt att inte belasta företagen i onödan då många har nog med att bara hålla sig över vattenytan. Att många Covid-19 förslag inte remitterats till rådet är också olyckligt. Det har ju visat sig i efterhand att en del stöd fått enorma byråkratiska effekter, vilket riskerar sinka utbetalningstakten och tillgängligheten, fortsätter Andrea Femrell.

Regelrådet har, i likhet med NNR och andra instanser, lämnat ett antal rekommendationer om vad som behöver genomföras för att kvaliteten på konsekvensutredningarna ska höjas. I stort sett ingen av dessa rekommendationer har beaktats eller genomförts.

– Vi och många med oss har i flera år ropat i öknen efter förändringar och lämnat förslag på förslag med syfte att förbättra kvaliteten och kontrollen på konsekvensanalyserna. Nu om någon gång är det dags för regeringen att handla. ”Vi insåg inte effekterna av vad vi fattade för beslut” kan aldrig vara en ursäkt, avslutar Andrea Femrell.

Regelrådets årsrapport 2020 finns här.

För mer information, kontakta Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd på 073-020 56 80
eller andrea.femrell@nnr.se