Den 11-13 november hölls världens största regelkonferens i Stockholm. Här finns några korta sammandrag och bilder.

Har du frågor tveka inte att kontakta Karin Atthoff eller Jens Hedström.

Världens största konferens för regelförenkling i Stockholm 12-13 november

– Den ekonomiska krisen gör det extra viktigt att ha regelförenkling för företag  i fokus.

Den synpunkten hördes ofta under första dagen av den regelförenklingskonferens som hölls den 11-13 november i Stockholm. International Regulatory Reform Conference, IRRC.  Årets största konferens som hållits på detta tema med drygt 400 delegater från 40 länder kom till München-bryggeriet i Stockholm.

– Vi har ett ambitiöst svenskt program, sade näringsminister Maud Olofsson när hon inledningstalade. Och nu driver vi på regelförenklingsagendan på europeisk nivå under det svenska ordförandeskapet.

Hon underströk också hur viktigt det är med regelförenklingar för att på ett effektivt sätt kunna ta itu med klimatutmaningarna.

– Bättre regler kan positivt påverka återhämtningen och därmed skapa resurser, fler företag och fler jobb. Vi kommer att se nya verksamheter inte minst på miljöområdet och på ett bredare sätt göra bra saker för miljön.  

Jens Hedström, VD för Näringslivets Regelnämnd, NNR, underströk i sitt inledningsanförande att den svenska erfarenheten är att regelförenklingsarbetet fungerar bäst när politikerna involverar näringslivet i processen.

– Företagare vet bäst hur olika regler påverkar deras företag och vilka förenklingar som gör bäst nytta.

Att regelförenkling kommit att bli en global angelägenhet visas bland annat, sade Hedström, när man ser hur många länder som använder sig regelreformering som en väg ur den ekonomiska krisen.

Ändå är det inte läge för snabba lösningar, utan för långsiktiga lösningar. Dessutom behövs ett förbättrat samarbete mellan näringsliv och lagstiftaren för att komma ifrån den stora mängd regler som är resultatet av arbetet på främst EU-nivån.

Ansvaret för konferensen delades mellan Näringsdepartement, NNR och den tyska Bertelsmann-stiftelsen som har ett flerårigt engagemang för regelförenkling. Dess programdirektör Frank Frick, menar att även om regelförenkling för företag står i fokus får vi inte glömma bort den vanlige medborgaren i debatten.

Första dagen bjöd på ett antal parallella seminarier på olika teman och med inspiration från framgångsrika åtgärder i flera olika länder såsom, Sverige, Norge, Holland, Danmark, UK, Rwanda, Zambia och Vietnam.

LRF ambitiösa arbete gav många regelförenklingar

Ett av många IRRC-seminarier syftade till att belysa vilken tyngd regelförenklingsarbetet kan få när de som främst påverkas av reglerna också får medverka i beslutsprocessen kring regelverken.

Ett imponerande exempel levererades av svenska LRF som berättade att organisationen lämnat över 245 förenklingsförslag som sammantaget berörde 40 myndigheters områden. Facit i dag är att 70 förslag har genomförts, att 128 förslag är under bearbetning och att endast 46 har förkastats i den politiska processen.

Lokalt regelförenklingsarbete i Storbritannien

Ett seminarium berörde för- och nackdelar med en brittisk modell kallad LBRO (Local Better Regulation Office.  I Storbritannien har man flyttat ner delar av regelförenklingsarbetet på det lokala planet. Det finns lokala kontor som delvis arbetar gentemot det lokala regelverket, men som även arbetar med regelförenkling och minskade regelkostnader. Det kan gälla allt från enklare regler och tillämpning inom miljö, livsmedel och barnomsorg. Detta ger säkrare och tryggare samhällen och ökar det lokala engagemanget. För mindre företag kan regelkontrollen också bli mer effektiv, då det bara kommer en inspektör istället för flera från olika myndigheter – som en one stop shop för regelområdet. Konklusionen av seminariet var att det finns många intressanta aspekter med lokalt regelförenklingsarbete, men verksamheten behöver utvärderas ytterligare innan det går att fastslå mätbara resultat om dess nytta.

Regelråden – Europas oberoende vakthundar

Nederländerna var först och nu finns de även i Storbritannien, Tyskland och Sverige. Detta handlar om oberoende instanser som granskar förslag till nya regler så att de inte innebär onödig regelbörda för företagen. Actal i Nederländerna, Normenkontrollrat i Tyskland, Regulatory Policy Committee i Storbritannien och det svenska Regelrådet var alla representerade med sina respektive ordföranden i ett seminarium på IRRC. De hade en samstämmig syn på att det är viktigt att kunna verka oberoende. Att ha väl genomarbetade metoder, fungerande och täta dialoger med både näringsliv och beslutsfattare och expertis i sina nätverk var viktiga framgångsfaktorer för att lyckas i arbetet.

Ett långsiktigt arbete för de nationella regelråden är att bli erkända som en naturlig kontrollinstans och på så sätt påverka regelgivarna att redan i inledningsskedet försöka utforma reglerna med så liten regelbörda som möjligt.  Samtliga nationella regelråd ansåg också att deras verksamhet är viktig och gör stor skillnad i att påverka regelgivningen så att företagens regelbörda minskas.

Samtliga av EUs regeringar har satt upp olika regelförenklingsmål, t ex Sverige som avser minska de administrativa regelkostnaderna med 25 procent till 2010. Flera av representanterna påpekade dock att dessa målsättningar måste ersättas med nya direkt efter slutdatumet för måluppfyllelsen, eftersom arbetet med regelförenklingar är evigt och en ständigt pågående process.

Engelska erfarenheter om  vad som underlättar för företag

Skillnaden mellan hur irriterande en regel är och hur mycket tid den tar blev ett diskussionsämne på seminarium om regelförenkling verkligen gör livet enklare för företagare. Ger regelförenkling verkligen ger resultat för företagen? Under ledning av Annika Fritsch från Företagarna diskuterades detta i en panel bestående av Ed Humpherson, National Audit Office, och Alexander Ehmann, Institute of Directors, båda från Storbritannien.

Humpherson och Ehmann talade om genomförda regelförenklingar och mätningar av dessa som visade på sänkta regelkostnader. Samtidigt är det fortfarande många företagare som klagar på regelkrångel.

Annika Fritsch presenterade resultat av en ny undersökning om Företagarna gjort i Sverige om vilka regler som irriterar företagare mest. Resultatet är att det inte alltid är de frågor som har högst regelkostnad som hamnar överst på företagares irritationslista. Listan toppades av arbetsrätt, moms och socialförsäkringar medan redovisning är det som kostar företagen mest. 

Utvecklingsländer tjänar mest på uthållig regelförenkling

Regelförenklingar är inte någon lyx för de mest utvecklade länderna. De fattigaste länderna dras nämligen med stora regelbördor och har därför väldigt mycket att vinna på att regelförenklingar.

Det händer också mycket i en del av dessa fattigare länder. I själva verket går reformerna i snabbare takt än i de mer utvecklade länderna – även om det också finns ett antal exempel på misslyckanden.

Ska reformerna lyckas är det viktigt är att bevekelsegrunderna är de rätta, att man ser ”skogen snarare än de enskilda träden”, att man inser att kopierade lösningar inte duger, att det finns realistiska tidplaner och att det finns ett fokus på hur genomförandet ska ske och att resultaten följs upp och utvärderas så tidigt som möjligt.

Goda reformer lönar sig. Det har man sett i länder som Rwanda, Zambia, Uganda, Egypten, Tanzania m fl.

Frank Twagira från Rwanda Development Board vittnade om det landets reformer. Landet siktar på den privata sektorn som tillväxtmotor och då krävs förhållanden som gör det enkelt för företag att verka. Men reformerna behöver också inkludera infrastruktur av olika slag.

Viktiga förhållanden är företagsstarter, hur man får byggnadstillstånd, anställningsregler, kredittillgänglighet, skydd för investerare etc.

Rwanda har också arbetat med förenklingar av tillstånd och licensgivning till företag eller i en del fall avskaffandet av sådana licenser.

Eva Jhala från Zambia berättade om den liberalisering av landets ekonomi som startade 1991 och som bland annat lett till att landet under de senaste nio åren haft en tillväxt i ekonomin på nästan sex procent årligen. 2004 inleddes reformer inom den privata sektorn för att ta itu med de knöliga förhållanden som hindrade tillväxt i den sektorn. 30 procent av den administrativa bördan skulle tas bort. Giljotin-principen gäller, det vill säga att regler som inte stämmer med lagstiftning tas bort.

Också i Vietnam görs stora ansträngningar för att minska regelbördan. Tusentals regler ses över och regeringen räknar med 30 procent färre regler redan till våren 2010.

Krisen en gyllene möjlighet för snabb regelförenkling, USA & OECD

På den stora regelförenklingskonferensens andra dag belystes frågan om vad som kommer att hända framöver när det gäller färre och enklare regler. Flera talare såg finanskrisen som ett möjlighetsfönster för ett tillväxtfrämjande arbete med bättre regler.

Amerikanen Michael Fitzpatrick, Office of Information and Regulatory Affairs, beskrev bland annat vilken stor vikt den nya amerikanska administrationen lägger vid regelförenkling. Han beskrev också hur intäkts- och kostnadsanalyser måste inkludera de mänskliga aspekterna.

– Vi måste, sade han, förstå hur människor verkligen bär sig åt, vilka de mänskliga konsekvenserna av olika regler är och vikten av att regler och pålagor är transparenta. Mänskliga egenskaper, till exempel en ovilja till förändringar, är också något som spelar en stor roll. Därför är beteendevetenskaper viktiga i vårt förändringsarbete.

Han underströk att president Obama, när han pläderar för förändringar gör det inte minst från rättviseperspektiv och med utgångspunkt från kommande generationers behov.

Att regler och påbud ofta inte är rätt väg att gå när det gäller att ändra människors beteende illustrerade Fitzpatrick med ett exempel från strömbristens Kalifornien. Människors energikonsumtion lät sig inte påverkas av myndighetspåbud, men i hushåll som fått en energimätare i form av en boll som lyser i olika färger och blir röd när energiåtgången är hög, så fick det hushållen att dra ner på elförbrukningen.

Art de Geus vice general sekreterare vid OECD påpekade att finanskrisen lett till en efterfrågan på ett krisförhindrande regelverk, men ingen vill ha en tillväxtförhindrande byråkrati.

– Det understryker behovet av utvärdering och av att aktörerna delar med sig av erfarenheter.

Som flera andra talare under konferensen tog han också upp vikten av att vi vet hur regler uppfattas av målgrupperna. OECD, som under senare år granskat regelbördan i omkring 25 olika länder, kommer nästa år med en rapport om just hur regler uppfattas.

José Ignacio Gafo Fernández från Spanien beskrev byråkratin i sitt land som den ”spanska sjukan”. Den yttrar sig bland i en bulemisk papperskonsumtion, högt ”blodtryck”, för mycket ”kolestorol” och en ”reumatism”, som skadar näringslivet.

– Att vi nu har denna ”spanska sjuka” beror på att regler tillkommer på tre olika nivåer, att det finns en ”manana”-mentalitet och en brist på kreativitet.

Spanien har kommit senare igång med regelförenkling än många andra länder, men nu finns ambitiösa program som ska leda till en 30-procentig reduktion av regelverket fram till 2012.

Regelförenkling som ett verktyg mot krisen, OECD-studie

Allt fler talar om att regelförenkling är ett effektivt, snabbt och bra verktyg att använda mot de negativa effekter som krisen fört med sig. På ett seminarium synliggjordes detta när Hong Keun Gil från Regulatory Reform Bureau i Sydkorea berätta de om deras framgångsrika arbete under förra finanskrisen 1997. Då såg man hur förlegade regelverk försvårade för industrierna att kunna hantera krisen och därför igångsattes ett mycket ambitiöst regelförenklingsarbete där målet var att minska regelbördan med 50 procent. Detta mål till och med överträffades och idag upplever man att grunden finns för att bättre kunna hantera den kris som företagen är drabbade av idag. Gil berättade vidare om att man i Korea funnit att olika ekonomiska stimulanspaket gör bättre nytta idag, när regelverket är bättre och mer effektivt. Tack vare regelreformen har nu Sydkorea en bättre kriskontroll och tillväxt, speciellt inom industrin.

De sydkoreanska erfarenheterna visar att starkt ledarskap och folkligt stöd är nödvändigt för regelförenklingsarbetet ska bli framgångsrikt. Kriser utgör utmärkta tillfällen att vidta stora åtgärder inom regelförenkling. Fungerande rutiner och institutioner måste finnas, liksom verktyg. Rätt timing och snabbt agerande, klara kvantitativa mål och tidsplan måste finnas på plats och samarbete mellan stat och näringsliv är avgörande för framgång. Men, det framgångsrika sydkoreanska exemplet visar att en stor minskning av regelbördan är möjlig om viljan finns.

Den svenska situationen belystes av Lars Jagrén, chefsekonom hos Företagarna. Han påpekade det legala ramverket måste passa småföretag. Tidigare har det mest varit fokus på stora företag och industrier. Regler måste bejaka öppenhet och konkurrens även i den växande servicesektorn. Regelreformer som ska kunna utgöra stöd i den aktuella hanteringen av finanskrisen måste vara kostnadseffektiva, internationellt gångbara och verka på både kort och lång sikt. Vidare måste regler vara flexibla och anpassade till marknaden. Jagrén höll med Gil att kriser utgör utmärkta tidpunkter för regelreformer.

Lärdomarna från Sveriges regelförenklingsarbete är bland annat att det är viktigt att göra reformerna i rätt ordning. Själva implementeringen och tolkningen av regelverken måste också tas på allvar, då de i vissa fall kan vara mycket betydelsefulla. Speciellt på den lokala nivån har erfarenheter visat att regler tolkas på väldigt olika sätt. Till sist sade Jagrén att reformerna måste balanseras med de problem som reformerna själva kan skapa.

Framtida regelreformer i USA, transparenta och mer involverande

Michael Fitzpatrick, Office of Information and Regulatory Affairs, Alexander Hunt, Executive office of the President och Michael Klein, Världsbanken svarade på frågor om förändringar i regleringsarbetet i USA under den nya Obama-administrationen.

Michael Fitzpatrick förklarade att reformagendan för regleringen fortsätter tämligen oförändrat. Förre presidenten George W Bush fortsatte Clintons agenda helt utan ändringar.

Skulle han peka på ändringar i policy så handlar det om tydligare märkning av livsmedel. Det finns idag ett intresse att skapa möjligheter att informera bättre om vad som är hälsosam mat.
Alexander Hunt höll med om att arbetet på regelområdet förblir detsamma oavsett president, att förbereda underlag till politiker. Men det finns förändringar på miljöområdet. Exempelvis beräknas kostnaden av koldioxidutsläpp annorlunda idag. Nyttan av att reducera utsläpp utanför USA fanns inte med i kalkyler tidigare.

Hunt kommenterade även regleringsfrågor till följd av finanskrisen.

– Vi vill inte i spåren av finanskrisen skapa nya regler som skapar onödigt stor administrativ börda, sa Alexander Hunt.  

Regler är näringslivets infrastruktur, systemförändringar nödvändiga, Svenskt näringsliv

Hur nästa generation av regler ser ut belystes under ett seminarium på regelförenklingskonferensen i Stockholm. Ett svenskt perspektiv som framfördes var att det finns viktiga kärnvärden som måste prägla reglerna.

Annika Lundius, vice VD i Svenskt Näringsliv, ser det som lovande för framtiden att det nu är många fler som talar om regelverkens betydelse och att fokus nu ligger på minskad regelbörda och på vikten av benchmarking.

– Nästa steg måste bli att vi också talar om reglernas innehåll.

– Regelverket erbjuder, sade Lundius, en infrastruktur för innovation, entreprenörskap och näringsliv i stort.

Hon underströk att regleringar av olika slag måste präglas av ett antal kärnvärden. Alla som berörs måste få delta, reglerna måste vara enkla att förstå, reglerna måste vara desamma för alla och alla berörda måste ha samma information. Till spelreglerna hör också att de som inte följer reglerna måste kunna ”utvisas” och att den som ”förlorat matchen” inte ska få fortsätta – men väl kunna komma igen i en ny match.

– Det är viktigt med en myndighet som övervakar att konkurrensen fungerar och det måste finnas ett effektivt system för konkurser.

Men hon såg också bekymmer framöver:

– Hur hindrar vi att företag blir för stora för att kunna gå i konkurs? Och hur undviker vi i en situation då alla ropar efter regler för att förhindra kommande kriser att vi faller i en överregleringsfälla?

Budskap för framtiden av Bertelsmann, EU-kommissionen och BusinessEurope

Konferensen avslutades med ett plenarseminarium vars tema var vilka budskap som ska skickas med till framtidens regelförenklingsarbete.

Jörg Dräger, styrelseledamot i Bertelsmannstiftelsen, anförde två huvudbudskap; ägandet och individperspektivet.

– I kristider blir det allt vanligare att regeringar övertar ägandet i storföretag som exempelvis banker. Det finns inga bevis som säger att stater är bättre ägare än privata. Istället ska staterna ägna sig åt att utforma ett bra regelsystem. Att bygga och bevara förtroende för statens handlingskraft är en central del i regleringsarbetet. Att involvera och få medborgare delaktiga måste vara i fokus när det gäller förvaltning och lagstiftning. Här finns den stora utmaningen när det gäller framtidens regelsystem.

Statssekreterare Elisabeth Falemo från Miljödepartementet ville visa på den tvärsektoriella nyttan av effektiva regelsystem.

– Vi är bara i startfasen i regelförenklingsarbetet och detta måste nu finna sin egen plats i administrationen. Våra största frågor är krisen och klimatet och även där behövs ett effektivt regelverk. Det är viktigt att regelbördan för företag minskas så att företagarna kan ägna sig åt sina företag och skapa nya jobb. Det är dags att börja leverera, vi har lång väg att gå. Den evidensbaserade vägen känns mest rätt.  Näringslivet har haft störst fokus i regelförenklingsarbete, men det är viktigt även att få med klimatfrågorna och miljön. En ekoeffektiv ekonomi är målet.

EU-kommissionen representerades av Viola Groebner, från DG Enterprise and Industry. Hennes anförande berörde den vikt som EU-kommissionens ordförande Barroso nu lägger vid regelförenklingsområdet.

– Ledarskap och engagemang krävs för att lyckas med effektiva regelreformer och EU är nu på god väg att nå sin målsättning att minska de administrativa regelkostnaderna med 25 procent till år 2012.

Den årliga kostnaden för företagens administrativa regelbörda är 3,5 procent av EU:s BNP vilket motsvarar 470 miljarder euro. Av detta kommer 30 procent från gemensamma beslut tagna på EU-nivå. EU har som mål att minska de administrativa kostnaderna för företagen med 25 procent till 2012.

De sista budskapen för framtiden levererades av Signhild Arnegård Hansen, ordförande i Svenskt Näringsliv och vice ordförande i BusinessEurope.

– Nu gäller det att verkligen genomföra befintliga program för regelförenklingar i samarbete med näringslivet så att de åtgärder som företagen önskar prioriteras. EU:s beslutande institutioner måste ge högsta prioritet åt pågående processer så att de konkreta förenklingarna genomförs utan dröjsmål. Företagen, särskilt de små och medelstora, behöver effektiva, enkla och tydliga regler för att klara av att verka på en allt snabbare förändrad marknad.

Signhild Arnegård Hansen avslutade med en brasklapp från företagen och påpekade att all tid som går åt för att hantera regelverken är improduktiv tid. Hon uppmanade därför alla beslutsfattare att hålla detta i åtanke i regelgivningsarbetet.

Mottagning hos Näringsdepartementet

Statssekreterare Jöran Hägglund.

Mottagning för konferensdeltagare hos Näringsdepartementet.

Gert Karnberger, ordförande för Näringslivets Regelnämnd, NNR.

Jörg Dräger, styrelseledamot i  Bertelsmannstiftelsen och Frank Frick, stiftelsens programdirektör för regelförenkling, i samspråk med Göran Gren departementssekreterare på Näringsdepartementet.

Edmund Stoiber, ordförande i EU-kommissionens högnivågrupp av oberoende intressenter för minskning av administrativa bördor.

Konferensen lockar deltagare från hela världen, här en delegation från Bhutan.