Du kan påverka det som påverkar dig

Supervalåret 2014. Först ut är Europaparlamentsvalet, som av många kallas ”det glömda valet”. Detta är olyckligt eftersom EU påverkar oss så mycket mer än vad vi kanske till vardags tror.  För oss som jobbar med att försöka få till stånd bättre villkor för företagen är EU nästan lika viktigt som nationerna. Hälften av reglerna som styr företagens vardag beslutas gemensamt av EU.

Det är alltså upp till oss alla att påverka EU till det bättre. EU blir helt enkelt vad vi gör det till. Vi på NNR ställer nu frågor till partiernas toppkandidater om deras inställning till våra frågor. Några av dessa finns med här och fler följer under våren.

Parallellt samlar vi även in konkreta regelförbättringsförslag som kan få företagen att växa. I detta nyhetsbrev skriver vi bl a om Regelrådets årsrapport, som visar bekymmersamma resultat för regeringen och departementen. Det finns alltså förbättringspotential både här hemma och i EU.

Följ oss under året så ska NNR leverera konkreta lösningar så att vi får fart på både Sverige och EU.


Jens Hedström,
VD Näringslivets Regelnämnd, NNR

 


 

Oroande resultat i Regelrådets årsrapport

Regelrådets årsrapport för 2013 visar att regeringskansliet och departementen gör sämre resultat än tidigare samt att kvaliteten sjunkit på de områden som Regelrådet granskar. Rapporten visar tydligt på att regeringen måste arbeta med en sammanhållen och långsiktig strategi för att utveckla och förbättra konsekvensanalyserna.

Näringslivets Regelnämnd, NNR, har under många år poängterat behovet av att regeringen vidtar åtgärder som kan medverka till att fördjupa och förbättra kvalitén på de beslutsunderlag som presenteras i samband med förslag till nya regler och där konsekvensanalyserna är en viktig del. NNR har även föreslagit en rad konkreta åtgärder till regeringen och som sammantaget inte är särskilt dyra att genomföra.

Läs mer här.

 


 

Myndigheternas och länsstyrelsernas arbete för förenkling fortsätter

21-22 januari samlades ledande företrädare för myndigheter och länsstyrelser samt näringsdepartementet i Växjö för att diskutera förenkling för företag. NNR deltog i mötet som företagens representant. Värd för mötet var landshövdingen i Kronobergs län, Kristina Alsér. Temat för diskussionerna var vilka insatser som gjorts hittills på förenklingsområdet och vad som behöver göras framgent. Radio P4 Kronoberg rapporterade från mötet genom att intervjua statssekreterare Marita Ljung, näringsdepartementet och Andrea Femrell från NNR.

Läs mer här. 

 

Committing the new Commission to Social Europe (S&D 19 feb 2014)

Den socialistiska gruppen i EU-parlamentet arrangerade för första gången en konferens om regelförenklingar. Under rubriken ”Regulation without red tape” var NNRs VD Jens Hedström inbjuden för att ge BusinessEuropes och företagens syn på det pågående EU-arbetet. Jens Hedström konstaterade att regler behövs, men att de europeiska regelverken kostar för mycket jämfört med våra konkurrentländers. Det är absolut nödvändigt att ta bort allt onödigt krångel om europeiska företag ska kunna konkurrera internationellt. Dessa regelbördor finns på alla regelområden och det handlar om att samtidigt som vi tar bort obsoleta och ineffektiva regler, stoppa onödigt krångel när nya regler införs och även se till att undvika gold-plating när EU-direktiv införs på nationell nivå.

Perspektiven stod mot varandra. Socialisternas företrädare såg denna gång mest negativa effekter av den fria rörligheten utifrån enskilda exempel på vad de såg som lönedumpning och skatteplanering. Näringslivets företrädare däremot lyfte fram ”Smart Regulation”-arbetets inriktning på effektivisering och nödvändiga förenklingar som gynnar både företag och medborgare.

Intresset var stort, drygt 100 hade samlats i salen i EP, och över 650 personer följde diskussionerna via webben. Diskussionen kommer definitivt att fortsätta.

 


 

Godtyckliga regler lägger krokben för företagen

Att effektiva regelverk stärker företagens konkurrenskraft må vara självklart för många av oss. Regler ska ju vara det ramverk som ger företag stabila och långsiktiga förutsättningar, men ändå finns det mängder av exempel på hur tillämpningen skiljer sig åt – inte minst mellan kommuner som ska följa exakt samma nationella lagstiftning.

Detta är olyckligt. Ett företag ska inte ha sämre förutsättningar bara för att de råkar finnas i en viss kommun och godtycklighet kan inte få styra ett företags möjligheter att växa. Sverige är ett för litet land för att kunna hantera så stora skillnader som vi de facto har. Regler behövs, men de bör utformas till en så låg kostnad som möjligt, så att de inte försämrar svenska företags konkurrenskraft.

Läs Jens Hedströms debattartikel i detta ämne i Dagens Samhälle här.

 


NNR kommer under våren att ställa frågor till partiernas toppkandidater till EU-parlamentet gällande ämnen som rör regelförbättring för företag. I detta nyhetsbrev börjar vi med Gunnar Hökmark (M), Lars Adaktusson (KD) och Christian Engström (PP).

Tre frågor till Gunnar Hökmark, Moderaterna, kandidat till Europaparlamentet

1. Är regelförbättring för företag/smart regulation något du avser arbeta med om du tar plats i EU-parlamentet nästa mandatperiod? I så fall, hur?

Ja, absolut och det har jag också gjort under innevarande mandatperiod. Det senaste konkreta exemplet är att jag fått min europeiska partiorganisation EPP att vid vår valkongress i Dublin 6-7 mars anta en resolution om kampen mot byråkrati som en del av vårt valprogram. I resolutionen slår vi fast att kampen mot byråkrati måste vara en överordnad uppgift för nästa EU-kommission och att en av dess vice ordföranden ska göras ansvarig för avreglering inom alla lagstiftningsområden. Resolutionen säger också att vi vill se sunset clauses i alla ny EU-lagstiftning. När det kommer till enskilda lagstiftningsakter uppnådde jag också väsentliga förenklingar exempelvis i den nya versionen av EU:s forskningsprogram Horizon2020 liksom när vi behandlade Small Business Act. Även den nya bankkrislagstiftningen, som jag var ansvarig för, blev mer överskådlig än kommissionens ursprungsförslag.

2. Ungefär hälften av de regelförslag som berör företagen beslutas på EU-nivå. Vad avser du och ditt parti göra för att dessa regler ska ta bättre hänsyn till svenska förhållanden, exempelvis gällande nationella konsekvensutredningar, implementering, gold-plating och konkurrenskraft?

Jag tycker att det bra att vi får gemensamma regler. För varje ny EU-lag som införs avskaffar vi 28 nationella lagstiftningar. Då är det naturligt att den enskilda lagstiftning som kvarstår kan bli lite omständlig och inte alltid helt på det sätt som vi svenskar skulle vilja men så är det i en förhandling. I grunden handlar det därför om att vi som representerar Sverige i Europaparlamentet och i rådet måste göra vad vi kan för att i förhandlingen om lagstiftningen få genomslag för vår uppfattning. Jag verkar för mindre detaljstyrning och tuffare krav mot kommissionen och medlemsstaterna vid utformningen av våra gemensamma regler.

3. På vilka regelområden tror du att EU-politiken kan göra skillnad för företagarnas vardag?

På i stort sett alla områden. Med undantag för beskattning, sociala avgifter och lokala frågor som till exempel bygg- och markplaner fattas de flesta besluten som rör företagen på EU-nivå. Den inre marknaden underlättar för alla företag, stora som små. Genom att bygga ut den så att den omfattar alla varor och – framförallt – tjänster kan det som är de svenska företagens hemmamarknad vidgas från nio miljoner svenskar till 500 miljoner européer. Det är av avgörande betydelse inte bara för de stora företagen utan också för de små. I det närmaste är de pågående frihandelsförhandlingarna med USA också en mycket viktig fråga. Sveriges handel med USA uppgår årligen till 75 miljarder kronor, 6 procent av vår totala export, och om den kunde ske helt utan tullar, olika standardkrav och all byråkrati associerad med förtullning vore det ett stort steg framåt.

Tre frågor till Lars Adaktusson, Kristdemokraterna, kandidat till Europaparlamentet




1. Är regelförbättring för företag/smart regulation något du avser arbeta med om du tar plats i EU-parlamentet nästa mandatperiod? I så fall, hur?

Regler och ramverk ska innebära en så liten administrativ börda som möjligt för företagen. Som egen företagare under de senaste åren vet jag av egen erfarenhet att regelverken behöver vara konsekventa och enkla Därför är min utgångspunkt att en konstant regelöversyn måste finnas där ineffektiva, föråldrade eller inkonsekventa regler arbetas om eller tas bort helt. Det krävs en stark och oberoende funktion för konsekvensanalys av ny lagstiftning, med skyldighet att utvärdera varje nytt lagförslag utifrån subsidiaritetsprincipen och rätt att återremittera förslag som inte kan anses motiverade. Medlemsländerna behöver dessutom se över möjligheten att förenkla revideringar av befintlig lagstiftning. Lagstiftning som inte är ändamålsenlig får inte vara huggen i sten. För detta vill jag jobba genom att lägga min röst för goda villkor för företagandet och genom intern påverkan inom parlamentet

2. Ungefär hälften av de regelförslag som berör företagen beslutas på EU-nivå. Vad avser du och ditt parti göra för att dessa regler ska ta bättre hänsyn till svenska förhållanden, exempelvis gällande nationella konsekvensutredningar, implementering, gold-plating och konkurrenskraft?

Kristdemokraternas utgångspunkt är att de vardagsnära besluten ska förbli vardagsnära. Utifrån subsidiaritsprincipen lyfter vi fram politikens gränser – EU ska exempelvis inte bestämma över skatter och avgifter, det är nationella angelägenheter. Samtidigt anser vi att det är förenligt med subsidiariteten att vissa miljörelaterade avgifter finns på EU-nivå, främst för att komma tillrätta med gränsöverskridande miljöproblem och motverka snedvriden konkurrens på den inre marknaden.

3. På vilka regelområden tror du att EU-politiken kan göra skillnad för företagarnas vardag?

Min uppfattning är att frihandel och en bättre fungerande inre marknad är grundläggande för företagandet. Inre marknaden har sänkt priser, skapat nya jobb och gjort det möjligt för nya företag att etablera sig där de finner det lönsamt. Men den inre marknaden är långt ifrån genomförd fullt ut. Trots att tjänstesektorn står för nästan 70 procent av Europas ekonomi och trots att det finns ett tjänstedirektiv som ska öppna upp gränserna för konkurrens omfattas merparten av tjänsterna inte av den inre marknaden. Beräkningar tyder på att om tjänstedirektivet genomfördes i alla medlemsländer skulle välfärden öka och 600 000 nya jobb skapas. Kristdemokraterna vill öka ambitionen och takten för att ta bort floran av de handelshinder som finns kvar.

Grundläggande är att Sverige är ett exportberoende land och vår ekonomi gynnas av ökad handel med omvärlden. Frihandeln är och ska fortsätta vara en grundstomme i europapolitiken. EU:s inre marknad gynnar i sig världshandeln men handeln med omvärlden behövs som ekonomiskt drivkraft och för produktivitetsutvecklingen i Europa, inte minst i tider av ekonomisk kris.

 

Tre frågor till Christian Engström, Piratpartiet, kandidat till Europaparlamentet

1. Är regelförbättring för företag/smart regulation något du avser arbeta med om du tar plats i EU-parlamentet nästa mandatperiod? I så fall, hur?

Den viktigaste frågan i EU-parlamentet är förbättra reglerna för att försvara det fria och öppna internet. De stora telekomföretagen försöker skaffa sig en position som grindvakter genom att avskaffa nätneutraliteten och införa ett tudelat internet där vissa företag får gräddfil. Idag är nätneutralitet detsamma som näringsfrihet, så det är enormt viktigt att vi bevarar internet som en plats där man inte behöver be om lov för att få lyckas.

2. Ungefär hälften av de regelförslag som berör företagen beslutas på EU-nivå. Vad avser du och ditt parti göra för att dessa regler ska ta bättre hänsyn till svenska förhållanden, exempelvis gällande nationella konsekvensutredningar, implementering, gold-plating och konkurrenskraft?

Att det kommer så mycket krångliga regler som inte nödvändigtvis tar hänsyn till svenska förhållanden beror på det demokratiska underskottet i EU. Den mesta makten i Bryssel ligger hos icke-valda tjänstemän som bor i Bryssel, och som är del av samma bubbla. I den bubblan är det alltid självklart att lösningen på vilket problem som helst är att reglera det på EU-nivå. För att kunna göra någonting åt Brysselbubblan måste vi reformera EU i grunden, så att det blir öppet och demokratiskt, och respekterar att det mesta görs bäst av länderna själva. Bara på så sätt kan vi få Bryssel att bli mindre klåfingrigt.

3. På vilka regelområden tror du att EU-politiken kan göra skillnad för företagarnas vardag?

Att bevara det fria och öppna internet, där alla får konkurrera på lika villkor, är den viktigaste frågan. Edward Snowdens avslöjanden har visat att vi måste göra internet i Europa säkert för företag och privatpersoner och skydda dem mot industrispionage och massövervakning från bland annat USA. Under nästa mandatperiod kommer EU också besluta om en revidering av upphovsrätten. Där arbetar Piratpartiet för att skapa en gemensam digital inre marknad med enhetliga och verklighetsanpassade regler, vilket vi tyvärr inte alls har idag.


Kontakta NNR

Näringslivets Hus, Storgatan 19,
Box 55695, 102 15 Stockholm
Telefon: 08-762 70 90
Mediakontakt: 070-552 99 46

Ansvarig utgivare:
Jens Hedström, VD, NNR
E-post: info@nnr.se
Hemsida: www.nnr.se

Redaktör: Susanne Ydstedt
Scantech Strategy Advisors
E-post: susanne@scantechab.se

 


Näringslivets Regelnämnd, NNR, är en ideell förening som arbetar för effektivare och mindre kostsamma regler, minskat uppgiftslämnande och regelförbättringar för företag i Sverige och EU. Föreningen har 16 näringslivsorganisationer som medlemmar, vilka tillsammans representerar 300 000 företag.

För mer information om NNR besök www.nnr.se