Socialdemokraterna om regelförbättring

Först ut är Socialdemokraterna med Mathias Tegnér, riksdagsledamot (S), näringsutskottet och EU-nämnden.

1. Hur ser ditt parti på behovet av att minska företagens regelbörda?

Socialdemokraterna ser ett tydligt behov av regelförenklingar. Naturligtvis gynnas alla, även företagsklimatet, av ett förutsägbart regelbaserat system. Däremot måste reglerna vara enkla att följa och leda till de effekter som avsetts. Socialdemokraterna vill förenkla för mindre företag att verka och växa. Det ska vara hög kvalitet på regelgivning och regeltillämpning, god service och ett bra bemötande från statliga och kommunala myndigheter, samt rimliga handläggningstider. Idag är en stor del av den ökade regelbördan är direkt kopplat till EU:s regelgivning. Den socialdemokratiskt ledda regeringen arbetar aktivt för att förenkla för företag genom att korta handläggningstider samt förbättra service och bemötande.

2. Vilka mål eller delmål har ditt parti eller avser ditt parti att sätta för att sänka företagens regelbörda och regelkostnader under mandatperioden?

Det övergripande näringspolitiska målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. En del av det är att förbättra villkor som stärker företagens konkurrenskraft. Socialdemokraterna kommer utveckla våra mål, efter näringsminister Ibrahim Baylans förenklingsresa är genomförd.

3. Vilka konkreta regelförbättringsåtgärder/områden är mest prioriterat för parti? Varför just dessa?

Näringsminister Ibrahim Baylan har under hösten gjort en förenklingsresa runt om i Sverige i syfte att träffa småföretagare och diskutera regelkrav och regelförenklingar. Det har varit ett stort engagemang från företagare och branschorganisationer som har inkommit med viktiga synpunkter som regeringen kommer arbeta vidare med och presentera vid ett senare tillfälle. Tanken med turnén har just varit att den ska leda fram till konkreta reformförslag från regeringen. Implementeringen av EU-regler, fortsatt digitalisering och upphandlingar är viktiga områden för regelförbättrningar.

4. Kan ditt parti tänka sig att införa ett krav på komplettering och återremittering av bristfälliga konsekvensanalyser till Regelrådet för att öka konsekvensutredningarnas kvalitet? Om inte, hur vill ditt parti förbättra konsekvensutredningarnas kvalitet?

Förslaget om återremittering är spännande, även om det har både för- och nackdelar. Systemet är testat i Danmark med viss framgång. Sverige ligger i stort sett i nivå med OECD-genomsnittet, för konsekvensanalyser av föreskrifter och vad gäller ex post utvärderingar ligger vi något över OECD-genomsnittet. Vad gäller tolkningen av dessa index varnar dock OECD för att se det som absoluta sanningar då de är så metodkänsliga. Vi behöver stärka kvaliteten på konsekvensutredningarna och den nuvarande regeringen har till exempel uttalat att konsekvensutredningsförordningen bör ses över.

5. Hur ser ditt parti på att inrätta ett råd eller forum som kan ge råd till regeringen i frågor som rör regelförbättring samt ett effektivt genomförande och tillämpning av EU-lagstiftning (som t ex Danmark har)?

Vi ser fördelar med det danska systemet, även om det inte är uppenbart att Sverige behöver fler myndigheter eller råd. Att systematiskt göra utvärderingar av all lagstiftning och regler kan bli ett omfattande arbete som jämfört med att göra djupare utvärderingar av viss lagstiftning riskerar är att förlora i kvalitet till förmån för kvantitet. Det kan vara mer fruktbart att prioritera särskilt relevanta områden. Vi ser också att en utredningsmodell idag träffar många fler intressenter än de som sitter i en expert- och eller i en referensgrupp, vilket möjliggör för fler parter att komma in med synpunkter tidigt i processen.