Kostnadseffektivitet handlar i grunden om hur resurserna används och fördelas i samhället, eller annorlunda uttryckt, hur kostnader och nyttor fördelas i samhället. För att åtgärder ska anses vara kostnadseffektiva måste nyttan vara större än kostnaden utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vidare krävs att det målet nås till minsta möjliga kostnad, vilket i syn tur kräver att alternativet som når målet med lägst kostnader väljs. NNR driver frågan om kostnadseffektivitet kopplat till bättre konsekvensutredningar; att välja det alternativ med lägst kostnader och att utvärderingar ska göras med förutbestämda intervall, vidare att det finnas en öppenhet och transparens i frågan om resursåtgång för avgifter samt att kontrollmakten ska stärkas med möjlighet till prövning av den politiska makten.
För att nå uppnå kostnadseffektivitet och kostnadseffektiva regler krävs enligt NNR:
- Att det införs en grundläggande princip om krav på kostnadseffektivitet.
- Att det går att bedöma om det mest effektiva alternativet valts i förhållande till syftet och vad man vill uppnå.
- Att det tydligt redovisas huruvida nyttan överstiger kostnaderna i ett samhällsekonomiskt perspektiv och att det av redovisningen framgår hur nyttor och kostnader fördelar sig mellan olika samhällsaktörer.
- Att det ställs krav på återkommande utvärderingar av befintliga regelverk och att regler som inte längre visas vara kostnadseffektiva avskaffas eller förändras.
Detta kräver i sin tur grundläggande förändringar i frågan om regelgivning som innebär:
- Att det politiska systemet börjar efterfråga samhällsekonomiska analyser av förslag till olika regelverk och även ställer krav på och genomför utvärderingar i efterhand med samma inriktning.
- Att det inrättas en organisation som ansvarar för metodiken och att det avsätts medel för metodutveckling för att kunna göra samhällsekonomiska analyser.
- Att informationen som kommer fram även beaktas i samband med beslut om regleringar och styrmedel.