Skip to content

NNR 40 år

Regler behövs, det är de flesta ense om.  Rätt utformade skapar de ett tydligt ramverk för verksamheter liksom förutsättningar för sund och rättvis konkurrens. Felaktiga och allt för omfattande eller otydliga regelverk kan dock orsaka stora problem för företagen. Regelkrångel orsakar höga kostnader, tidsspill, osäkerhet som kan leda till att idéer och verksamheter aldrig uppnår sin fulla potential – eller ens kommer tillstånd.

I 40 år har Näringslivets Regelnämnd NNR arbetat för effektivare och mindre kostsamma regler för företag. NNR hette från början Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD) och bildades 1982 av flera näringslivsorganisationer som samrådsorgan för näringslivet gentemot statliga myndigheter om deras uppgiftskrav på företagen.

Uppdraget har blivit större och bredare med åren. Idag är NNR det samlade näringslivets företrädare i regelförbättringsfrågor och näringslivets nav för analys av reglers effekter på företagen, en sammanhållande katalysator för regelförbättringar i såväl Sverige som på EU-nivå.

Under åren har både NNR och världen vi verkar i förändrats. Digitaliseringen förenklar ansökningar och uppgiftslämnande – men gör också tröskeln lägre för vilka uppgifter som begärs in och när. Globaliseringen och EUs inre marknad öppnar upp nya möjligheter för svenska företag, men skärper också konkurrensen och visar på vikten av lika villkor för de olika ländernas näringsliv. En europeisk beslutsnivå har tillkommit och med den både lättnader och ökad reglering.

Vi har lärt oss att vi måste driva arbetet på flera fronter samtidigt.

  1. Att vi behöver vara delaktiga i besluten om nya regler och när de existerande reglerna förändras, så ska den minst kostsamma lösningen för företagen väljas för att nå målet med regleringen.
  2. Att vi behöver följa upp i varje enskilt steg, från konsekvensutredningar av nya regelverk till utvärdering och uppföljning efter att de kommit på plats.

På medlemmarnas uppdrag har NNR verkat för kostnadseffektiva regelverk och konkurrenskraftiga villkor för svenska företag i 40 år. Det är ett arbete utan slut. Nya regelverk tillkommer ständigt, andra omprövas, men någon kommer alltid att behöva företräda företagens intresse i regleringsarbetet.

Jubileumsessä – NNR 40 år

 Med anledning av NNRs 40-årsjubileum har statsvetaren och den politiske chefredaktören Stig-Björn Ljunggren skrivit en  jubileumsessä – Regler på gott och ont – på uppdrag av NNR. Essän utgör en filosofisk betraktelse över olika typer av regler, varför de uppstår, hur de används och vilka mekanismer som styr dem. Tillsammans fogas det ihop med partiernas syn på regler och regelförbättring och visar med all tydlighet på den komplexitet och byråkratiska verklighet som utgör företagens miljö och som NNR har att påverka. Allt invävt med olika citat som naket beskriver upplevda erfarenheter av regler och byråkrati.

Läs jubileumsessän här.

Viktiga händelser

  • År 1982 bildades Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD) som samrådsorgan för näringslivet gentemot statliga myndigheter om deras uppgiftskrav på företagen.
  • År 1995 ålades myndigheterna att göra konsekvensutredningar med kostnadsberäkningar för sina nya eller ändrade regler. FUD fick förtroendet att samordna näringslivets granskning av dessa konsekvensutredningar.
  • År 1997 bytte FUD namn till Näringslivets Nämnd För Regelgranskning (NNR).
  • År 1998 skärptes kraven på myndigheternas regelgivning. SimpLex-förordningen kom till.
  • År 2001 utökades NNRs arbetsområde till att även innefatta internationella regelförbättringsfrågor med särskild inriktning på själva regelgivningsprocessen.
  • År 2003 ändrades namnet till Näringslivets Regelnämnd NNR.
  • År 2006 tog NNR plats i BusinessEuropes Working Group for Better Regulation och BIAC Governance Committée inom OECD.
  • År 2007 beslutades om en ny konsekvensutredningsförordning och det statliga Regelrådet inrättas som granskar regelgivarnas konsekvensutredningar.
  • År 2008 förstärktes NNRs kansli till den bemanning som finns idag.
  • ÅR 2010 genomförde NNR den första granskningen av kommunernas regeltillämning.
  • År 2012 fyllde NNR 30 år. En jubileumsskrift togs fram – Tolv tankar om byråkrati och regelförenkling. Läs jubileumsskriften här.
  • År 2015 genomförde OECD sin första ranking av medlemsstaternas regelreformeringsarbete (Regulatory Policy Outlook) efter påtryckningar av bl a NNR. EU-kommissionen bildade Refit-platform för att förbättra existerade EU-lagstiftning.
  • ÅR 2016 inrättade EU-kommissionen en konsekvensbedömningsnämnd (Regulatory Scrutiny Board) för granskning av konsekvensanalyser på EU-nivå.
  • År 2017 stod NNR värd för ett Sverigebesök av vice ordförande för EU-kommissionen Frans Timmermans. Statskontoret fick i uppdrag att se över hur Sverige kan ta om hand om konsekvensutredningsarbetet när det gäller införlivande och genomförande av EU-lagstiftning.
  • År 2019 presenterade NNR en granskning av effekterna av överimplementering av EU-lagstiftning för det svenska näringslivet. En majoritet i Riksdagen tillkännagav för regeringen att miniminivån i EU-lagstiftningen bör vara utgångspunkt vid genomförande i nationell lagstiftning.
  • År 2019 genomförde näringsministern en förenklingsresa genom Sverige tillsammans med NNR och några av NNRs medlemmar. Resan syftade till att lyfta och åskådliggöra regelförbättringsbehovet inom näringslivet.
  • År 2020 presenterade NNR den första granskningen av länsstyrelsernas regeltillämpning.
    EU-kommissionens rådgivande organ i regelförbättringsfrågor, Fit for future platform bildades.
  • År 2021 Förenklingsutredningen (SOU 2021:60) lämnade sitt betänkande med förslag om en helt ny och förstärkt regelförbättringsprocess för riksdag, regering och myndigheter.
    NNRs regelpodd startade.
  • År 2022 fyller NNR 40 år och en jubileumsessä togs fram – Regler på gott och ont. Läs essän här. NNR presenterar 104 regelförbättringsförslag inom 23 olika områden för regeringen att arbeta med under kommande mandatperiod. NNRs medlemmar är nu 26 till antalet, en ökning med tolv medlemmar på tio år.

 

Dela den här sidan