Det finns flera anledningar till varför politiker och andra beslutsfattare bör arbeta för att förbättra regelverken som omgärdar företagandet.
Väl fungerande ramvillkor är väsentliga för att skapa goda betingelser för näringslivet att utvecklas och därmed skapa tillväxt för samhället. I detta sammanhang blir det naturligtvis av stor betydelse hur olika regelverk utformas och tillämpas men också vilken kunskap och syn som beslutsfattare och allmänhet har om företagande. Globalisering och digitalisering gör att våra nationella institutioner och vårt regelsystem påverkas av motsvarande system och förändringar i andra länder liksom omvärldsutvecklingen i stort. Om det blir det en obalans till nackdel för svenska företag i relationen till omvärlden kommer deras konkurrenskraft succesivt att urholkas.
Företagen i Sverige omfattas av en mängd lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Kostnaderna för svenska företag, bara att administrera det statliga regelverket, uppgick 2012 till ca 90 miljarder kr enligt Tillväxtverket. Därtill kommer kostnader för skatter och avgifter (finansiella kostnader) och investeringar till följd av regler (materiella kostnader). Regler inom områdena skatt och moms, arbetsrätt, specifika branschregler, miljö samt plan- och byggregler anses av företagen utgöra de största hindren för att växa (NNRs SKOP-undersökning 2016). Varje år fyller företagen i ca 96 miljoner blanketter som 90 svenska myndigheter begär in (Bolagsverket 2013).
Företagen i Sverige efterfrågar dessutom och framhåller betydelsen av förbättrade och förenklade regler mycket högt. Detta framgår av flera olika mätningar och undersökningar som görs bland företagen. För företagens del handlar frågan om regelbörda och regelkrångel om alltifrån att överleva eller växa till att anställa, avskeda eller flytta. Regelförbättringsfrågan är sålunda en högt prioriterad fråga för företagen och därmed en viktig fråga för hela näringslivet.