Varför regelförbättring?

Det finns flera anledningar till varför politiker och andra beslutsfattare bör arbeta för att förbättra regelverken som omgärdar företagandet.

Väl fungerande ramvillkor och regelverk är väsentliga för att skapa goda betingelser för näringslivet att utvecklas och därmed skapa tillväxt för samhället. I detta sammanhang blir det naturligtvis av stor betydelse hur olika regelverk utformas och tillämpas men också vilken kunskap och syn som beslutsfattare och allmänhet har om företagande. Globalisering, digitalisering och teknisk utveckling gör att våra nationella institutioner och vårt regelsystem påverkas av motsvarande system och förändringar i andra länder, liksom omvärldsutvecklingen i stort. Om det blir det en obalans till nackdel för svenska företag i relationen till omvärlden kommer deras konkurrenskraft succesivt att urholkas.

Företagen i Sverige omfattas av en mängd lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Kostnaderna för svenska företag, bara att administrera det statliga regelverket, uppgick senast de mättes (år 2012) till ca 90 miljarder kronor enligt Tillväxtverket. Mellan åren 2013-2020 har de årliga administrativa kostnaderna till följd av förändringar i olika regelverk stigit med fyra miljarder kronor (exkl datsskyddförordningen). Därtill kommer kostnader för skatter och avgifter (finansiella kostnader) och investeringar till följd av regler (materiella kostnader) liksom stora engångskostnader för att genomföra regelverken. Regler inom områdena skatt och moms, arbetsrätt, specifika branschregler, miljö samt plan- och byggregler anses av företagen utgöra de största hindren för att växa (NNRs årliga SKOP-undersökning 2020). Varje år fyller företagen i miljontals blanketter som svenska myndigheter begär in. Senast de räknades av Bolagsverket (år 2013) uppgick de till 96 miljoner kronor.

Företagen i Sverige efterfrågar dessutom och framhåller betydelsen av förbättrade och förenklade regler mycket högt. Detta framgår av flera olika mätningar och undersökningar som görs bland företagen. För företagens del handlar frågan om regelbörda och regelkrångel om alltifrån att överleva eller växa till att anställa, avskeda eller flytta. Regelförbättringsfrågan är sålunda en högt prioriterad fråga för företagen och därmed en viktig fråga för hela näringslivet.

NNR tycker att det ska finnas krav på att regelverk för företag ska vara kostnadseffektiva. Konsekvensutredningar, utvärderingar av regelverk, tillämpningen av regelverk och företagens uppgiftslämnande är viktiga områden inom vilka det krävs åtgärder för att regelverken ska bli mer effektiva och mindre kostsamma. Regeringen behöver inrätta en sammanhållen process för arbetet med regelförbättring i tät dialog med näringslivet. Läs mer om detta och vad NNR tycker under menyn ”snabbt om”.

Du kan också läsa mer om företagens och NNRs syn på regelförbättringsarbetet och vilka åtgärder som behövs här.

Dela den här sidan