Regler behövs som ett viktigt verktyg för att skapa förutsättningar för företagen att kunna verka på en fungerande marknad. Effektiva och ändamålsenliga regler bidrar i förlängningen till att företag ges möjlighet att utvecklas och växa och därmed bidra till ökad tillväxt. Samtidigt utgör reglernas utformning och ibland existens, hinder för företagen, vilket skapar osäkerhet, en minskad investeringsvilja och en ökad byråkrati. Det finns därför ett stort behov av att kontinuerligt utvärdera, förbättra och förenkla regelverket.
För att regelförbättringsarbetet ska få genomslag krävs att förändringar som görs i existerande regelverk är sådana som företagen i Sverige efterfrågar. Varje beslut om nya eller ändrade regler måste utgå från det regleringsalternativ som medför lägst kostnader för berörda företag och samtidigt uppfyller syftet med regleringen.
Företagen i Sverige omfattas av en mängd lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Kostnaderna för svenska företag, bara att administrera det statliga regelverket, uppgick senast de mättes (år 2012) till ca 90 miljarder kronor enligt Tillväxtverket. Mellan åren 2013-2020 har de årliga administrativa kostnaderna till följd av förändringar i lika regelverk stigit med fyra miljarder kronor (exkl dataskyddsförordningen). Därtill kommer kostnader för skatter och avgifter (finansiella kostnader) och investeringar till följd av regler (materiella kostnader) liksom stora engångskostnader för att genomföra regelverken. Regler inom områdena skatt och moms, arbetsrätt, specifika branschregler, miljö samt plan- och byggregler anses av företagen utgöra de största hindren för att växa (NNRs årliga SKOP-undersökning 2020). Varje år fyller företagen i miljontals blanketter som svenska myndigheter begär in. Senast de räknades av Bolagsverket (år 2013) uppgick de till 96 miljoner.