Samtidigt som reglerna för konsekvensutredningar gjordes likformiga 2008 inrättades ett Regelråd. Regelrådet har sedan början av 2009 granskat kvaliteten på regelgivares konsekvensutredningar. Under åren 2009-2014 var Regelrådet organiserat som en kommitté med uppdraget att bl.a. ta ställning till om reglerna var utformade så att de uppnådde sitt syfte på ett enkelt sätt och, till en relativt sett, låg administrativ kostnad. Rådet hade också till uppgift att bedöma konsekvensutredningarnas kvalitet utifrån ett företagsperspektiv och skulle även följa utvecklingen på regelförbättringsområdet samt lämna information och råd som kunde främja en kostnadsmedveten och effektiv regelgivning. År 2011 fick Regelrådet också i uppdrag att på begäran från regelgivare granska EU-konsekvensutredningar till förslag från EU som bedömts kunna få stor påverkan på företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla.
Regelrådets slutrapport för åren som kommitté finns här.
Sedan 2015 är såväl Regelrådets uppdrag som organisation förändrad. Regelrådet är numera ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket och rådets tidigare kansli är numera en del av Tillväxtverkets enhet för förenkling. Rådets uppdrag är numera begränsat till att yttra sig över konsekvensutredningar från departement och myndigheter som legat till grund för förslag till regler som kan få effekter av betydelse för företag samt att granska EU-konsekvensutredningar till förslag från EU som kan få stora effekter på företag i Sverige på begäran av regelgivare.
Mer om Regelrådets verksamhet kan ni läsa här. En närmare beskrivning av Regelrådets uppdrag finns i 17-19§§ i förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket, läs mer här. Regelrådet lämnar sina synpunkter i form av ett yttrande till den instans som lämnat regelförslaget. Skyldigheten för myndigheter att inhämta Regelrådets yttrande regleras i Förordning (2024:183) om konsekvensutredningar som länkas till ovan. Regelrådet avger varje år en årsrapport över resultatet och slutsatserna av sina uppgifter. Se Regelrådets webbplats.
NNR konstaterar i sin rapport Rätt underlag för rätt beslut – åtgärder för bättre konsekvensutredningar (Ratt-underlag-for-ratt-beslut.pdf (nnr.se)) att Regelrådets mandat och organisation sedan år 2015 har urholkats. Rådets oberoende har genom inordnandet i Tillväxtverket kraftigt minskat och möjligheten för Regelrådet att styra sin verksamhet och utföra sitt uppdrag har blivit begränsat. Rådet har efter inordnandet som särskilt beslutsorgan inte något eget anslag och förfogar inte heller över någon egen personal. Rådet uppfattas av NNR också som mer anonymt.
För att Regelrådet ska kunna utgöra den oberoende och kraftfulla granskningsfunktion som behövs för att åstadkomma bättre konsekvensutredningar anser NNR att rådets organisation måste förändras så att rådet blir en egen myndighet med ett eget anslag och kansli. Även dess sammansättning, resurser och mandat måste förnyas och förstärkas. Arvodering, kompetens och tyngd hos Regelrådet är andra frågor som också behöver behandlas. Rådet måste också ges möjlighet att granska utredningars konsekvensutredningar i ett tidigare skede än idag.
Även utredningen SOU (2021:60) Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen konstaterar i kapitel 6 att Regelrådets mandat och resurser behöver förstärkas. (Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen, SOU 2021:60 (regeringen.se))