Uppgiftslämnande

Varje år fyller företagen i miljontals blanketter med uppgifter som svenska myndigheter begär in. Senast antalet blanketter räknades var år 2013 då Bolagsverket kom fram till summan 96 miljoner blanketter som skickas till 90 olika myndigheter. Det är ansenliga mängder. Dessutom kan det vara samma eller liknande uppgifter som olika myndigheter kräver in, vilket ger företagaren dubbelarbete. Ofta krävs det också att den som ska fylla i blanketterna måste sitta och leta reda på uppgifter, som myndigheterna inte sällan redan har, vilket både är tidskrävande och onödigt. Om företagen, till skillnad från privatpersoner, låter bli att svara på enkäter eller lämna uppgifter till myndigheterna så får de betala vite (sanktionsavgift). Genom att minska, förenkla och underlätta uppgiftslämnandet för företagen kan resurser frigöras till att utveckla den egna verksamheten på en idag hårt konkurrenssatt marknad.

Ett mer strukturerat uppgiftslämnande för företagssektorn har varit föremål för flera statliga utredningar och det senaste förslaget presenterades år 2015 genom SOU 2015:33 – Uppgiftslämnarservice för företagen. Utredningen lämnande förslag på ett system för utbyte av ett antal grundläggande uppgifter som företagen i många fall får lämna vid flera tillfällen och till olika myndigheter. Vidare lämnades förslag på att etablera en process för att myndigheterna ska tvingas samordna sina uppgiftskrav som riktas mot företag.

NNR tycker att inriktningen i de förslag som utredningen presenterade år 2015 är bra och att de behöver realiseras. För att det ska bli verklighet krävs bl a insatser från Regeringskansliet i fråga om gemensamma och enhetliga åtgärder mot alla myndigheter som samlar in uppgifter från företag. Det måste finnas en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftslämnandet i olika konkreta fall, vilket är en absolut förutsättning om företagens uppgiftslämnarbörda ska kunna minska. Viktiga hinder och problem måste lösas, såsom att ändra i sekretesslagen och registerförfattningarna, för att myndigheter ska kunna utbyta uppgifter med varandra. Digitala projekt som hanterar uppgiftslämnande från företag måste i högre grad än idag fokusera på att effektivisera konkreta förfaranden som myndigheter hanterar.

Statliga myndigheter är skyldiga att samråda med NNR innan de begär in uppgifter och information från näringsidkare som ska ligga till grund för ex statistik. Samrådsskyldigheten regleras i förordning (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner.

Vill du veta mer om hur NNR arbetar i samrådet med myndigheterna för att underlätta och förenkla företagens uppgiftslämnande? Läs här.

Dela den här sidan