Konsekvensutredningar

En förutsättning för svenska företags konkurrenskraft och ökad tillväxt på en internationaliserad marknad är att de regelverk som träffar företagen är kostnadseffektiva och uppnår sitt syfte. Detta ska belysas i en konsekvensutredning (konsekvensanalys) som därmed ger beslutsfattare så bra underlag som möjligt för att kunna välja det alternativ som har lägst kostnader för berörda företag – och samtidigt uppfyller syftet med regleringen. Det är obligatoriskt för regeringen, myndigheter och statliga utredningar att göra konsekvensutredningar för nya eller ändrade regelförslag som särskilt ska belysa effekter för företag. Detta regleras i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet inrättades efter påtryckning av NNR år 2008 som ett led i regeringens arbete med regelförenkling för företag. Regelrådets uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Regelrådet ska också granska konsekvensbedömningar av EU-förslag om regelgivaren begär detta.

Trots ett enhetligt regelverk och inrättande av ett Regelråd har konsekvensutredningarnas kvalitet under lång tid tyvärr varit undermåliga. Den största förklaringen till det är att det idag saknas reella möjligheter att se till att regelverket för konsekvensutredningar följs liksom att efterfrågan på konsekvensutredningar från politiskt håll hittills varit svag.

NNR tycker att det måste införas krav på komplettering och återremittering av bristfälliga konsekvensutredningar till Regelrådet, alltså en slags tillfällig stoppfunktion om konsekvensutredningen är undermålig. Detta krav bör omfatta alla regelgivare och utredningar. Vidare behöver uppgifterna och mandatet som Regelrådet har ses över och rådet bör dessutom göras till en egen myndighet med ett eget kansli. Detta för att rådet ska ges möjlighet att styra och bedriva sin verksamhet på ett effektivt sätt. Även utredningar och departementens förutsättningar för arbete med konsekvensutredningar måste förstärkas, både genom resurser och tillgång till expertis.

När det gäller svenskt arbete med EU-lagstiftning behöver processen kring detta förbättras så att svenska konsekvensanalyser görs av förslag till EU-regler. Vid övervägande kring genomförande av EU-lagstiftning i svensk rätt behöver konsekvensutredningarna förbättras, bl a med avseende på vilka effekter det svenska genomförandet har för företag i förhållande till kraven i EU-rättsakten som sådan och till övriga EU-länders genomförande.

I NNRs rapport Rätt underlag för rätt beslut – Åtgärder för bättre konsekvensutredningar kan du läsa mer om NNRs rekommendationer för att åstadkomma bättre kvalitet på konsekvensutredningarna.

Dela den här sidan