En förutsättning för svenska företags konkurrenskraft och ökad tillväxt på en internationaliserad marknad är att de regelverk som träffar företagen är kostnadseffektiva och uppnår sitt syfte. För att ge beslutsfattare så bra underlag som möjligt för att kunna välja det alternativ som har lägst kostnader för berörda företag och samtidigt uppfyller syftet med regleringen ska en konsekvensutredning tas fram som belyser effekterna av ett regelförslag för berörda företag. Det är obligatoriskt för myndigheter, kommittéer och särskilda utredare att göra konsekvensutredningar när de lämnar in förslag till regeringen eller Regeringskansliet om att regeringen ska föreslå eller besluta om nya eller ändrade lagar och förordningar. Detta regleras i förordningen om konsekvensutredningar (SFS 2024:183).
Regelrådet inrättades år 2008 efter påtryckning av NNR som ett led i regeringens arbete med regelförenkling för företag. Regelrådets uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Regelrådet ska också granska konsekvensbedömningar av EU-förslag om regelgivaren begär detta.
Trots ett enhetligt regelverk och inrättande av ett Regelråd har konsekvensutredningarnas kvalitet under lång tid tyvärr varit undermåliga. Den största förklaringen till det är att det idag saknas reella möjligheter att se till att regelverket för konsekvensutredningar följs liksom att efterfrågan på konsekvensutredningar från politiskt håll hittills varit svag.
NNR tycker att det måste införas krav på komplettering och återremittering av bristfälliga konsekvensutredningar till Regelrådet, alltså en slags tillfällig stoppfunktion om konsekvensutredningen är undermålig. Detta krav bör omfatta alla regelgivare och utredningar. Vidare behöver uppgifterna och mandatet som Regelrådet har ses över och rådet bör dessutom göras till en egen myndighet med ett eget kansli. Detta för att rådet ska ges möjlighet att styra och bedriva sin verksamhet på ett effektivt sätt. Även utredningar och departementens förutsättningar för arbete med konsekvensutredningar måste förstärkas, både genom resurser och tillgång till expertis.
När det gäller svenskt arbete med EU-lagstiftning behöver processen kring detta förbättras så att svenska konsekvensanalyser görs av förslag till EU-regler. Vid övervägande kring genomförande av EU-lagstiftning i svensk rätt behöver konsekvensutredningarna förbättras, bl a med avseende på vilka effekter det svenska genomförandet har för företag i förhållande till kraven i EU-rättsakten som sådan och till övriga EU-länders genomförande.
Se också NNRs remissvar till Konsekvensutredningsförordningen (SFS 2024:183)
Se också Ekonomistyrningsverkets vägledning om Konsekvensutredning – ESV Forum