Historik

NNR, tidigare Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD), bildades 1982 av flera näringslivsorganisationer som samrådsorgan för näringslivet gentemot statliga myndigheter om deras uppgiftskrav på företagen. Efterhand har NNR fått ytterligare uppgifter av sina medlemmar, såsom att verka för regelförbättring på EU-området.

Viktiga händelser

  • År 1982 bildades Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD) som samrådsorgan för näringslivet gentemot statliga myndigheter om deras uppgiftskrav på företagen.
  • År 1995 ålades myndigheterna att göra konsekvensutredningar med kostnadsberäkningar för sina nya eller ändrade regler. FUD fick förtroendet att samordna näringslivets granskning av dessa konsekvensutredningar.
  • År 1997 bytte FUD namn till Näringslivets Nämnd För Regelgranskning (NNR).
  • År 1998 skärptes kraven på myndigheternas regelgivning. SimpLex-förordningen kom till.
  • År 2001 utökades NNRs arbetsområde till att även innefatta internationella regelförenklingsfrågor med särskild inriktning på själva regelgivningsprocessen.
  • År 2003 ändrades namnet till Näringslivets Regelnämnd (NNR).
  • År 2006 satsar NNR på egna utvecklingsprojekt på området regler och dess effekter, för att driva på utvecklingen och bidra med förenklingsförslag för företagen. NNR får även rollen som ordförande i BusinessEuropes Working Group for Better Regulation.
  • År 2008-2010 förstärker NNR tillfälligt kansliet för att uppnå långsiktiga förbättringar för företagen.
  • År 2010 satsade NNR på att genomföra ett unikt pilotprojekt om regelförenkling på kommunal nivå som omfattade regeltillämpning avseende tillsyn, tillstånd och avgiftsuttag inom olika verksamheter. Projektet i form av en undersökning genomförs ca vart tredje till fjärde år.
  • År 2012 fyllde NNR 30 år samt genomförde ett pilotprojekt om gold-plating som bland annat föreslår åtgärder för att minimera företagens kostnader vid överimplementering av EU-direktiv i Sverige.
  • År 2014 genomförde NNR projektet Effektivare regelverk med fokus på tillväxthinder. I två rapporter, en nationell och en på EU-nivå, togs prioriterade regelförbättringsförslag fram tillsammans med NNRs medlemmar.
  • År 2015 NNR går igenom myndigheternas regleringsbrev för att se hur regeringen styr och ger uppdrag inom regelförbättringsområdet. NNR sammanställer och skickar in näringslivets prioriterade regelförbättringsförslag på EU-nivå till Refit Platform (EU-kommissionens rådgivande grupp för regelförenkling).
  • År 2016 genomförs projektet Systematisk utvärdering av regelverk för att belysa riksdagens utvärderingsuppdrag av regelverk. Behovet av utvärdering åskådliggjordes bl a av tre fallstudier av olika regelverk.
  • År 2017 besöker harvardprofessorn och f d OIRA-chefen i vita huset, Cass Sunstein, Sverige på inbjudan av bl a NNR. Besöket med tillhörande seminarium leder till debatt om effektivitet och funktionalitet i det svenska regelförbättringsarbetet. Senare under året inbjuder NNR första vice ordförande i EU-kommissionen Frans Timmermans till Sverige på temat ”Better regulation for a more competitive Europé – How can Sweden and other member states contribute”. Detta leder bl a till ett regeringsuppdrag till Statskontoret beträffande genomförande och införlivande av EU-lagstiftning. NNR utvärderar och granskar under året systemet för konsekvensutredningar i Sverige och föreslår att återremitteringskrav ska införas av bristfälliga konsekvensutredningar. I Slutet av året sammaställer NNR näringslivets förslag till regelförbättringar i Sverige 2018-2022.
  • År 2018 publicerar Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) en rapport om samhällsekonomiska konsekvensanalyser som pekar på stor förbättringspotential i den svenska förvaltningen vad gäller konsekvensanalyser. NNR bidrog som referent vid rapportens framtagande. NNR publicerar viktiga och prioriterade systemförslag för regelförbättringsarbetet för den kommande mandatperioden 2018-2022 i rapporten ”Ny mandatperiod, nya möjligheter – regelreformer för ökad konkurrenskraft och tillväxt”. OECD avslutar i sin granskning av Sverige avseende policyområdena konsekvensutredningar, samråd, utvärdering av regelverk och granskningsfunktioner. Granskningen visar att det finns stor förbättringspotential för Sverige. NNR har genom BIAC varit drivande i att få granskningen till stånd.
Dela den här sidan