Bokslut och framtid för regelförbättringsarbetet
Den 12 juni anordnade NNR ett välbesökt frukostseminarium på temat Regelförbättring för företagen – bokslut och framtid.
NNRs VD Andrea Femrell hälsade välkommen, och berättade hur NNR uppfattat regeringens regelförbättringsarbete under den senaste mandatperioden. På pappret har de övergripande målen för regelförbättringsarbetet sett ganska bra ut, menade han. Den nuvarande regeringen tog i mångt och mycket över den förra regeringens regelförbättringsmål och intentionerna var således likartade. Däremot har det inte funnits någon egentlig styrning, ledning och prioritering för hur regeringen arbetat med regelförbättringsfrågorna.
Se inledningen med Andrea Femrell och Örjan Hultåker här.
Flera nya regelverk har tillkommit och föreslagits under mandatperioden, många med otillräckliga mål och konsekvensutredningar. Företagens administrativa kostnader har ökat med sex miljarder kr. de senaste fem åren.
– Det flesta konsekvensutredningar är det förvisso inte regeringen som utför, men om den inte efterfrågar dem så blir ju kvaliteten inte heller bättre.
Ett område där det dock gått framåt och där initiativ presenterats är på kommunal nivå, menade Andrea Femrell. Förenkling och likriktning av tillståndsärenden har börjat ge resultat.
På överstatlig nivå är EU-kommissionen mycket aktiv i regelförbättringsfrågorna, lika så det svenska näringslivet. Men regeringen kan inte bara förhålla sig neutral, hade man valt att aktivt driva de svenska företagens frågor skulle arbetet bli ännu mer framgångsrikt.
På alla nivåer måste det finnas en process, styrning och mål för att uppnå resultat i regelförbättringsarbetet. Vägledning för en kommande regering finns nu, i form av den rapport författad av Tomas Lööv som Näringslivets Regelnämnd släppt under våren: ”Ny mandatperiod, nya möjligheter – Regelreformer för ökad konkurrenskraft och tillväxt”.
– Vi har tillsammans med medlemmarna lagt ner ett stort arbete som vi hoppas att de som vill ta över regeringsmakten i höst ska ta till sig. Hela näringslivet står på tå för att bistå nästa regering i arbetet med att vända utvecklingen och minska krånglet och företagens kostnader till följd av regler.
Örjan Hultåker, docent och vetenskaplig ledare på SKOP, konstaterade att den bild företagarna ger av hur de uppfattar regelförbättringsarbetet är ganska deprimerande.
– Företagare är inte dumma, man kan inte smyga på dem pålagor utan att de märker det.
Kanske tänker politikerna att det inte gör så mycket, företagare är ju trots allt en minoritet, men nationalekonomin visar oss att när företagare reagerar på ökande kostnader så har det ett pris för oss alla.
Se frågor till Örjan Hultåker här.
Uvecklingen ser inte ljus ut, menar Örjan Hultåker; 2005 var det 50 procent av de tillfrågade företagen som ville växa med både omsättning och antal anställda, 2017 hade den siffran sjunkit till 38 procent. Det största tillväxthindret för små och medelstora företag är om man frågar dem själva under rådande högkonjunktur tillgång på lämplig arbetskraft, men på andra plats kommer lagar och myndighetsfrågor. En fjärdedel av SME-företagen anser det vara det största hindret enligt en undersökning som Tillväxtverket genomfört.
Om företagarna ska förmås att acceptera regler måste man också göra det möjligt att förstå dem, säger Örjan Hultåker. I Sverige saknas en strategi för det. Som frågan om verklig huvudman. I princip alla företagare har fått lämna uppgifter om detta och ålagts att betala en avgift om 250 kronor.
– Skälet uppges att vara att motverka ekonomisk brottslighet och det företagarna kanske köper. Men har någon talat om det för företagarna? Har man funderat över om effekten är så stark att det motiverar kostnaderna? Hur går det ihop med idéerna om en väg in? Uppgifterna finns ju redan i bolagsregistret. Kommer regeln utvärderas? Hur många var det till exempel som registrerade en verklig huvudman som inte redan fanns i bolagsregistret? Har det haft någon effekt på ekonomisk brottslighet? Kan man motivera allt detta är det ju mycket lättare att få företagarna att förstå och acceptera kostnader och tidsåtgång.
Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson menar att vi måste gå från att diskutera hur kakan ska fördelas till hur vi gör tillväxten större.
Beslutsfattare har för lite förståelse för hur verkligheten ser ut. Politiker och kommuner är ju inte onda, men ser inte vad konsekvenserna av deras beslut blir.
Reglerna om personalliggare är ett tydligt exempel. De slår hårt inte minst mot företagare som har verksamhet där de bor. Någon har velat väl, man vill motverka svartarbete och arbeta för rättvis konkurrens, men man har inte tänkt färdigt.
Se Mats Perssons föredrag här.
Vad kan då göras? En princip som ”en in – en ut” kan vara svår att genomföra i verkligheten, men får beslutsfattaren att tänka efter; fyller regeln verkligen funktion?
I Danmark kan anställda vända sig till arbetsgivaren med regler som verkar daterade och arbetsgivaren måste då motivera vad regelverket fyller för funktion. Det kan ha stor effekt inte minst för tillståndsansökningar i kommunerna.
Mats Persson vill också ha ett regelbokslut efter varje år. Det ska sammanfatta årets nytillkomna regelverk och ge möjlighet att fundera över vad som egentligen beslutats och vilka effekterna och kostnaderna av de besluten blev.
– AB Sverige måste tänka som ett företag. Alla företag tänker på hur de ska bli lite bättre än konkurrenten, det som driver utvecklingen framåt.
Sverige har många små företag men regelverket är anpassade efter jättarna, menar Mats Persson. Volvo och SCA är nöjda med arbetsreglerna. De har bra relationer med facket och löser eventuella svårigheter i förhandling med dem i enlighet med den svenska modellen. Små företag tycker lagstiftningen är jättekrångligt eftersom reglerna inte anpassade efter dem.
– Jag ska göra mitt bästa för att valrörelsen ska gå från att handla om de kortsiktiga – om än viktiga – frågorna till de lite mer långsiktiga, lovade Mats Persson. Hur ska AB Sverige bli lite bättre än konkurrenterna?
Anita Roll, företagare och VD för QTEMA, berättade att hon startade sitt företag för trettio år sedan. Drivkraften var att bygga sin egen verksamhet, bli sin egen, anställa och bidra med någonting. Då, i mitten på åttiotalet, var det mycket blanketter för att starta företag men det har blivit lite bättre nu. Sitt första stora krångel upplevde hon för cirka tjugo år sedan.
– Jag fick ett brev, ett ganska tjockt. Sex dubbelskrivna ark, så tolv sidor med information om mitt företag. De hade hittat brister, någonting om moms. Jag har alltid varit väldigt noga med att göra rätt för mig och betala i tid så jag förstod inte vad det kunde vara och brevet var krångligt och svårt att förstå.
Det visade sig att hon betalat en krona för mycket i moms.
– Efter elva och en halv sida kom det fram att det skulle avskrivas. Vid det laget trodde jag att jag skulle hamna i fängelse. Fyra personer hade undertecknat på olika ställen. Var är rim och reson i ett sådant läge?
Regeringens regelförbättringsarbete kallar Anita Roll minimalistiskt, för att inte säga obefintligt. Hon vill se ett småföretagardepartement.
– En småföretagarminister, som bara fokuserar på oss. Vi är Sveriges framtid, vi är arbetsskaparna, vi är välfärdsskaparna.
Seminariet avslutades med en diskussion om utmaningen med att få regelförbättringsfrågan att lyfta, förväntningar på en kommande regering och dialogen med näringslivet.