Maximising impact and minimising burdens – NNR anordnade välbesökt seminarium i Stockholm

Hela seminariet går att se här.
The whole seminar is available to watch here.

OECDs presentation går att läsa här.
The OECD-presentation is available to read here.

I tisdags bjöd Näringslivets Regelnämnd in till seminarium utifrån OECDs fjärde Regulatory Policy Outlook 2025 och den tredje utgåvan av Better Regulation Practices Across the European Union.

Sara Modig, Statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch, inledde seminariet med att redogöra för några av regeringens åtgärder för att förbättra Sveriges resultat på regelförbättringsområdet, såsom de nyligen inrättade Förenklingsrådet och Implementeringsrådet som tillsammans med Regelrådet ska arbeta med regleringsprocessens olika skeden.

Under två block diskuterades medlemsstaternas roll i EUs lagstiftningsprocess, och Sveriges resultat i OECDs mätningar.

Enigheten var stor om att regelförbättring är av yttersta vikt för att EU ska behålla och stärka sin konkurrenskraft. Det varierar dock i vilken utsträckning medlemsstaterna engagerar sig på EU-nivå och bidrar till detta.

Medlemsstaterna har en viktig roll genom hela EU-lagstiftningsprocessen, och när det kommer till frågan om genomförande och tillämpning av EUs lagstiftning har de en avgörande roll. Ändå bidrar många medlemsstater inte fullt ut i EU-lagstiftningsprocessen, och ser inte i tillräcklig grad till att företag på ett tidigt stadium kan bidra med viktiga insikter, konstaterade Tobias Querbach, policyanalytiker på OECD.

Ioana Condurat, biträdande enhetschef för enheten regelförbättring och förenkling, Generalsekretariatet, Europeiska kommissionen, beskrev kommissionens arbete och vikten av att medlemsstaterna hakar på och är aktiva. Hon pekade på utmaningen med fragmentering mellan medlemsstaterna och hur kommissionen kan hjälpa dessa genom bland annat samarbete och uppmuntran att använda de verktyg som finns till förfogande.

I efterföljande diskussion med Anders Johannesson, ordförande för implementeringsrådet och Jens Nymand Christensen, senior rådgivare och medlem av danska Erhvervslivets EU- og Regelforum adresserades bland annat frågan om överimplementering, behovet av jämförelser med andra nordiska länder och ett ökat nordiskt samarbete. Behovet av konsekvensbedömningar, bättre kontroll kring framtagandet av EUs följdlagstiftning och en bättre process inom EU för att säkerställa att de lagar och regler som antas är mindre bördosamma lyftes också fram.

Eva Sjögren, EU-chef Statsrådsberedningen på Regeringskansliet, tog upp det svenska arbetet kring kommissionens förenklingspaket och de 63 förslag Sverige skickat in. Hon lyfte fram vikten av konsekvensbedömningar och att medlemsstaterna för att undvika behovet av nya omnibussar behöver hjälpa till i processen för att EU-lagstiftningen redan från början ska bli så enkel som möjlig. I den efterföljande paneldiskussionen poängterades ytterligare från rådens sida behovet av ett ökat nordiskt samarbete. Förutom överimplementering och behovet av transparens kring detta diskuterades även ytterligare arbetet kring delegerade akter och behovet av data från medlemsstaterna och kulturell ändring.

Daniel Trnka, biträdande chef för Regulatory Policy Division, OECD redogjorde för resultatet av OECDs rapport Regulatory Policy Outlook 2025. Beträffande de svenska resultaten lyfte han fram att Sverige kan samråda tidigare med intressenter och ge bättre återkoppling till dessa. Han pekade också på vikten av att ett granskningsorgan som Regelrådet har möjlighet att skicka tillbaka en konsekvensutredning för komplettering om kvaliteten bedömts otillräcklig. Likaså rekommenderade han formella krav på systematisk ex post utvärdering baserat på proportionalitet och med fokus på de mest signifikanta reglerna genom till exempel gränsvärden eller andra kriterier. Den metod som används måste omfatta både kostnader och uppfyllandet av mål. Han pekade också på några andra länder som Sverige kan lära av; Storbritannien, Danmark, Australien och Nya Zeeland.

Tillväxtverkets GD Elisabeth Backteman lyfte några av de åtgärder regeringen vidtagit för att förbättra det svenska regelklimatet, däribland det pågående förenklingsuppdraget till till 34 myndigheter som NNR tidigare granskat. Hon lyfte också fram behovet av att det blir rätt från början där en tidigare konsultation av Regelrådet, tidig dialog med näringslivet och ex post utvärderingar poängterades. AI och digitalisering kan också vara till viktig hjälp i att åstadkomma effektiva regler, konstaterade Backteman.

När det gäller konsekvensutredningar och åtgärder för ökad kvalitet på dessa efterfrågade Regelrådets ordförande Anna-Lena Bohm att Regelrådet behöver kunna begära kompletteringar av bristfälliga konsekvensutredningar och att dessa sedan återremitteras till Regelrådet. Lars Hultkrantz, Professor Emeritus, Örebro Universitet lyfte fram bristen på vetenskapliga evidens i utredningarna. Båda pekade på vikten av systematiska ex postutvärderingar.

NNRs ordförande Jens Hedström tog bland annat upp processen med att skapa Förenklingsrådet och Implementeringsrådet och tackade regeringen för bra arbete och för att ha involverat näringslivet. Han sade dock att det fortfarande finns saker att göra och pekade på vikten av ”action”. Förenklingsförslagen som prioriterats av exempelvis Förenklingsrådet och näringslivet behöver nu genomföras. Regeringen bör följa dessa prioriteringar och ta sitt ansvar och arbeta med förenklingarna. Han lyfte också vikten av att sätta mätbara mål och följa dessa, liksom att arbeta riskbaserat och fokusera på de oseriösa aktörerna.

NNRs VD Andrea Femrell knöt ihop dagen och konstaterade att det är av yttersta vikt att regelförbättringsarbetet fortsätter ligga högt på dagordningen. Att verktyg införs för att minska regelbördan innebär tyvärr inte att de används eller rekommendationerna följs. Vidare har Sverige stor potential att förbättra arbetet med och kvaliteten på konsekvensutredningar och utvärdering av lagstiftning. NNR kommer tillsammans med sina medlemmar och vänner fortsätta granska detta arbete.