NNR höll stämmoseminarium om myndigheternas förenklingsuppdrag
I veckan höll Näringslivets Regelnämnd (NNR) årsstämma. Förutom sedvanliga punkter och val av styrelse anordnades också ett seminarium för att följa upp myndigheternas pågående regelförenklingsuppdrag.
Där diskuterades under ledning av NNRs VD Andrea Femrell vad som hittills hänt med de regelförenklingsuppdrag som myndigheterna fått av regeringen och hur man ser på arbetet framåt.
Carolina Lindholm, statssekreterare under finansminister Elisabeth Svantesson med särskilt ansvar för skatte-och tullfrågor, berättade hur regeringen ser på regelförbättringsarbetet och dess intryck från det som myndigheterna levererat på området hittills.
Det finns inget som betyder så mycket för ett lands välstånd som produktivitet, konstaterade Lindholm och berättade att regelförbättring är en prioriterad fråga för regeringen.
– Mitt ärliga intryck är att många områden är överreglerade, att regelverk tillkommer för lättvindigt och dessutom ofta överlappar och motarbetar varandra – och då är jag ändå kvar i Sverige. Sen kommer vi till EU, där det inte verkar finnas någon bortre gräns för hur krångligt ett regelverk kan göras, berättade Lindholm.
Hon gav också en rad exempel på förenklingsförslag som regeringen lagt eller redan genomfört, och hur man arbetar med frågorna genom till exempel förbättrade konsekvensutredningar, Förenklingsrådet och Implementeringsrådet samt myndighetsuppdrag i omgångar.
Därefter tog utförarna – det vill säga myndigheterna – vid för att ge sin bild av de ser på uppdraget, var de lagt fokus och hur planen ser ut framåt.
Först ut var Arbetsmiljöverket och dess generaldirektör Lars Lööw. Han berättade att från Arbetsmiljöverkets synvinkel finns ingen egentlig rak linje mellan regler och effekt, utan att man måste arbeta bredare för att få den effekt man önskar.
– Vi vet att de flesta vill göra rätt, sedan finns det vissa som genar, och vissa som använder arbetsplatser som brottsverktyg. Vi ska göra det lätt att göra rätt för de som vill göra rätt, och svårt för dem som inte vill, konstaterade Lööw.
Naturvårdsverkets Karin Dunér gav ytterligare ett perspektiv på hur myndigheterna tar sig an det viktiga regelförbättringsarbetet. Hon berättade att från att ha sett förenklingsuppdraget som ett uppdrag i mängden har myndigheten sett nyttan med regelförbättring.
– Vi arbetar utifrån ett tydligt företagsperspektiv och så har vi tagit fram handlingsplan med fem områden som utpekas som särskilt betungande där mycket rör avfallshantering. Högst upp på listan landar frågor om spårbarhet av farligt avfall och avfallsregistret. Där räknar vi med att kunna lämna ett förslag i år.
August Liljeqvist, sakkunnig på NNR, redovisade organisationens arbete med att följa och granska myndigheternas arbete och rapportering. Han berättade att NNR i samverkan med sina medlemmar särskilt följt 13 myndigheters arbete med förenklingsuppdragen, bland annat genom att gå igenom de återrapporter som lämnats till Regeringen under våren.
– Det är viktigt att fråga sig vilka effekterna blir för företagen av de förenklingsförslag som föreslås. Utan effektbeskrivning före blir uppföljning och utvärdering svårare. På samma sätt behöver myndigheterna kunna prioritera bland förenklingsförslagen, och det måste ske i samråd med näringslivet för att arbetet ska få största möjliga effekt för företagen, berättade Liljeqvist.
Andrea Femrell konstaterade avslutningsvis att utkomsten av myndigheternas regelförenklingsarbete är viktig, men att arbetet behöver fortsätta med oförminskad kraft även efter den kommande slutrapporten. NNR kommer följa arbetet noga och fortsätta bidra tillsammans med sina medlemmar.
