NNR Nyheter 1 2015

Efter den s.k. decemberöverenskommelsen har det politiska läget stabiliserats något, men på regelförbättringsområdet upplever vi det fortfarande som oklart hur regeringen konkret vill gå vidare. Flera viktiga frågor behöver tas om hand. Som exempel kan nämnas vilka målsättningar och konkreta förbättringsförslag regeringen vill prioritera liksom Regelrådets roll och mandat som granskare av konsekvensutredningar.

Från att ha haft en fristående roll uppgick Regelrådet vid årsskiftet i Tillväxtverket. Rådet vittnar i sin slutrapport om ett minskat intresse att förbättra de för lagstiftningen så viktiga konsekvensanalyserna. Här behövs som vi ser det ett starkt politiskt ledarskap som tar krafttag och ger Regelrådet de verktyg som behövs. Utan konsekvensanalyser av god kvalitet blir beslutsunderlaget och därmed effekterna av reglerna för företag onödigt kostsamma och konkurrenshämmande.

Vi har framför oss en vårproposition som skrivs av regeringspartierna själva och som allianspartierna lovat att inte fälla, men kommer den att innehålla något som berör åtgärder för att minska företagens regelbörda? Vi får se. Under tiden gör vi vårt bästa för att bistå med information och kunskap så att beslutsunderlagen blir så bra som möjligt och så att fler inser vikten av kostnadseffektiva regler för företagen.

Andrea Femrell,
VD Näringslivets Regelnämnd, NNR

Hur får vi effektivare och mindre kostsamma regler?

Detta var titeln på ett seminarium som NNR arrangerade i Stockholm den 28 januari. Inbjudna var riksdagsledamöter och politiska tjänstemän. NNRs VD Andrea Femrell talade om de stora systemfrågorna inom området för regelförbättring för företagen och därefter berättade LRFs ordförande Helena Jonsson, TransportGruppens VD Peter Jeppsson och Svensk Handels VD Karin Johansson om hur regelbördan påverkar företag i deras organisationer i praktiken och gav många konkreta exempel.

Läs mer om seminariet här.

I samband med årsskiftet inlemmades Regelrådet i Tillväxtverket och kort därefter överlämnade de sin slutrapport till Näringsministern. I rådets rapport beskrivs att det tyvärr inte skett några förbättringar av konsekvensutredningarnas kvalitet på det generella planet liksom att intresset för dessa viktiga frågor verkar minska.

Detta är en bekymmersam utveckling och NNR anser att Regelrådets funktion och verksamhet måste förstärkas. Mycket viktigt arbete som lagts ner på att för till stånd ett bättre regelverk riskerar nu att gå förlorat, vilket i längden drabbar både företagsklimatet och vårt lands konkurrenskraft.

Läs NNRs pressmeddelande om slutrapporten här.
Regelrådets rapport finns här.

Eurostat föreslår åtgärder som är positiva för företagen

Som NNR skrev om i förra Nyhetsbrevet så har EU:s statistikkontor Eurostat granskat Statistiska Centralbyrån (SCB) samt hur riktlinjerna för den europeiska statistiken efterlevs. Granskningen har nu utmynnat i en rapport med ett antal rekommendationer för framtiden. I rekommendationerna pekar Eurostat på ett antal områden som bör ses över och förbättras och som kan få positiv effekt (minska) företagens uppgiftslämnarbörda. Bl a föreslås en översyn av strukturen för det nationella statistiska systemet med många och små och oberoende statistikinsamlande myndigheter.

Eurostat vill också att myndigheterna blir mer kostnadseffektiva i sin insamling av data och att de i högre grad ska använda sig av elektronisk insamling. Behovet av mer användarvänliga lösningar och en gemensam webbportal för statistik nämns också. Sammantaget kan dessa åtgärder, om de genomförs, få en positiv effekt på företagens uppgiftslämnande. Idag saknas en helhetsbild och enhetligt synsätt från myndigheternas sida. Uppgiftslämnarutredningens betänkande som kommer i mars kommer i vissa delar att föreslå åtgärder som förbättrar förutsättningarna för detta.

Eurostats granskning kan ni läsa här.