NNR Nyheter 1 2017

Krav på effektivitet önskas

Effektivitet och kvalitet är ledord som alla borde hålla högt. Inte minst gäller detta inom regelförbättringsarbetet. I dagarna kom Regelrådets årsrapport för år 2016 och det var ingen munter läsning. Konsekvensutredningarna från regeringskansliet håller en fortsatt – och uppseendeväckande – låg nivå; endast 19 procent godkändes. Statliga myndigheter klarade sig bättre och fick godkänt i 77 procent av fallen. Samtidigt har bedömningsgrunderna ändrats. För att kvaliteten på konsekvensutredningarna ska höjas måste efterfrågan på bra konsekvensutredningar öka, annars saknas incitament för att utforma regler på ett effektivt sätt och med kvalitet.

Större krav och mer fokus på effektivitet har de i USA. Nyligen bjöd vi ju in Harvardprofessorn, tillika president Obamas högra hand i vita huset beträffande regelförbättring, Cass Sunstein, till ett seminarium. I USA finns såväl krav på effektivitet liksom att nyttan av regler ska överstiga dess kostnader. Om så inte är fallet kan de stoppas av en stark enhet inom vita huset, OIRA, där Cass Sunstein tidigare var chef. 250 miljarder dollar räknar han med att OIRA sparat åt skattebetalarna under åren. Han tror inte så mycket på principer som ser till antalet regler ”en regel in – två regler ut” och liknande. Istället förespråkar han en aggressiv policy för att minska de existerande – ineffektiva – reglerna och samtidigt föra en fokuserad politik för att stoppa flödet av nya regler med tillhörande pappersarbete, i USA s k ”rapportbördor”. Detta är mycket intressant även för Sverige, inte minst tillsammans med hans tes om att de som blir berörda av reglerna måste involveras i ett tidigare skede. Jag är säker på att krav på effektivitet och ansvarskrävande i likhet med vad USA har skulle leda till ett mycket bättre och effektivare regelsystem i Sverige.

Apropå konsekvenser och effektivitet så går remisstiden nu ut för flera förslag som får stor påverkan för företagens förutsättningar och kostnader. Vinster i välfärden, entreprenörskatt, skatt på finansiell verksamhet, flygskatt – listan kan göras lång. Många av dessa förslag går på tvärs med regeringens målsättningar att kostnaderna till följd av regler ska minska. NNR och våra medlemmar uppmärksammar såklart detta på flera sätt. Läs mer om detta i våra remissvar som vi hänvisar till i detta nyhetsbrev.

Andrea Femrell,
VD Näringslivets Regelnämnd, NNR

Kommunprojektet 2016 avslutat

Sex rapporter, 24 regionbesök, 96 pressklipp, två radioinslag och träffar med totalt 357 kommunala politiker och tjänstemän. Till detta en hemsida där all aktuell data finns för den som vill se hur en viss kommun står sig jämfört med andra. Så kan i korthet NNRs granskning av kommunal regeltillämpning summeras, även om det finns mycket mer att berätta om. Läs gärna mer om projektet på dess hemsida, kommungranskning.se, där allt finns samlat.

Seminarium med Cass Sunstein: ”Bättre regelverk – hur är det möjligt?”

I mitten på januari bjöd Näringslivets Regelnämnd, NNR och Entreprenörskapsforum på ett välbesökt seminarium på temat ”Bättre regelverk – hur är det möjligt?”

Huvudtalare var Harvardprofessorn och tidigare chef för vita husets Office for Information and Regulatory Affairs, OIRA. Cass Sunstein talade om hur de amerikanska administrationerna sedan Reagan – oavsett ideologisk hemvist – arbetat aktivt med konsekvensanalyser, reglers effekter och regelförbättring, samt vilka följder det fått.

Efter Sunsteins presentation följde korta kommentarer från och en paneldiskussion mellan Entreprenörskapsforums VD Johan Eklund, statssekreteraren hos näringsministern Niklas Johansson, Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson och Swedbanks chefekonom Anna Breman.

Läs en sammanfattning av seminariet eller se det i efterhand här.

Ni följer väl regelbloggen?

Finns det ett särskilt regelkrångel som berör dig mycket? Har du varit med om något regelrelaterat som du vill berätta om? Har du något förslag till förbättringar av en viss regel eller lagstiftning som skulle kunna förenkla livet för företagare? I så fall är du välkommen att skriva om detta på NNRs regelblogg! Kontakta oss med din idé!

Följ NNR på Facebook

Följ Näringslivets Regelnämnd, NNR på Facebook genom att klicka här.

Save the date! EU-kommissionären för regelförbättring till Sverige 11 maj

Vill du höra vad förste vice ordförande i EU-kommissionen Frans Timmermans har att säga om regelförbättringsarbetet i EU och förväntningarna på medlemsstaterna? Hur näringsminister Mikael Damberg arbetar med frågorna? Eller hur ordföranden i det danska implementeringsrådet Paul Mollerup och hans kollegor bidrar till att genomförande av EU-rätt i Danmark främjar danska företags konkurrenskraft? Anteckna i så fall eftermiddagen den 11 maj i kalendern. Då kommer de och andra att medverka på ett seminarium i Stockholm som NNR arrangerar. Mer information om detta kommer framgent.

Regelrådets årsrapport visar på en oroande utveckling

Resultatet i Regelrådets årsrapport 2016 visar på en fortsatt mycket låg kvalitet för konsekvensutredningar från regeringskansliet. Endast 19 procent godkändes, medan konsekvensutredningarna från statliga myndigheter fick godkänt i 77 procent av fallen. Dessutom har bedömningsgrunderna ändrats.

– Det är oroande att konsekvensutredningar för förslag till lagar och förordningar från regeringskansliet håller så låg kvalitet. Politikerna måste kräva att en bristfällig konsekvensutredning åtgärdas innan de fattar beslut om nya regler för företagen, annars blir Regelrådets granskning verkningslös. De regler som det fattas beslut om riskerar dessutom att bli onödigt kostsamma och inte få de effekter som var avsedda till lägsta möjliga kostnad, säger Andrea Femrell, VD, Näringslivets Regelnämnd, NNR.

Läs NNRs kommentar till Regelrådets årsrapport här.

Kostsamma regelförslag från regeringen

Remisstiden för ett antal regelförslag, som om de går igenom blir mycket kostsamma och krångliga för företagen, har nu gått ut. Bl a kan nämnas förslagen om översyn av skattereglerna för ägare i fåmansbolag, skatt på finansiell verksamhet samt förslaget om ordning och reda (vinster) i välfärden. NNR har i sina remissvar till regeringen avstyrkt samtliga av dessa förslag då ett eller flera av dem har konsekvensutredningar med brister, strider mot viktiga principer som näringsfrihet och äganderätt, kan strida mot gällande EU-rätt liksom få stor negativ påverkan på företagande, risktagande och entreprenörskap. NNRs remissyttranden kan läsas i sin helhet här.

Maltas ordförandeskap prioriterar regelförbättring

Malta, EUs ordförandeland första halvåret 2017, har i sitt ordförandeskapsprogram deklarerat att det kommer att fortsätta med genomförandet av det interinstitutionella avtalet för bättre regelgivning och driva på arbetet med EUs regelförbättringsagenda. I detta arbete fokuseras på att ytterligare förstärka existerande verktyg såsom REFIT-programmet, REFIT Platform, REFIT scoreboard och en kvantifiering av effekter på konkurrenskraften. Prioriterade frågor är utvärderingar och konsekvensanalyser av inre marknadslagstiftning och att dessa får ett förstärkt fokus på små och medelstora företag, konkurrenskraft liksom på den digitala dimensionen. En annan fråga som lyfts fram är att all EU-lagstiftning också ska vara förberedd för framtida innovationer. Malta driver tillsammans med andra likasinnade länder på för att kommissionen ska införa ett mål för minskning av företagens regelkostnader.

Regelförenklingsarbetet inom EUs Refit Platform

Intressentgruppen i EU-kommissionens rådgivande grupp i regelförbättringsfrågor, Refit Platform, diskuterade vid sitt möte den 2 februari förslag inom framförallt områdena moms, inre marknad och jordbruk. Bland ärendena på dagordningen fanns de 22 förslag som NNR skickat in för sina medlemmars Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Svenskt Näringsliv räkning. 20 av dessa förslag (uppdelade på fyra ställningstaganden) fick stöd i gruppen och går nu vidare i processen för diskussion i medlemsstatsgruppen den 27 mars.

Ett av dessa förslag, en EU-harmoniserad definition eller tydliga riktlinjer beträffande enkla och sammansatta transaktioner – d v s ska en eller flera momssatser tillämpas vid sammansatta tjänster eller produkter- som NNR skickat in för Svenskt Näringslivs räkning, fick stort stöd och skickas vidare till medlemsstatsgruppen för diskussion den 27 mars. Ett annat förslag som handlar om möjligheten för små företag att använda en tröskel för rapportering av moms beträffande B2C handel inom EU finns sedan tidigare och kommissionen kommer att ta med sig detta förslag i det arbetet. Ett tredje momsförslag som handlar om att modernisera momsreglerna för offentliga aktörer fanns det vissa synpunkter på så det kommer att diskuteras vidare och remitteras på nytt till plattformens deltagare.

Jordbruksförslagen som berör tvärvillkoren, kontrollen och granskningen av jordbruksprogrammet samt förgröning fick ett stort stöd inom intressentgruppen så de förslagen skickas vidare till medlemsstatsgruppen för diskussion. Merparten av jordbruksförslagen rekommenderas också ingå i kommissionens samråd om EU:s framtida gemensamma jordbrukspolitik (CAP) som startade den 2 februari. Nästa möte i intressentgruppen äger rum den 18-19 april.