Det är i EU det händer!

Ibland är det uppfriskande att lyfta blicken över landets gränser, i alla fall inom vårt område för regelförbättringar för företag. Som ni kan läsa i detta nyhetsbrev så finns det ett nytt interinstitutionellt avtal på plats i EU, vilket innebär rejält ökade ansträngningar för att få till stånd effektivare och mindre kostsamma regler, konsekvensanalyser och utvärderingar av befintliga regler. Till och med en så kallad solnedgångsklausul för regler som berör företag diskuteras. Vi på NNR hade förvisso hoppats att detta avtal skulle varit starkare och tydligare för vissa områden, exempelvis åtgärder för att följa och motverka överimplementering. Detta då det första avtalsutkastet från kommissionen i denna del var mycket tydligare.

Vi tycker ändå det är utmärkt att ett avtal finns på plats. Kanske det till och med kan tjäna som inspiration för vår egen regering? Om det stora EU kan komma överens om att prioritera frågan om att minska företagens regelbörda, borde väl Sverige kunna ta ett par steg i samma riktning?

Apropå Sverige och våra egna beslutfattare – läs gärna vad våra svenska riksdagspartier tycker bör prioriteras i det viktiga regelförbättringsarbetet för företag och vad företagarna själva anser i en ny broschyr från NNR. Bra information att ha med sig, inte minst när man träffar "sina" politiker. Mer om detta nedan.

Andrea Femrell,
VD Näringslivets Regelnämnd, NNR

NNRs kommungranskning

Resultaten av NNRs uppmärksammade granskningar av kommunernas regeltillämpning presenteras snart. Först ut blir en rapport som undersöker hur det står till i Sveriges kommuner gällande företagslotsar eller "en väg in", som det också kallas. Därefter följer rapporter som, liksom 2013, granskar serveringstillstånd, bygglov, miljöfarlig verksamhet, livsmedelskontroll och – nytt för i år – området offentlig upphandling.
Mer om detta inom kort!

NNR på Förenklingsforum 2016

Tisdagen 15 mars anordnade Näringsdepartementet och Tillväxtverket Förenklingsforum i Stockholm. NNRs VD Andrea Femrell deltog i en panel tillsammans med Tillväxtverket, SKL och Näringsdepartementet om hur man vill att offentlig förvaltning ska använda digitalisering för att förenkla vardagen och kontakten med myndigheterna för företagen till 2020.

Femrell framförde att om digitaliseringen ska kunna bli ett förenklingsverktyg, så krävs det att vissa underliggande horisontella förutsättningar förändras. Exempel på detta är att en företagare ska kunna följa sina ärenden hos myndigheter och kommuner på nätet, att uppgifter som olika myndigheter behöver för samma ändamål/i samma syfte ska kunna utbytas och återanvändas mellan dem digitalt utan att de behöver hämtas från företagen, samt att tekniken ska vara enkel och kompatibel.

Läs mer om Förenklingsforum här.

Snabbspår för regelförenklingsförslag inom EU

Regelförenklingsarbetet inom Kommissionens Refit Platform har nu börjat ta form. Vid mötet i intressentgruppen inom Refit Platform den 5 april enades man om att i första omgången fokusera på ett 20-tal av de regelförbättringsförslag som kommit in och ge dem en snabb väg till EU-kommissionens arbetsprogram 2017. Dessa förslag omfattar bl.a. REACH-förordningen, kontaktpunkt för Tjänstedirektivet, en momsinformationsportal liksom förslag avseende statistik, digitalisering och transporter. Förslagen kommer förmodligen fastställas vid nästa möte den 24 maj. Förhoppningen är att dessa förslag sedan gemensamt kommer att fastställas av bägge grupperna (medlemstatsgruppen och intressent-gruppen) vid ett gemensamt möte i slutet av juni. Utgångspunkten är att alla förslag som får ett brett stöd inom plattformen ska genomföras av EU-kommissionen.

Efter sommaren kommer alla förslag inom de långsiktigt prioriterade områdena att diskuteras mer djupgående. Dessa återfinns inom områdena moms, jordbruk och den inre marknaden.

Arbetet inom Refit Platform ska pågå i fyra år. Förslag till regelförbättringar som hanteras inom plattformen kommer från företag och organisationer.

Följ NNR på Facebook

Följ Näringslivets Regelnämnd, NNR på Facebook genom att klicka här.

Seminarium – Politisk makt med oklart ansvar?

I samband med NNRs årsstämma den 13 maj arrangerar NNR ett seminarium i Stockholm. I år handlar det om behovet av och ansvaret för att utvärdera fattade beslut och regler som omger företagandet. NNR kommer att presentera en helt ny rapport i ämnet, vilken innehåller tre fallstudier på regelverk som visar på behovet av utvärdering. Rapporten kommenteras utifrån olika perspektiv av riksdagsledamöter, företagare och myndigheter. Sista anmälningsdag är den onsdagen den 4 maj. Varmt välkomna!

Läs mer om seminariet och anmäl dig här.

NNR i media

Den senaste tiden har NNRs arbete med regelförbättringsfrågorna uppmärksammats på olika sätt i publikationer som Realtid, Konsulten och Altinget. Innehållet rör sig om införandet av lönekartläggningar, att bristande konsekvensanalyser och stora regelpaket kan vålla bekymmer för finansbranschen samt ett reportage om vad NNR gör och varför. Artiklarna, utom Altinget som är låst för icke-prenumeranter, finns att läsa här och här.

Politiker och företag om prioriteringar i regelförbättringsarbetet

Vad tycker egentligen riksdagspartierna bör prioriteras i det viktiga regelförbättringsarbetet för företag? Vad tycker företagarna själva?

NNR har ställt frågor till partiernas talespersoner på området och via SKOP till företagen. Allt är sammanställt i en broschyr som du kan läsa och ladda ner här!

Interinstitutionellt avtal för bättre regelgivning inom EU

EU-kommissionen, Rådet och Europaparlamentet har nu mer i detalj kommit överens om ett interinstitutionellt avtal för arbetet med regelförbättring inom EU. Överenskommelsen innehåller följande viktiga delar:

Årlig planering och prioriteringar – Varje år ska de tre institutionerna diskutera EU:s kommande lagstiftningspaket och komma överens om prioriteringar. Dialogen ska utgå från kommissionens årliga arbetsprogram och ske både före och efter beslut om arbetsprogrammet.

Konsekvensutredningar – Kommissionen ska genomföra konsekvensutredningar på lagstiftnings- och icke-lagstiftningsinitiativ, delegerade akter och genomförandeåtgärder som förväntas få signifikanta ekonomiska, miljömässiga eller sociala konsekvenser. Initiativen i kommissionens arbetsprogram eller i den gemensamma deklarationen med rådet och parlamentet ska som regel åtföljas av en konsekvensutredning. Inom ramen för sin egen konsekvensutredningsprocess ska kommissionen samråda så brett som möjligt. Kommissionens konsekvensbedömningsnämnd, RSB, ska granska kvaliteten på kommissionens konsekvensutredningar. Europaparlamentet och rådet ska när de finner det lämpligt och nödvändigt för lagstiftningsprocessen göra konsekvensutredningar på de substantiella ändringar som gjorts från kommissionens förslag.

Utvärderingar av befintlig lagstiftning – Kommissionen ska informera parlamentet och rådet om sina planerade utvärderingar av befintlig lagstiftning och så långt som möjligt inkludera deras förfrågan om djupgående utvärdering inom särskilda policyområden eller lagstiftningsakter.

De tre institutionerna har också överenskommit att systematiskt överväga utvärderingsklausuler i lagstiftningen. De kommer också att överväga om en viss lagstiftning ska gälla endast för en bestämd tid (solnedgångsklausul).

Genomförande av EU-rätt – De tre institutionerna uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med kommissionen och ge den information och data kommissionen behöver för att övervaka och utvärdera implementering av EU-rätten. Medlemsstaterna uppmanas också att tydliggöra om de vid genomförande av EU-direktiv till nationella rätt väljer att tillföra delar som inte har någon koppling till EU-direktivet ifråga.

Regelförenkling – De tre institutionerna åtar sig att framhålla de mest effektiva regelinstrumenten såsom harmonisering och ömsesidigt erkännande för att undvika överreglering och administrativa kostnader samt uppfylla målen i fördragen. Institutionerna har också enats om att samarbeta för att uppdatera och förenkla lagstiftningen för att undvika överreglering och administrativa bördor. Kommissionen har också åtagits sig att presentera en årlig översikt av EU:s ansträngningar för att förenkla lagstiftningen och att undvika överreglering och minska de administrativa bördorna. Denna ska också innehålla en årliga redovisning av regelbördans utveckling.

Gemensam databas för all lagstiftning – Institutionerna arbetar gemensamt på att åstadkomma en databas för all pågående lagstiftning.