NNR positiv till den remitterade ”Förenklingsutredningens” förslag

Remisstiden för utredningen ”Enklare regelverk för mikroföretag och en modernisering av bokföringslagen” (SOU 2021:60) löper ut den 24 januari. I NNRs remissvar framhåller vi att den innehåller flera positiva förslag som om de genomförs kan minska regelbördan för mindre företag. Nu krävs resurser, handlingskraft och modet att lägga fokus på framåtsyftande reformer.

Bland de förslag som NNR anser är positiva för det fortsatta arbetet med regelförbättring finns att förbättra arbetet med konsekvensanalyser, att inrätta ett särskilt kansli i Regeringskansliet för koordinering och styrning av regelförbättringsarbetet samt en anmälningsfunktion i Regeringskansliet för att omhänderta förslag från medborgare och enskilda om regelverk som bör förenklas. Likaså menar vi att förslaget om att proportionalitetsprincipen tydligare än idag bör vara vägledande bl a vid arbetet med konsekvensanalyser och vid valet av vilka åtgärder som bör vidtas är bra. Vidare lämnas förslag på hur arbetet med utvärdering av regler ska genomföras och när det bör ske, vilket också är en viktig punkt i remissen.

– Med utredningens förslag ökar förutsättningarna för att få till ett mer långsiktigt och strukturerat arbete med att förenkla olika regelverk. NNR har under lång tid kritiserat bristen på en sammanhängande regelprocess för regelförbättringsarbetet. Därför är de förslag som utredningen presenterar i denna del välkomna. Det är nu av största vikt att samtliga partier arbetar för att förslagen genomförs under kommande mandatperiod, annars kommer inte utvecklingen med en ökad regelbörda år efter år att kunna vändas. Förslagen kompletterar varandra och ger först resultat om de olika åtgärderna sammantaget införs. Nu krävs således resurser, handlingskraft och politiskt mod, säger Tomas Lööv, sakkunnig NNR och ledamot i utredningen.

NNRs huvudsakliga synpunkter sammanfattas nedan. Hela remissvaret finns att läsa här.

• Utredningen presenterar flera olika förslag kopplat till myndigheternas arbete vad avser regelförenkling i fråga om myndigheternas skyldighet att ge service och handlägga ärenden på ett effektivt sätt. För detta kravs ett mer transparent arbetssätt och att informationen som myndigheterna föreslås återrapportera omhändertas av Regeringskansliet på ett adekvat sätt och ligger till grund för ett mer evidensbaserat arbetssätt. NNR finner att förslagen är viktiga för att kunna styra myndigheterna bättre och tillstyrker i princip förslagen samt understryker behovet av att få med den kommunala nivån.
• NNR har under många år påtalat behovet av en mer systematisk regelgivningsprocess och finner de nu presenterade förslagen (kapitel 6) väl omhändertar våra förslag och olika delar som vi lyft fram. Här behövs bättre central styrning och koordinering från Regeringskansliet, bättre konsekvensutredningar i olika skeden och att det systematiskt genomförs ex-post utvärderingar. NNR finner att förslagen sannolikt skulle kunna åstadkomma nödvändiga förändringar och vi tillstyrker mot denna bakgrund de presenterade förslagen.
• För att kunna få till nödvändiga ambitionsförändringar krävs det resurser för exempelvis utveckling av metodik, kunna anställa personer med rätt kompetens och åtgärder vad gäller att hantera det organ för samordning i Regeringskansliet som utredningen föreslår. Här menar vi att den kommande regeringen i budgetprocessen eller genom särskild finansiering måste avsätta nödvändiga medel. Det gäller att undvika problem med olika regelverk som idag finns på olika områden och som påverkar samhällsekonomin negativt.
• NNR föreslår att det som kompletterande åtgärd införs ett övergripande mål om att åtgärder ska vara kostnadseffektiva och som bör vara styrande för hur styrmedel och regelverk utformas. Målsättningen måste alltid nås med det alternativ som medför lägst kostnader för samhället. Denna form av vägledande principer finns i flera länder som ligger i topp på OECD:s ranking över nationer och deras arbete med regelgivning. Idag finns denna typ av målsättningar endast partiellt genom inslag i exempelvis budgetlagen och som krav på trafikområdet av hur medel ska allokeras.
• Sverige har många myndigheter och en komplex struktur med olika nivåer för regelgivning. Något som OECD lyft fram i sin gränsning av Sverige, men tyvärr har dock inga åtgärder vidtagits för att möta rekommendationerna som lämnats. Givet behovet att kunna överblicka och styra den komplexa strukturen bättre menar NNR att det vore lämpligt att införa ett system med styrkort (score card) för olika regelverk. Med denna typ av information får beslutsfattare och politiker värdefull information som kan ligga till grund för prioriteringar av vidare åtgärder.