Pressmeddelande: Ingen märkbar förändring av kvaliteten på statens konsekvensutredningar, visar Regelrådets granskning

Andelen godkända konsekvensutredningar fortsätter därmed att ligga på en alldeles för låg nivå, drygt 60 procent. Utmärkande är att kommittébetänkanden (Statens Offentliga Utredningar) endast får godkänt i drygt 3 fall av 10. Samtidigt har resultatet förbättrats något när gäller konsekvensutredningar från Regeringskansliet samt i myndighetsföreskrifterna.

– Att en så stor andel av konsekvensutredningarna fortfarande är bristfälliga får förstås betydande effekter, inte minst då ogenomtänkta förslag blir till ineffektiva och kostsamma lagar och regler som företagen måste förhålla sig till och följa. Det motverkar också regeringens mål om minskade regelkostnader för företagen och främjande av tillväxt och konkurrenskraft, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd.

Regeringen beslutade förra året om en ny konsekvensutredningsförordning som både är bredare och tydligare än den förutvarande. Ekonomistyrningsverket fick också viktiga uppgifter gällande metodstöd och genomförande. Samtidigt kvarstår fortfarande att hantera frågan om vad som kan göras när konsekvensutredningen inte håller måttet och vilket mandat Regelrådet ska ha i det fallet.

– Det går inte att göra samma sak år efter år och tro att resultatet ska bli annorlunda. Regeringen måste en gång för alla ta tag i frågan om vilket mandat Regelrådet ska ha i de fall konsekvensutredningen inte uppfyller kraven. Det behöver skapas någon form av återremitteringskrav i förhållande till Regelrådet där kompletteringar av konsekvensutredningarna blir ett viktigt inslag. Jag är rädd för att regeringen annars lägger krokben för sig själv och att inflödet av krångel äter upp förenklingsarbetet med befintliga regler, avslutar Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd.

Regelrådets årsrapport 2024 finns här.