Inget genomslag för regeringens regelförbättringspolitik i regleringsbreven
Näringslivets Regelnämnd (NNR) har under många år följt upp regeringarnas regelförbättringsarbetet genom en återkommande granskning av regleringsbreven för 26 utvalda myndigheter med särskilt stor påverkan på företagens villkor. Regleringsbreven är regeringens främsta styrmedel gentemot sina myndigheter. Det är också där regeringen lägger fast myndigheternas uppdrag och prioriteringar.
– Kort sagt: finns en fråga inte med i regleringsbrev och instruktioner är frågan heller inte särskilt prioriterad för regeringen – och myndigheterna kommer inte att arbeta med den. Trots det ser vi inget genomslag alls för regeringens politik i regleringsbreven, konstaterar NNRs VD Andrea Femrell.
Resultaten har under många år varit tämligen nedslående. Antalet uppdrag som berör regelförbättring har blivit färre och färre under flera regeringar, trots samma regeringars uttalat höga ambitioner i regelförbättringsfrågor.
– Näringsminister Ebba Busch har själv lyft regleringsbrevens betydelse, och konstaterat att de faktiskt kan skrivas om hur många gånger som helst. Det är rätt inställning, men NNRs granskning visar att den ännu inte fått genomslag i praktiken, säger Andrea Femrell.
Efter att under våren granskat årets regleringsbrev får tyvärr konstateras att resultatet är det samma som förra året. Bara sju av de granskade myndigheterna har någon form av uppdrag att förenkla för företagen, och bara fem myndigheter är skyldiga att bedöma regelförbättringsåtgärdernas effektivitet.
– Alla myndigheter som jobbar direkt mot företagen genom till exempel tillståndsgivning, tillsyn och uppgiftsinsamling borde ha ett särskilt uppdrag att förenkla för företagen i den mån det är möjligt – och att kontinuerligt följa upp arbetet så att åtgärderna får önskad effekt. Bara så kommer regelförbättringsarbetet få praktiskt genomslag i myndighetsutövningen, där det faktiskt gör skillnad, menar Andrea Femrell.
Samtidigt kunde Tillväxtverket nyligen presentera siffror som visar att företagens regelkostnader netto ökade med 2,2 miljarder kronor under år 2022. Myndigheten har också gjort en uppskattning över de samlade regelkostnaderna för svenska företag – ofattbara 377 miljarder kronor.
– Det handlar om hissnande kostnader för Sveriges företag. Att komma i gång med arbetet med regelförenkling och regelförbättring brådskar. Ska någonting alls hinna ske under mandatperioden, och regeringen hinna få genomslag för sin politik på området, är det nu det måste ske, avslutar Andrea Femrell.
Idag skriver också NNRs ordförande Jens Hedström och VD Andrea Femrell en debattartikel bland annat utifrån resultaten i NNRs regelbrevsgranskning i Svenska Dagbladet. Läs artikeln
här.
Läs en presentation av årets regleringsbrevsgranskning
här.
För mer information, kontakta gärna:
Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd
Mobil: 073-020 56 80