OECD: ”Sveriges regelförbättringsarbete halkar efter ytterligare”
OECD offentliggjorde den 6 oktober 2021 undersökningen Regulatory Policy Outlook 2021. Rapporten, den tredje i ordningen, jämför arbetet med regelförbättring och styrning i 37 OECD-länder och EU för att se om några förbättringar skett i förhållande till OECDs rekommendationer om regelpolicy och styrning som togs fram 2012. Undersökningen visar att Sverige halkat efter ytterligare jämfört med 2018 och nu ligger under OECD-genomsnittet på merparten av de granskade områdena.
OECD-undersökningen omfattar områdena konsekvensutredningar, samråd med företag och intressenter samt utvärdering av regelverk. Denna gång undersöks också hur dessa verktyg har använts under pandemin. Uppföljning görs också för områdena granskning och tillsyn av regler, internationellt regelsamarbete, riskbaserad regelgivning och styrningen av regelgivare för olika sektorer.
– OECDs undersökning visar igen med all tydlighet att Sverige halkar efter jämfört med omvärlden. Nu har det gått sex år och tre undersökningar utan att regeringen kunnat visa på några konkreta reformer inom regelförbättringsområdet. Om svenska företag ska ges bra förutsättningar till återhämtning och kunna konkurrera med företag i andra länder krävs att den svenska regeringen tar arbetet med regelförbättring på allvar och prioriterar det. Det som behövs nu är att förenklingsutredningens förslag genomförs och att regeringens nya mål på regelförbättringsområdet operationaliseras. Endast så kan svenska företags konkurrenskraft stärkas och tillväxten öka, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.
Konsekvensutredningar är ett mycket viktigt verktyg för att se till att beslut fattas utifrån ett faktabaserat underlag och att regler som införs verkligen är nödvändiga och kostnadseffektiva. I Sverige är kvaliteten på konsekvensutredningarna låg och placeringen under OECD-genomsnittet visar att en förstärkning behövs såväl när det gäller regelverket som resurser för att genomföra fördjupade samhällsekonomiska analyser. OECD menar också att Sverige borde ha en samlad interaktiv webbplats där allmänheten kan ge offentlig feedback och reagera på andra intressenters förslag.
– Sverige förlitar sig mycket på remissförfarandet när det gäller samråd med näringslivet. Det är förvisso viktigt, men Sveriges mediokra resultat när det gäller engagemang med intressenter visar på behovet av ytterligare förstärkningar på detta område. För att möta de omfattande globala utmaningar som finns kring bl a hälsa, klimat och miljö och snabb teknologisk utveckling måste företagen involveras mycket tidigare i processen för att kunna ge input i analysen av problemet och kring lämpliga effektiva alternativa lösningar som främjar snarare än motverkar företagens konkurrenskraft, säger Christina Fors, sakkunnig och ansvarig för NNRs arbete inom OECD/BIAC.
Undersökningen visar återigen att de flesta länder, inklusive Sverige, måste bli bättre på att utvärdera i efterhand i vilken omfattning regelverken uppnått sitt syfte och vilka effekter de fått.
– NNR delar OECDs syn på vikten av utvärdering i efterhand och dess rekommendation till Sverige att göra omfattande fördjupade utvärderingar inom särskilda sektorer eller policyområden. I Sverige saknas ett systematiskt arbete med utvärdering av lagstiftning och regler för företag. Det saknas forum och process för att adressera och minska regelbördan för företag av befintliga regler. Regeringen behöver också omhänderta regelförbättringsförslag från näringslivet och se till att regler är ändamålsenliga och kostnadseffektiva. Här kan Sverige lära av andra länder som kommit längre i dessa avseenden, men även låta OECD utvärdera det svenska regelförbättringsarbetet i särskild ordning, fortsätter Christina Fors.
I OECDs rapport lyfts fram att regeringar spenderar alldeles för lite tid att stämma av hur regler fungerar i praktiken och inte bara på papperet. Vidare att COVID-19 pandemin har understrukit reglers roll och betydelse och det brådskande behovet av förbättringar när det gäller hur regler tas fram och implementeras.
– Vill Sverige och den svenska regeringen på allvar göra skillnad för svenska företag framgent måste något nu göras i praktiken, inte bara på pappret. Nu finns alla förutsättningar att gå till beslut. Att renovera regelverken och regelgivningsprocessen vore en mycket bra start, inte minst då regelförbättringsarbetet är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för ökad tillväxt och fler konkurrenskraftiga företag, avslutar Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.
Läs OECDs Regulatory Policy Outlook 2021
här.
För mer information, kontakta gärna:
Christina Fors, Sakkunnig, Näringslivets Regelnämnd NNR
Mobil: 070-305 70 95
