Stor ökning av regelkostnaderna för Sveriges företag
Kostnaderna för företagen att hantera regler fortsätter att öka. Under år 2024 uppgick ökningen av företagens årliga administrativa kostnader till hela 10,3 miljarder kronor. Årets ökning är dubbelt så stor som hela den totala nettoökningen mellan åren 2013–2023. Det enskilt mest kostsamma regelverket som trädde ikraft år 2024 var EUs direktiv om hållbarhetsrapportering, vilket innebar en årlig kostnad om nästan 14 miljarder kr och en initial kostnad första året med ytterligare 5,5 miljarder kr.
Tillväxtverket har nyligen presenterat sin rapport om regler som påverkar företagens kostnader och konkurrenskraft år 2024. Den visar att företagens administrativa kostnader och fullgörandekostnader fortsätter att öka, år 2024 med 10,3 miljarder kr. Med årets ökning skattas nu de totala årliga kostnaderna för företagen att följa regler till hissnande 389 miljarder kr.
– Det har tagit tid att bygga upp de viktiga strukturer som behövs för att kunna effektuera förenklingar såsom Förenklingsrådet, Implementeringsrådet, myndighetsuppdrag och statliga utredningar. Nu måste dock regeringen börja använda sig av dessa och samtidigt ta om hand och prioritera sådana förslag som sedan tidigare lämnats av näringslivets organisationer. Regeringen får inte heller längre acceptera bristfälliga konsekvensanalyser i förslag till nya eller förändrade regelverk, utan behöver ge Regelrådet möjlighet att stoppa upp och kräva komplettering av förslag som inte är analyserade utifrån vad de får för påverkan, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd (NNR).
En mycket stor del av kostnadsökningen för år 2024 går att spåra till beslut på EU-nivån. Den enskilt största och mest kostsamma regleringen rörde direktivet om hållbarhetsrapportering.
– EUs betydelse kan inte underskattas. Sverige måste vara en tydlig röst för förenkling och konkurrenskraft inom unionen, vilket denna mätning är ytterligare ett bevis på. Samtidigt ligger nu stora förenklingsförslag på EUs bord (s k Omnibus-paket), vilka även omfattar hållbarhetsrapporteringen. Här behöver Sverige vara aktiva och se till att dessa verkligen blir av, fortsätter Andrea Femrell.
För år 2024 var regelkostnaderna som andel av BNP i princip oförändrade (6 procent) jämfört med år 2023. Anledningen till att regelkostnadernas andel av BNP är oförändrad, trots den stora ökningen, beror på att BNP också har ökat under året.
– Regeringen behöver ett nytt och tuffare mål för att minska regelkostnaderna. Ett tydligt nettominskningsmål för regelkostnaderna som helhet är nödvändigt. Kostnaderna kan inte heller tillåtas öka varje år. Kostnadsökningar behöver då så långt som möjligt kompenseras med kostnadsminskningar. Som det ser ut nu så springer regelkrånglet ifrån förenklingsarbetet och förenklingsmålen, avslutar Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd (NNR).
Läs Tillväxtverkets rapport
här.
För mer information, kontakta gärna:
Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd
Mobil: 073-020 56 80
