Riksdagsseminarium: Effektivare tillämpning av EU-lagstiftning
Under onsdagsmorgonen höll NNR tillsammans med riksdagsledamöterna Mats Green (M), gruppledare i Näringsutskottet och näringspolitisk talesperson, och Tobias Andersson (SD), ordförande i Näringsutskottet och näringspolitisk talesperson ett fullsatt seminarium i Riksdagen.
Seminariet hade temat Effektivare tillämpning av EU-lagstiftning med ett Implementeringsråd och i samband med det presenterades även NNRs nya rapport Effektivt implementerad och tillämpad EU-rätt – avgörande för svensk konkurrenskraft.
Mats Green hälsade välkommen, och konstaterade att det säger något om intresset för frågorna att tjugo personer stod på kölista för seminariet.
– Uttrycket gold-plating får mig att gå i taket, det låter som man förädlar något, när man i stället försvårar och försämrar. Vattendirektivet är ett exempel där Sverige har gått mycket längre än vad direktivet kräver, hade Nederländerna tolkat det på samma sätt som Sverige så hade landet inte existerat.
Tidösammarbetet prioriterar förenkling, berättade Green – och känner pressen. Råden är en god början, men det finns mycket att göra för att minska företagens regelbörda.
Andrea Femrell, VD för NNR konstaterade att väntan från näringslivets sida varit lång – inte minst den på Implementeringsrådet och dess ordförande.
– Men i vår nya rapport bör man hitta lite inspiration om var man kan börja. Hur man skapar förutsättningar för förändring, hur regeringen och råden bör arbeta, och hur man kommer till rätta med följderna av befintlig överimplementering.
Christina Fors, rapportförfattare och sakkunnig hos NNR, gick igenom några av förslagen som ges i rapporten – och de problem dåligt implementerad lagstiftning leder till.
– Näringslivet har länge lyft problemen med överimplementering, och har också länge sett behov av tidigare svenskt påverkansarbete i Bryssel. Vi ser mycket positivt på de nya råden. Både Implementeringsrådets viktiga uppgifter kring kommande EU-lagstiftning och genomförande av denna, och Förenklingsrådets viktiga roll i att adressera befintlig svensk överimplementering och ineffektiv tillämpning, berättade Fors.
Christer Östlund, expert hos Svenskt Näringsliv, konstaterade att det som sker nu är mycket positivt och spännande, och kan göra skillnad på riktigt.
– Jag pratar om Implementeringsrådet och Förenklingsrådet, men också de myndigheter som getts olika uppdrag att arbeta med regelförenkling, tillsammans utgör de ett förenklingspaket som kan göra skillnad.
Samtidigt ska vi komma ihåg att regelkostnaderna fortsätter öka, från en redan hög nivå, konstaterade Östlund.
Anna Irani, expert hos LRF, berättade att antalet lagkrav på branschen ökade med 134 % mellan år 1996 och 2021.
– En genomsnittlig mjölkgård har nu över 800 regler att förhålla sig till – och fyra av tio funderar på att lägga ner. Det drabbar inte bara den enskilde lantbrukaren, utan försvårar Sveriges livsmedelsstrategi – och försämrar vår beredskap, konstaterade Irani.
Det nytillsatta Implementeringsrådets ordförande Anders Johannesson gav en uppdatering om läget.
– Någonstans måste vi börja. Vi har bara varit utsedda 16 dagar, men har jobbat på bakom kulisserna. Rådet träffas första gången idag. Vi har ingen personal än. Kanslichef får vi förhoppningsvis inom två veckor.
Förenklingsarbetet har pågått sedan 90-talet, konstaterade Johannesson. När Maud Olofsson var näringsminister sjönk bördan med sju procent, men kändes inte så mycket.
– Och trots olika insatser har det inte blivit bättre. En knäckfråga är hur en mottagningsfunktion ska funka, och var den ska finnas. I Riksdagen verkar till exempel sitta åtminstone 340 ledamöter som hellre stiftar lagar än förenklar dem, sa Johanneson med en blinkning åt de riksdagsledamöter som medverkade vid seminariet.
Håkan Hillefors, enhetschef för näringsliv, innovation och marknader, Klimat- och Näringsdepartementet, tackade NNR för en bra rapport som kommer bli användbar i arbetet.
– Från departementets sida är det roligt att se råden komma på plats. Vi har jobbat för att få infrastrukturen på plats. De har ett stort arbete framför sig. Att få grannkontroller att fungera är viktigt, vi måste säkerställa att vi hamnar på samma nivå och inte försätter våra företag i onödigt svår sits.
Kristina Alsér, ordförande i det nästan lika nya Förenklingsrådet, berättade i den avslutande panelen att råden såg fram emot att samarbeta.
– Jag och Anders är jätteivriga, vi kommer att kroka arm, berättade Alsér
– Vi har bra samtal, bra samspel, gränserna är inte alltid självklara men vi löser det, höll Johannesson med.
Från riksdagsledamöternas sida lovade de att inte slå sig till ro.
– Vi som är här är naturligtvis besjälade av näringsfrågor, men det genomsyrar även Tidö-samarbetet. Vi känner absolut en press att leverera. Det går inte ett möte med våra stadsråd, inte ett möte på departementet då vi inte lyfter förenklings- och implementerings frågor, berättade Mats Green.
– Vi ska ligga på och se till att det blir aktivitet, mycket av det som nu sker är ju på initiativ från riksdagen, instämde Tobias Andersson
Tobias Andersson lyfte avslutningsvis upp frågan om dialog mellan politiken och näringslivet och om balansen mellan intentionerna i ett regelverk kontra det faktiska utfallet gällande effekterna av regelverket.
– Det är bra om näringslivet även förmår och vågar uttrycka vilka ev. negativa konsekvenser ett förslag kan få även om man stödjer ambitionen bakom förslaget som sådant. Det ger handlingsutrymme för politiken att driva på förslaget i rätt riktning, sade Tobias Andersson.