NNR deltog den 15 juni vid Regulatory Scrutiny Boards (RSB) årliga konferens. Nämnden granskar och yttrar sig över alla kommissionens utkast till konsekvensbedömningar samt större utvärderingar liksom kontroller av ändamålsenligheten hos gällande lagstiftning. Temat för RSBs konferens var denna gång granskning och utvärdering. Betydelsen av såväl granskning som bra utvärderingar lyftes bl a fram i förste vice ordförande i kommissionen Frans Timmermans inledningstal. Han uppmanade i detta även till ett förändrat fokus i EU-arbetet för att se till att tillföra ett mervärde till den nationella nivån; ”där mindre kan göras bör mindre göras vilket även bör gälla på nationell nivå”. Timmermans betonade också vikten av att konsekvensbedömningar görs av parlamentet och rådet vid signifikanta ändringar av kommissionens förslag.
Vikten av en granskningsfunktion och utvärderingar av hög kvalitet framhölls också av flera av de övriga talarna från Europeiska revisionsrätten, RSB, granskningsfunktioner i ett par medlemsstater, OECD, forskningsinstitut m fl. RSB konstaterade att kvaliteten på kommissionens konsekvensbedömningar förbättrats. Samtidigt konstaterade flera av talarna att arbetet med utvärderingar inte alls kommit lika långt som arbetet med konsekvensbedömningar. Europeiska revisionsrätten presenterade vid seminariet sin nyligen publicerade rapport om kommissionens arbete med utvärdering av EU-lagstiftning. Rätten konstaterar att kommissionens system står sig väl i förhållande till situationen i en majoritet av medlemsstaterna, men att systemet fortfarande är ofullständigt. Bl a saknas en gemensam minimistandard för hur alla ex post utvärderingar ska genomföras. Rätten rekommenderar också att gapanalyser görs beträffande datainsamling och att REFIT blir en tydligare del av regelförbättringscykeln.
NNR kan konstatera att nämndens granskning av kommissionens konsekvensbedömningar har lett till en förbättrad kvalitet på dessa. NNR anser att en viktig framgångsfaktor är att det finns ett krav på att förslag med en konsekvensbedömning som inte har godkänts av RSB måste kompletteras och återremitteras till RSB. Trots den goda utvecklingen kan ytterligare förbättringar åstadkommas. Exempelvis bör RSB i sin statistikredovisning kunna visa på om förslag lagts fram som inte innehållit en konsekvensbedömning. Vidare att nämnden i sin granskning också bör ha tillgång till själva lagförslaget för att kunna se till att de effekter som beskrivs i konsekvensbedömningen överensstämmer med det som uttrycks i förslagstexten. Tillsammans med andra representanter för Business Europes arbetsgrupp för regelförbättring har NNR under våren träffat hela RSB. Ytterligare synpunkter som då framfördes var bl a att RSB bör publicera eventuella s k första negativa yttranden när de antas och att RSB borde kunna se och kommentera den slutliga konsekvensbedömningen. Vidare att intressenter ges möjlighet att se utkast till konsekvensbedömningar under kommissionens s.k inter-service consultation för att på så sätt kunna ge konkret input till RSB beträffande beräkningar etc. Vid mötet lyftes också de erfarenheter Business Europes medlemmar (inkl NNRs medlemmar) haft av kommissionens samråd med näringslivet.