Säkerhet och god hygien på arbetsplatserna måste gå att förena

Lagstiftning kring livsmedel och arbetsmiljö

Två lagstiftningar som tydligt påverkar restaurangbranschen är Livsmedelslagen och Arbetsmiljölagen.

Livsmedelslagstiftningen syftar till att skydda konsumenterna så att livsmedlen är säkra.^[1] I dagsläget är nästan alla regler om livsmedel utarbetade inom EU, och gäller för hela EU, även om det fortfarande finns nationella lagar.^[2]

I lagstiftningen finns krav på att företag som sysslar med livsmedel ska beskriva hur all rengöring ska gå till inom anläggningens lokaler, i fordon och av utrustning, samt hur rengöringen ska kontrolleras.^[3]

I arbetsmiljölagen finns allmänna krav som gäller för miljön på arbetsplatser.^[4] Syftet med arbetsmiljölagen, är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att skapa en god arbetsmiljö.  Den vanligaste arbetsolyckan är att någon ramlar, antingen halkar eller snubblar eller faller från hög höjd. Därför finns regler om halkskydd som exempelvis ett kök måste uppfylla.^[5]

Utöver detta finns även Boverkets regler som reglerar hur byggnader ska utformas så att fallolyckor förebyggs även i utrymmen där väta förekommer. Ytor där personer rör sig ska utformas så att risken för att halka och snubbla begränsas. I utrymmen där lutning, väta, spill eller nedisning ökar risken för halka ska sådant material används som motverkar att det blir halt.^[6]

Dessa lagstiftningar och regelverk påverkar direkt hur arbetsplatser i exempelvis restaurangmiljö ska utformas. Det ska alltså vara rent och enkelt att spola av golvytor i ett kök, samtidigt som det inte får vara lätt att halka. Detta är mål som inte alltid är lätta att kombinera.

Regler som krockar med varandra

Både arbetsmiljölagen, livsmedelslagstiftningen och Boverkets regler kan alltså sägas ha goda intentioner. Ibland uppstår dock problem i praktiken när dessa lagstiftningar ska verka tillsammans.  Det är inte enkelt att avgöra vilken lagstiftning som gäller över den andra i de fall de krockar. Som enskild företagare är det inte lätt att veta hur man ska förhålla sig.

En som har erfarenhet av regelkrockar är Lise-Lotte Argulander på organisationen Företagarna.

– Många av våra medlemmar beskriver att det är svårt att veta vilka regler som gäller när målkonflikter uppstår. Livsmedelslagstiftningen och arbetsmiljöreglerna är exempel på detta. Vad väger tyngst i sammanhanget? Rena golv eller risken att halka, frågar sig Lise-Lotte Argulander

Hon menar också att tolkningsfrågor skapar en risk för godtycke när de olika regelverken ställs mot varandra.

– De allra flesta företagare vill naturligtvis göra rätt. Men när man vet hur det ska gå till blir det en svår situation Man riskerar till och med att få betala vite trots att man gjort allt för att följa regelverken, säger Lise-Lotte Argulander.

Familjeföretaget Steinbrenner & Nyberg, ett bageri med nio serveringar/butiker från Göteborg, är ett exempel på företag som råkat ut för regelkrock. Urban Nyberg, som är VD på företaget, berättar om byggnationer på Brogatan i Mölndal och i Stora Saluhallen i Göteborg.

– När vi skulle bygga ny lokal på Brogatan i Mölndal ställdes krav på att golven ska vara halkfria. Men samtidigt måste de kunna rengöras på ett effektivt sätt. Egentligen skulle det räcka med att en viss del av golvytan hade halkskydd, eftersom risken att halka främst finns på vissa ställen. Men istället blev resultatet att de nya halkfria golven blev betydligt svårare att hålla rent med extra kostnader för städning. Stora Saluhallens golv upplevdes smutsigare än de som legat där i 40 år tidigare.

Han efterlyser en helhetssyn från lagstiftarens sida.

– Beslutsfattarna måste i ett tidigt stadium lyssna till oss företagare. Man måste förstå vilka konsekvenser som lagar och regler får i praktiken. Det som kan låta bra i teorin kan få oanade konsekvenser i praktiken. Det är orimligt att vi som företagare ska betala i form av extra arbete och utgifter för lagstiftning som krockar i praktiken, säger Urban Nyberg.

^[1] https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/livsmedelslag-2006804_sfs-2006-804

^[2] https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/lagstiftning1/lagar-om-livsmedel

^[3] Bilaga II, Kap. I-VI i förordning (EG) nr 852/2004 https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel–kontroll/lokaler-hantering-och-hygien/hygienregler—foretagens-egen-kontroll

^[4] https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-arbetsmiljo/

^[5] http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/amnen/olycksfall

^[6] Boverkets byggregler, BBR, 8:22 Skydd mot att halka och snubbla