Svenskt regelförbättringsarbete i ett internationellt perspektiv – vad kan bli bättre?

I onsdags arrangerade NNR webbinarium på temat ”Svensk regelförbättring i ett internationellt perspektiv – Hur står sig Sverige?”

Där diskuterades bland annat resultaten i OECDs undersökning Regulatory Policy Outlook 2021 utifrån ett svenskt perspektiv, vikten av internationellt regelsamarbete för att möta gränsöverskridande utmaningar och behålla konkurrenskraften, samt hur Nya Zeeland arbetat aktivt med just detta.

Näringslivets Regelnämnds NNR VD Andrea Femrell hälsade välkommen, och konstaterade att krig, pandemi och osäkerhet drabbar även företagen hårt.

– Regelförbättring skapar trygghet och tillväxt, utan att behöva medföra några större kostnader för det offentliga.  Tyvärr har utvecklingen hittills inte gått åt rätt håll. Regelkostnaderna slår rekord och företagen själva anser att reglerna blir krångligare för varje år, enligt NNRs egna undersökningar och myndigheternas mätningar, berättade Andrea Femrell.

Christiane Arndt-Bascle, Head of Programme, Measuring Regulatory Performance OECD, började med att presentera resultaten från Regulatory Policy Outlook 2021.

– Sverige har inte rört sig mycket sedan OECDs granskningar började en liten förbättring på något ställe, men ligger fortfarande under OECD-snittet. Vi tror att Sverige kan bättre, det är vi nog överens om allihop – det är ju därför vi är här, konstaterade Christiane Arndt-Bascle.

Hon tog också upp pandemin som ett exempel på varför en väl fungerande regleringsprocess är så viktig, även i kristider.

– I nödsituationer har vi inte tid med långsamma lagstiftningsprocesser – men vi har inte tid att göra fel heller. Pandemin lär oss att vi måste vara förberedda för nödlägen, sa Arndt-Bascle.

Lars Petersson, chef för planeringsavdelningen och forskare vid Jönköpings International Business School, presenterade en studie han gjort tillsammans med Emma Lappi för Svenskt Näringsliv om vilket utfall ett effektivare regelförbättringsarbete med förenkling av företagens regelverk skulle kunna ge: Vad kan vi förvänta oss av ett effektivare regelförbättringsarbete?

– Vår modell visar att om Sverige skulle förbättra sitt resultat från dagens index på 82 till 90 i Världsbankens undersökning ”Ease of doing business”, det vill säga samma nivå som de länder som ligger i topp skulle det ge effekter som motsvarar cirka 1,3 procentenheters snabbare ekonomisk tillväxt per år. Det motsvarar cirka 40 procent snabbare tillväxt än genomsnittet för de senaste åren. Vidare skulle det också innebära en sänkning av arbetslösheten med tre procentenheter För detta krävs dock ett aktivt arbete med regelförbättring, vilket bl a innebär en förstärkning av arbetet med konsekvensutredningar och systematisk utvärdering av regelverk i efterhand, berättade Lars Petersson.

Emil Högberg, Statssekreterare på Näringsdepartementet, berättade att regeringen ser regelförbättringsarbetet som prioriterat, men att det finns mer att göra.

–  Rapporten visar att Sverige ligger nära OECD-snittet. Det visar å ena sidan att Sverige har ett fungerande system för regelförbättringsarbete, å andra att det uppenbarligen finns utrymme för förbättringar, menade Emil Högberg. Emil framhöll också regeringens nya förenklingspolitiska mål och de uppdrag som givits till olika myndigheter för att kunna arbeta med och följa målen.

Det andra blocket inleddes av Marianna Karttunen, Programme lead, International Regulatory Co-operation, OECD, som presenterade OECDs rekommendation på när det gäller internationellt regelsamarbete (IRC).

– För att skapa effektiva regler rekommenderar OECD att man tittar bortom de egna gränserna. Det handlar delvis om att se till internationell konkurrens, men också att lära av andra länder. Konsumenter och medborgare lever idag i en global värld. Vi tittar på samma serier, umgås på samma sociala medier, lyssnar på samma musik. Vi drabbas också av samma ekonomiska kriser och pandemier. Vi måste lära av varandra, framhöll Marianna Karttunen.

Julie Nind, Principal Advisor, Trade and International Team, New Zealand Ministry of Business, Innovation and Employment, berättade om Nya Zeelands framgångsrika arbete beträffande IRC.

– Vi ser väldigt brett och systematiskt på IRC och arbetet genomsyrar all reglering inte bara den som rör handel och internationellt samarbete direkt Best practice är alltid vägledande, och samarbete pågår på alla områden – inte bara under lagstiftningsprocessen, utan även informellt under den förberedande processen, berättade Julie Nind.

Christina Fors, sakkunnig på NNR, reflekterade över vad rekommendationerna innebär i en nordisk kontext.

– Skillnader i regelverk skapar höga och ofta onödiga kostnader för företag, och försvårar för handel. Sverige kan göra mer på detta område och bör implementera OECDs rekommendation kring internationellt regelsamarbete och utveckla en strategi och systematiskt arbete för detta. Förutom EU och annat internationellt samarbete kan också det nordiska regelsamarbetet utvecklas anser NNR och övriga nordiska näringslivet. Det handlar bl a om samarbete kring implementering av EU-lagstiftning och att göra jämförelser.

– Om implementering sker på ett enhetligt sätt till lägsta möjliga börda för företagen och utan att påverka företagens konkurrenskraft negativt kan företagens kostnader minska och gränsöverskridande handel mellan företag inom Norden underlättas. Överimplementering av EU-direktiv är något som länge upplevts som problematiskt av svenska företag. Regeringen har uppdragits av riksdagen att vidta åtgärder på detta område men fortfarande har väldigt lite hänt, konstaterade Christina Fors.

Rolf Höjer, ämnesråd vid Näringsdepartementet, konstaterade att Sverige ett av de länder som inte har en samlad policy för internationellt regelarbete.

– Men konkurrens kan vara en stor fördel, vi vill ha viss konkurrens även mellan länder. Lösningen är inte nödvändigtvis att alla har samma regelverk, att avvika kan vara en konkurrensfördel., men vi måste jämföra oss med andra länder, och se vad som fungerar bäst, sa Rolf Höjer.

Anna Johansson, avdelningschef Förenkling på Tillväxtverket, berättade att regelförbättring är grundläggande för verkets arbete, eftersom man vet att regelbördan är ett av de största problemen för företag idag.

– Bördan riskerar också att hindra utvecklingen i den gröna ekonomin. Rekommendationen från OECD är att uppdatera regleringsarbetet till en 2.0-version. Vi behöver en ambitiös och systematisk roadmap för att nå målen, menade Anna Johansson.

Avslutningsvis konstaterade Andrea Femrell att det finns anledning till optimism.

– Vi har goda exempel och idéer att arbeta ifrån – nu handlar det om politisk vilja. NNR – och OECD – är redo att hjälpa till för att föra arbetet framåt.

Se hela seminariet i efterhand här.

Se seminarieprogrammet här.

Se samtliga presentationsbilder från seminariet här.

OECDs Regulatory Policy Outlook 2021 finns att läsa I sin helhet här.

Lars Peterssons undersökning regelbördans betydelse för tillväxt och arbetslöshet finns att läsa i sin helhet här.