NNR kommenterar Tillväxtverkets mätning om företagens regelkostnader: ”Regelförbättringsarbetet har misslyckats”

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Regelförbättringsarbetet, i den mån det varit fråga om något, har misslyckats. Företagens regelkostnader fortsätter skena. Astronomiska kostnader för dataskyddsförordningen. 

Tillväxtverket publicerade den 15 april sin årliga rapport av hur företagens kostnader och konkurrenskraft påverkas av nya eller ändrade regler. Resultaten visar på en fortsatt nettoökning av företagens administrativa kostnader, för år 2018 med 600 miljoner. I dessa kostnader har inte införandet av dataskyddsförordningen räknats med. Totalt har företagens administrativa kostnader ökat netto med 7,3 miljarder på sex år, vilket innebär att hela sänkningen av kostnaderna som gjordes perioden 2006-2012 är borta.

– Siffrorna talar sitt tydliga språk. Regelförbättringsarbetet, i den mån det varit fråga om något, har misslyckats. De mål som förra regeringen hade om minskade regelkostnader till år 2020 kommer sannolikt inte att kunna uppnås. Samtidigt är det öppet mål för den nya regeringen att ta sig an frågan och därmed ändra utvecklingen, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR

Det är inte bara de administrativa kostnaderna som ökar, även företagens produktions- och investeringskostnader till följd av regelverk ökar med ca 1,4 miljarder kr. Tillväxtverket särredovisar lagstiftningen kring dataskyddsförordningen med förklaringen att resultatet i denna del är behäftat med osäkerhet och baserat på ett litet urval företag. Beräkningen för dataskyddsförordningen landar på en nettoökning av kostnaderna med astronomiska 26,6 miljarder kr för 2018.

– Oavsett osäkerhet och metodik på enskilda områden är slutsatsen entydig. Konkurrensmöjligheter och tillväxtförutsättningar för svenska företag och för landet Sverige hamnar i en nedåtgående spiral så länge som den här utvecklingen fortsätter. Nu behövs stora och konkreta åtgärder för att se över, förenkla och förbättra befintliga regelverk på områden med stor påverkan för svenska företag. Nya och förändrade regler måste underkastas krav på godkända konsekvensanalyser från Regelrådet som visar att en regel uppnår sitt syfte till lägsta möjliga kostnad. Vidare måste processen vid framtagande och genomförande av regelverk som kommer från EU stärkas samtidigt som överimplementering undviks, fortsätter Andrea Femrell.

Tillväxtverket konstaterar att det framgent krävs omfattande åtgärder för att nå regeringens mål och understryker vikten av att fler regelgivare systematiskt arbetar med att utvärdera befintliga regelverk ur ett förenklingsperspektiv.

– Vi är helt överens med Tillväxtverket i denna fråga. Vi är även överens med OECD, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Riksrevisionen, Regelrådet m.fl som också pekat på nödvändigheten av att det behövs ett aktivt arbete med regelförenkling, konsekvensanalyser, uppföljning av regelverk och en förstärkt process för att uppnå ett bättre resultat. Alla pekar åt samma håll. Det är dags att börja gå åt det hållet nu och NNR hjälper gärna till i det arbetet, avslutar Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.

Läs mer om Tillväxtverkets rapport här.